 Många barn födda i Sverige lär sig svenska så dåligt att de inte riktigt kan tala ordentligt, för det talas inte tillräckligt med svenska i vissa förskolor och grundskolor. Denna förändring äger rum i snabb takt. (Bild: Migrantbarn på en skola i Halmstad, 8 februari 2016) |
Den svenska välfärdsstaten har ofta lovordats av vänstern i USA. Efter migrationskrisen 2015, när många syriska asylsökande kom till Sverige, står Sverige nu inför en välfärdskris som hotar hela den svenska välfärdsmodellen.
Sverige hade 9,7 miljoner invånare 2015 innan landet tog emot 162 000 asylsökande. 70% av dessa asylsökande kom från Syrien, Afghanistan och Irak. 70% av dessa asylsökande var också män. Migrationskrisen skapade en ohållbar ekonomisk och social situation som fick det svenska politiska etablissemanget att ompröva sin ståndpunkt om asylinvandring, som fram tills dess varit extremt liberal.
Asylinvandringen har dock fortsatt. Mellan 2016 och 2018 har mer än 70 000 migranter ansökt om asyl i Sverige, och mer än 105 000 asylsökande har beviljats asyl.
Det finns en demografisk inverkan från migration som påverkar Sveriges nationella och kulturella identitet, samtidigt som det finns en negativ ekonomisk inverkan på den svenska välfärdsstaten.
Den demografiska effekten kan ses i städer som Sveriges tredje största stad, Malmö, där personer med utländsk bakgrund har ökat från 31,9% av befolkningen år 2002, till 45,9% av befolkningen år 2018. Det finns redan tre svenska kommuner där majoriteten av befolkningen har utländsk bakgrund: Botkyrka, Södertälje och Haparanda. Frågan blir då hur man integrerar personer med utländsk bakgrund om majoriteten av befolkningen i en stad har utländsk bakgrund. 51% av grundskoleeleverna i Malmö är antingen utlandsfödda eller har båda föräldrar födda i utlandet. Inom en generation kommer Sveriges tredje största stad att ha en befolkning där majoriteten av människor har utländsk bakgrund. Hur kommer integrationen av invandrare att äga rum då, och vilken grupp kommer att integreras i vilken?
Att integrera migranter i det svenska samhället har varit ett misslyckande, vilket både experter och politiker är överens om. I mars 2018 var 58% av de inskrivna arbetslösa födda utanför Sverige, trots att gruppens andel av befolkningen endast är 23%. År 2018 var arbetslösheten för utlandsfödda svenskar 15,4%, medan arbetslösheten för svenskar födda i Sverige var 3,8%.
EBO-lagen (Lagen om eget boende) tillåter asylsökande att bosätta sig var som helst i landet. Migranter bosätter sig ofta i områden där andra migranter redan har bosatt sig, dels på grund av de låga bostadskostnaderna i dessa områden och dels för att det är lättare för migranter att bilda nätverk där. Denna process förstärker segregationen och skapar migrantenklaver i Sverige.
En stor tillströmning av migranter i kombination med en misslyckad integrationspolitik har skapat kulturella konsekvenser där svensk kultur både genomgår en snabb förändring och har blivit utmanad. I många områden där migranter är i majoritet finns det inget sätt att upprätthålla svensk kultur eftersom befolkningen har en kultur som skiljer sig mycket från Sveriges kultur. Detta resulterar bland annat i förändringar i språket och på vilka helgdagar som högtidhålls.
Flera etablerade svenska medier publicerade artiklar i juni för att uppmärksamma Eid-al-fitr, högtiden som avslutar den islamiska fastemånaden Ramadan. Kända företag i Sverige, som Arla Foods, ICA och COOP, publicerade recept på sina webbplatser inför högtiden. Flera röster har redan föreslagit att Eid-al-fitr, en muslimsk helgdag, ska vara en nationell helgdag i Sverige. Dessa röster har kommit från Socialdemokraterna och Svenska kyrkan, två institutioner som har stort inflytande i det svenska samhället. Även om Eid-al-fitr inte har blivit en nationell helgdag, väljer dock flera kommuner att fira den.
Så länge Sverige har funnits som en nation har bandet till dess grannland, Finland, varit starkt och finska har varit det näst största modersmålet i Sverige. År 2018 konstaterade språkforskaren Mikael Parkvall att arabiska hade blivit det näst största modersmålet i Sverige. Samtidigt lär sig många barn, födda i Sverige, så dåligt svenska att de inte kan tala ordentligt, eftersom det talas inte tillräckligt med svenska i vissa förskolor och skolor. Denna förändring äger rum i snabb takt.
Det är inte bara det svenska samhället som kommer att se radikalt annorlunda ut inom ett decennium. Den svenska välfärdsstaten, som har varit kännetecknet för den svenska staten, förändras också eller kanske till och med avvecklas.
Beräkningarna som ligger till grund för den svenska välfärdsstaten bygger på antagandet att en majoritet av den arbetsföra befolkningen är anställda på heltid och betalar inkomstskatt till staten. Vad staten får måste vara större än vad den betalar ut i form av olika välfärdsförmåner och bidrag. När ett stort antal människor som får välfärdsförmåner inte kan hitta arbete eller inte är villiga att arbeta uppstår det en kris. Det är exakt vad som har hänt i Sverige med dess liberala invandringspolitik.
Ett exempel som lyfts fram i svenska medier är Filipstad, en kommun med mer än 10 000 invånare. Där har andelen invånare med utländsk bakgrund ökat från 8,5% år 2002 till 22,7% år 2018. Mellan 2012 och 2018 minskade personer födda i Sverige med 640 individer, medan utrikesfödda ökade med 963 individer. De som flyttar ut från Filipstad är födda i Sverige och i arbetsför ålder. Samtidigt är Filipstads kommunchef, Claes Hultgren, orolig över att de nyanlända migranterna inte har den nödvändiga kompetensen för att komma in på arbetsmarknaden. Konsekvensen för kommuner som Filipstad är att de då måste göra nedskärningar i de välfärdstjänster som kommunen har ett ansvar att tillhandahålla.
Filipstad är inte den enda kommunen som drabbats av nedskärningar. Enligt en rapport från Sveriges kommuner och regioner (SKR) kommer det år 2023 finnas ett underskott på 43 miljarder kronor i kommunala och regionala verksamheter om kostnaderna ökar i takt med befolkningsökningen och staten inte tillför mer resurser än redan planerat.
Socialdemokratiska kommunalrådet i Strömsund, en svensk kommun med 11 699 invånare, varnar:
"Alla kostnaderna hamnar på kommunerna. Vi har aldrig haft så låg arbetslöshet i kommunen bland inrikes födda, ändå går vi på knäna, och förklaringen är att vi heller aldrig haft så hög arbetslöshet bland utrikes födda. Och de hamnar i försörjningsstöd, vilket numera i praktiken är en livslång försörjning för många."
Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Jönköping, konstaterade följande om kommunernas ekonomiska kris:
"Det här är inget som hänt över en natt utan kommunernas ekonomi har urholkats under lång tid. Men något som påverkat situationen är flyktingmottagandet 2015, där man redan från början i de kommuner som tog emot flest hade dåliga förutsättningar vad det gäller arbetsmarknad och integration. Och det har gjort situationen ännu tuffare."
I början av detta nya decennium, på grund av en alltför stor migration och misslyckad integrationspolitik, står Sverige inför radikala kulturella och ekonomiska förändringar som kommer att förändra landet i grunden.
Det pågår islamisering i delar av Sverige och hur mycket denna islamisering kommer att påverka det svenska samhället är något som påverkas av de politiska beslut som kommer att fattas under 2020-talet.
Kommer asylinvandringen till Sverige från muslimska länder att fortsätta? Kommer svenska myndigheter att fortsätta stödja islamisk kultur med skattemedel? Kommer invandrare att ta till sig svensk kultur, eller kommer den misslyckade integrationen att fortsätta och svenskarna i allt högre grad anpassa sig till den islamiska kulturen?
Det finns stora konflikter mellan dessa två kulturer, så utvidgningen av den islamiska kulturen i Sverige kommer utan tvekan att skapa oro av olika slag. Idag finns det fler kontraster mellan islamisk kultur och svensk kultur än gemensamma nämnare. Segregationen är stark och moskéer har varit inblandade i skandaler flera gånger på grund av kulturella konflikter mellan islam och svenska värderingar.
Det nya decenniet kommer därför att vara både instabilt och avgörande för Sverige och innehålla stora politiska, kulturella och ekonomiska förändringar som oundvikligen kommer äga rum.
Nima Gholam Ali Pour är politisk sekreterare för Sverigedemokraterna i Malmö. Han är författare till böckerna "Därför är mångkultur förtryck" och "Allah bestämmer inte i Sverige"