Alltmedan P5+1-förhandlingarna med Iran fortsätter, ligger de mänskliga rättigheterna fortfarande i periferin för den iranska regimen.
Som svar på de många invändningarna från otaliga mänskliga rättighetsorganisationer har
Obama-administrationen slagit fast att USA inte tänker försöka ändra den iranska regimens natur. Syftet med förhandlingarna är att nå en behaglig kompromiss om Irans fortsatta kärnkraftsanrikning. Tidsfristen löper ut 30 juni.
Islamiska republiken Iran är ökänd som världens största statliga sponsor av terrorism. De arbetar tillsammans med Hizbollah i Libanon, Hamas på Gazaremsan och Houthi-rebellerna i Jemen. Regimens stöd för barbarism avspeglas också på hemmaplan där de iranska ledarna dagligen stödjer obeskrivliga brott mot de mänskliga rättigheterna.
Att tidsfristen för förhandlingarna snart löper ut har inte gjort juni 2015 till något undantag. Enligt ett pressmeddelande från Iran Human Rights, IHR, som "stödjer det iranska folkets kamp för mänskliga rättigheter och förstärker deras röster på den internationella arenan", har den iranska regimen avrättat en fånge varannan timme denna månad: Enligt information som IHR tagit del av har hittills i juni minst 206 människor avrättats i olika iranska städer. 60 av avrättningarna har officiellt meddelats av myndigheterna, medan IHR har lyckats bekräfta ytterligare 146 som myndigheterna inte låtit meddela.
"Hittills i år har mer än 560 människor avrättats, och vi har inte ens passerat halvårsskiftet, sa talesmannen för IHR, Mahmood Amiry-Moghaddam, i en intervju. "Detta saknar motstycke under de gångna 25 åren! Olyckligtvis känner folket i Iran att det internationella samfundet blundar för vad de genomlider."
Avrättningarna är bara toppen på isberget. Som IHR meddelade i onsdags morse skulle Mohammed Moghimi, försvarsadvokat för medborgaraktivisten Atena Faraghdani, släppas ut 16 juni efter tre dagar i fängelse. Exakt vilket brott hade han begått?
"Mohammad Moghimi åtalades för 'icke utomäktenskaplig men olaglig relation', sedan han skakat hand med sin kvinnliga klient", skriver IHR. "Han hade åkt till Evin-fängelset för att träffa Atena Faraghdani och förbereda hennes överklagan av den 12-åriga fängelsedomen. Enligt källor i IHR "skedde den förbjudna handskakningen inför två agenter i rummet. Atena bad om ursäkt där och då ... men agenterna accepterade inte detta utan tog henne tillbaka till cellen och grep advokat Moghimi direkt."
Moghimi släpptes under förutsättning att han betalade en borgen på motsvarande drygt en halv miljon SEK.
Och varför sitter Atena Faraghdani i fängelse? För inlägg på Facebook. En revolutionsdomstol i Teheran dömde henne till 12,5 års fängelse för inlägg som var emot regeringen och utgjorde "sammankomster och maskopi mot den nationella säkerheten", "propaganda mot staten" och "förolämpningar mot den högste ledaren, presidenten, parlamentsledamöterna samt IRCGs [Revolutionära gardet] agenter, enligt IHR.
Det vi bevittnar i dag skiljer sig inte så mycket från det IS gör, menar Amiry-Moghaddam. Skillnaden är att iranska myndigheter gör det på ett mer kontrollerat sätt, och representerar ett land som är fullvärdig medlem i det internationella samfundet med goda diplomatiska relationer med Väst."
Och nu håller Västvärlden på att höja Irans diplomatiska status med det eventuella kärnavtalet – utan minsta hänsyn till mänskliga rättigheter.
Medan amerikanska förhandlare skakar hand med iranska diplomater i nästa omgång av rundabordsförhandlingarna i Genève, vågar iranska medborgare inte ens skaka varandras händer utan att riskera fängelse. Medan tjänstemän från såväl Väst som Iran delar uppdateringar på sociala medier, riskerar iranier fängelse om de lägger ut fel inlägg på Facebook. Om den iranska regimen inte har tillit till sina egna medborgares handslag, hur kan då Västvärlden ha tillit till en iransk regim med urananrikning?
Daniel Mael är fellow vid Gatestone Institute och Salomon Center.