Det internationella samfundet underlåter att reagera på Irans vapen- och terrornätverk. De senaste åren har landets nätverk expanderat kraftigt, oftast med dödliga resultat för regionen.
Medan Irans kärnprogram står i fokus för intensiv global uppmärksamhet, missar det internationella samfundet Irans sofistikerade vapensmugglingar och terrornätverk som just nu underblåser krig och instabilitet i Mellanöstern. Fartyg med vapenlast förklädda till fraktfartyg, iranska flygbolag som flyger vapen och landtransporter med missiler, raketer, skjutvapen och ammunition – allt används för att beväpna medlemmar av Irans regionala nätverk.
Att dessa aggressiva handlingar inte får någon uppmärksamhet är uppseendeväckande med tanke på vilket destruktivt inflytande de har, inte bara för Mellanöstern utan för hela den internationella säkerheten.
I dag kan vi se ett antal slag utkämpas i regionen, och det som kopplar samman dem är oftast Irans sporrande inflytande.
 5 mars 2014 bordade den israeliska flottan Klos-C i Röda havet och upptäckte att det smugglade ammunition från Iran till Gaza, bland annat hittade man ett stort antal M-302-missiler under cementsäcker. (Bildkälla: IDF) |
Quds-styrkan, ett mystiskt elitförband inom Irans islamiska revolutionsgarde (IRGC) som opererar utomlands, styr nätverket. Iranska vapen, terrorfinansiering, militärträning och instruktörer har nu större räckvidd än någonsin, och IRGC har stärkt sin närvaro i Sydamerika.
När nu ett antal regimer i Mellanöstern imploderar i misslyckade statsbildningar och sekteristiska stridigheter, drar Iran fördel av kaoset. Landet utövar en stark kontroll över ett växande antal arabiska huvudstäder, bland dem Sanaa, Bagdad, Damaskus och Beirut – liksom flera regioner i arabländerna – och antagligen slutar det inte där. I Jemen har den mäktiga, Iranstödda shiitiska Houthi-milisen störtat regeringen. Denna utlöpare i Jemen kan göra det möjligt för Iran att ta kontroll över de viktiga farlederna i flaskhalsarna på båda sidor av den saudiska halvön: Hormuzsundet och Bab El-Mandebsundet.
Allt går förstås inte Irans väg. Assad-regimens senaste bakslag på slagfälten är dåliga nyheter för Teheran, vilket illustreras av Syriens försvarsministers hastiga besök i Iran nyligen – för konsultationer och instruktioner.
Ingenstans är den iranska interventionen mer uppenbar än i Syrien, där Iran har agerat som Assad-regimens livlina och hällt eld på den brasa som har dödat mer än 250 000 människor och genererat över sju miljoner flyktingar.
Iran ser Assad-regimen som en viktig regional bas, och en strategisk bro till landets viktigaste ombud: Hizbollah i Libanon.
Irans stöd till Assad gör det möjligt för den dödligaste konflikten i världen just nu att pågå månad efter månad. Och denna konflikt är i sin tur den som direkt har lett till framväxten av radikala sunni-grupper, särskilt Islamiska staten.
Irans libanesiska ombud, Hizbollah, är den bäst beväpnade terroristgruppen i världen och kämpar sida vid sida med Assad-regimens styrkor. Tillsammans med Iran har Hizbollah försökt etablera terroristbaser i södra Syrien för att initiera gränsöverskridande attacker mot Israel.
Teheran har inte bara använt Quds-styrkans nätverk för att skicka målriktade missiler och raketer till Hizbollah i södra Libanon; de har också betalat tiotals miljoner dollar till Hamas för att fortsätta gräva tunnlar från Gaza in i Israel, som ska användas i attacker för att mörda och kidnappa israeler.
Irans agenda är tydlig. Landet vill använda sitt växande regionala nätverk för att kontrollera regionen, och sina ombud för att indirekt attackera varje land som står i dess väg – samtidigt som de framställer sig själva som en resonabel partner för USA och Västvärlden i kriget mot Islamiska staten.
Medan det internationella samfundet i stort sett har förblivit tyst angående Irans kraftfulla inblandning i regionen, har reaktionerna kommit från lokala aktörer i Mellanöstern som hotas av dem.
En Saudiledd sunni-koalition av arabiska luftstyrkor inledde för några veckor sedan ett luftkrig mot Houthi-milisen i Jemen, för att försöka stoppa deras framfart – hittills med begränsad framgång. Houthi-rebellerna slog tillbaka och avfyrade granater och Katyusha-raketer mot en saudiarabisk stad i förra veckan. De träffade skolor och bostadshus, och tvingade saudierna att stänga en lokal flygplats.
Enligt internationella medierapporter, som inte har bekräftats av Israel, sågs nyligen israeliska stridsflygplan över Syrien. Syftet ska ha varit att i hemlighet anfalla iranska och syriska vapentransporter avsedda för Hizbollah i Libanon – ett av många påstådda israeliska anfall som ska förhindra att vapen smugglas in till Hizbollah.
Men inte bara regionala aktörer verkar ha svarat. I slutet av april konfronterade amerikanska marinen iranska fartyg som transporterade vapen till Houthi i Jemen, och tvingade dem att vända om. Samtidigt som P5+1 fortsätter att sy ihop ett uselt kärnavtal som kommer att lämna dörren öppen för iranska kärnvapen, ignoreras i princip Islamiska republikens aggressioner.