"Europeiska unionen är en av de minst korrupta regionerna i världen", skryter EU-kommissionen på sin webbplats.
Jaså? Låt oss ta en titt på själva EU-organisationen, som – ännu en gång – står i centrum för en ny korruptionsskandal.
Belgisk polis slog i mars till mot över 20 platser i Belgien och Portugal inom ramen för en utredning om påstådd "aktiv korruption inom Europaparlamentet", som enligt Belgiens federala åklagarmyndighet ska ha gynnat den kinesiska teknikjätten Huawei. Vid räderna genomsöktes bland annat Huaweis främsta lobbykontor i Bryssel samt lokaler i Europaparlamentet.
Det kinesiska företaget, som enligt uppgift har kopplingar till Kinas kommunistregim, ska "ha betalat mutor till politiker för att stödja sin 5G-expansion i Europa", rapporterar Euractiv. Utredningen har enligt uppgift pågått i mer än två år. Det är inte första gången som myndigheter i Europa granskar kontor och politiker med koppling till Huawei. I februari förra året genomförde franska myndigheter en räd mot Huaweis kontor i Frankrike med anledning av misstänkta fall av korruption och otillbörlig påverkan.
Medan Huawei i praktiken har förbjudits i USA – och stängde ner all sin officiella och direkta lobbyverksamhet i Washington i början av 2024 – har företaget haft fritt spelrum att bedriva sitt påverkansarbete inom EU, där det inte är förbjudet. Kinas inflytande i Europa är redan påtagligt inom en rad områden och har, enligt en rapport från oktober 2021 från Institutet för strategisk forskning vid Militärhögskolan (IRSEM) under det franska försvarsministeriet, påverkat eller samverkat med beslutsfattare över hela Europa.
"Kinas kommunistparti har alltid knutit band till politiker i länder vars hållning – eller åtminstone deras bild av Kina – man velat påverka. Dessa metoder ingick också i Sovjetunionens repertoar av aktiva åtgärder och utgör en del av Enhetsfrontens verksamhet."
Den senaste korruptionsaffären är desto mer anmärkningsvärd eftersom en högt uppsatt EU-tjänsteman inom Europeiska kommissionen – EU:s icke folkvalda verkställande organ – tydligt har varnat unionen för kinesiskt påverkansarbete. Politico rapporterade i maj 2023:
"Peking har länge riktat propaganda mot Europeiska unionen i syfte att underminera den transatlantiska enigheten och främja Pekings världsbild", säger Ivana Karásková, tjeckisk forskare och expert på utländsk påverkan, som är rådgivare åt EU-kommissionens vice ordförande Věra Jourová.
"På frågan om vilka delar av kontinenten som var mest blinda för kinesiskt inflytande tillade hon: "Hela Västeuropa tittar bort. Och ändå finns det fall som är så uppenbara."
Den belgiska räden kom ungefär två år efter det så kallade Qatargate. I december 2022 avslöjade belgiska myndigheter mutor av ledamöter i Europaparlamentet från Qatar – och i viss mån Marocko och Mauretanien – när de slog till mot 20 adresser i Belgien och Italien. Vid räderna fann man 1,5 miljoner euro i kontanter, bland annat i resväskor, vilket ledde till att flera högt uppsatta EU-tjänstemän greps: Eva Kaili, dåvarande vice talman i Europaparlamentet från Grekland, Antonio Panzeri, tidigare italiensk EU-parlamentariker som ironiskt nog leder en NGO vid namn Fight Impunity, samt Niccolò Figà-Talamanca, chef för NGO:n No Peace Without Justice.
Det visade sig att Qatar hade mutat dessa tjänstemän för att påverka EU:s lagstiftning och politik till sin egen fördel genom att manipulera beslut i Europaparlamentet. Panzeri hade tagit emot mutor från Qatar sedan 2019 och medgav att han arbetat för viseringsfrihet för qatarier i Europa. Panzeri ska också ha tagit emot 200 000 euro från Mauretaniens dåvarande president Mohamed Ould Abdel Aziz för att förbättra landets dåliga anseende, där slaveri fortfarande är djupt rotat.
Så här ljög Europaparlamentets vice talman Eva Kaili för Qatar i utbyte mot miljonbelopp i kontanter för att stärka landets anseende inför kritiken mot att det fick arrangera fotbolls-VM 2022: "Jag sa ensam att Qatar är en föregångare inom arbetsrätt, som har avskaffat kafalasystemet och infört minimilön."
Politico rapporterade i december 2023 om de läckta dokumenten, som fått namnet "Qatargate-filerna".
"De åtgärder som dokumenten redovisar omfattar vissa med betydande inverkan på Europeiska unionens arbete – såsom planer på att stoppa sex parlamentsresolutioner som fördömde Qatars bristande respekt för mänskliga rättigheter, samt arbete för att få till stånd ett avtal om viseringsfritt resande mellan Doha och EU.
"Men operationerna kunde också vara småaktiga ... varje exemplar av en Qatar-kritisk bok som gick att hitta inom parlamentet hade omsorgsfullt 'förstörts' ....
"...[m]er än 300 uppdrag som de misstänkta fick generöst betalt för. Enligt dokumenten uppnådde de sina mål genom ett nätverk av medarbetare inne i parlamentet, som de kallade sina 'soldater'."
Qatargate är långt ifrån över. Rättegångarna är planerade att inledas först i slutet av 2025. EU står alltså just nu inte inför en, utan två enorma korruptionsskandaler.
Ruttenheten går ända till toppen. Europeiska kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen – i sin andra mandatperiod på posten, dit hon manövrerade sig efter många år som skandalomsusad försvarsminister i Tyskland – är själv föremål för granskning i det som kommit att kallas "Pfizer-gate".
Under covid-19-pandemin förhandlade von der Leyen personligen fram ett avtal värt 20 miljarder euro med Pfizers vd Albert Bourla, betalat med EU-skattemedel, om 1,8 miljarder doser vaccin mot covid-19. Hon gjorde detta på ett högst ovanligt sätt, via sms, men vägrade senare att låta dessa meddelanden granskas av parlamentet eller offentligheten – och hävdade sedermera att de försvunnit.
Alexander Fanta, en journalist som nekats åtkomst till meddelandena av Europeiska kommissionen, skrev:
"Som grävande reporter begärde jag tillgång, enligt EU:s offentlighetslagstiftning, till de meddelanden som utväxlades mellan von der Leyen och Bourla. Dessa meddelanden, om vi hade dem, skulle kunna ge viktiga insikter i hur det kontroversiella avtalet om livräddande vacciner kom till. De skulle också kunna bidra till att besvara frågor som varför EU blev Pfizers enskilt största kund, men enligt uppgift betalade ett betydligt högre pris för denna vaccinomgång jämfört med den första leveransen av covid-doser som unionen köpt.
"Det står också en större princip på spel här: EU-medborgarna har rätt att få veta vad som förhandlades å deras vägnar under en folkhälsokris. Innebar avtalet att alltför många vaccindoser köptes in till ett fast pris, utan möjlighet till omförhandling i takt med att pandemin utvecklades? Gick miljoner dyra sprutor till spillo på grund av de villkor som Bourla lyckades få igenom från en panikköpande von der Leyen?
"Men kommissionen avslog begäran om att få ta del av meddelandena och hävdade att de 'till sin natur är kortlivade' och därför inte omfattas av EU:s offentlighetslagstiftning. Kommissionens hemlighetsmakeri kring sin kommunikation är så rigoröst bevakat att man nu försvarar sitt beslut att inte lämna ut meddelandena i EU-domstolen."
Enligt Politico utreder Europeiska åklagarmyndigheten (EPPO) von der Leyen för "otillbörlig påverkan i offentliga funktioner, förstöring av sms, korruption och intressekonflikter." En europeisk domare beskrev Europeiska kommissionens hemlighetsmakeri som "bisarrt".
Det här är bara de korruptionsfall som vi har hört talas om.
Korruptionen är uppenbarligen inte begränsad till EU:s odemokratiska institutioner. Stora delar av Europas eliter – däribland politiska, akademiska, mediala och andra – har enligt uppgift också blivit "köpta" av statliga aktörer som Kina och Qatar. Enligt Clive Hamilton och Mareike Ohlberg – författare till Hidden Hand: Exposing How the Chinese Communist Party is Reshaping the World – "skolar" Kina eliter för att agera i dess intresse, särskilt i länder som Storbritannien (även om landet inte längre är medlem i EU efter Brexit), där Kinas kommunistparti (KKP) har använt nätverksgruppen 48 Group Club för att påverka eliter, bland dem tidigare ministrar, tidigare brittiska ambassadörer i Kina, ledande affärsmän, chefer för stora kulturinstitutioner och professorer:
"Ingen grupp i Storbritannien åtnjuter större närhet och förtroende från KKP:s ledarskap än 48 Group Club ... [Den] har byggt upp sig till det mäktigaste instrumentet för Pekings inflytande och underrättelseverksamhet i Storbritannien. Genom att nå in i de högsta leden av landets politiska, ekonomiska, mediala och akademiska eliter spelar klubben en avgörande roll i att forma den brittiska synen på Kina ... och driver entusiastiskt KKP:s intressen i Storbritannien."
Qatar har inte bara köpt och investerat i stora delar av europeiska fastigheter, utan är också en starkt bidragande faktor till Europas islamisering. Qatar har kanaliserat – enligt en extremt försiktig uppskattning – minst 71 miljoner euro (cirka 78 miljoner dollar) för att bygga 140 moskéer och islamiska center i Europa bara fram till 2014, enligt den mest auktoritativa rapporten i ämnet, boken Qatar Papers (2019) av de franska journalisterna Christian Chesnot och Georges Malbrunot. Mer än ett decennium senare är summan sannolikt betydligt högre. Hur mycket har europeiska politiker, som aldrig tycks sluta fjäska för islam, tagit emot i mutor från Qatar? Kommer vi någonsin att få veta?
Robert Williams är baserad i USA.