Den Iran-backade palestinska terrorgruppen Hamas har länge försökt sätta i gång ett inbördeskrig mellan Israels arabiska och judiska medborgare. Under de senaste åren har Hamas uppmanat de två miljoner arabiska invånarna i Israel att göra revolt mot sitt eget land och gå med i jihad mot Israel.
Hamas försök var delvis framgångsrika i maj 2021, när en del araber attackerade sina judiska grannar. Attackerna inträffade samtidigt som en israelisk militäroperation på Gazaremsan. Denna operation inleddes som svar på raketer som skjutits av Hamas och andra palestinska terrorgrupper mot Israel. Som tur var upphörde våldet som utbrutit under 2021 fort.
Sedan dess tycks Israels arabiska medborgare ha omprövat misstaget de begick när de lyssnade på Hamas uppmaningar om att stå upp mot sin egen stat. Efter den Hamas-ledda attacken den 7 oktober 2023, som resulterade i mord på 1 200 israeler och tusentals skadade, har arabiska invånare i Israel inte bara avstått från att ägna sig åt våldsamma handlingar mot sina judiska medborgare, utan också sträckt sig så långt att de har fördömt illdåden.
En opinionsundersökning som utfördes efter den 7 oktober-massakern visade att majoriteten av de arabiska medborgarna i Israel (68 %) anser att attacken inte reflekterade det arabiska samhällets värderingar, det palestinska folket och den islamiska nationen. Undersökningen visade också att 86 % stöttar civilt välgörenhetsarbete under kriget mellan Israel och Hamas, medan 70 % angav att de känner sig som en del av Israel och landets problem.
Angående resultaten av undersökningen kommenterade professor Mouna Maroun, vice ordförande och dekanus i forskning vid Haifa universitet och före detta chef för avdelningen i neurobiologi, Sagol, tillika den första arabiska kvinnan med en senior fakultetstitel i naturvetenskap:
"Jag är en israelisk arab ... Jag skäms. Och Hamas bär skulden ... För mänsklighetens skull bönfaller jag det arabiska samhället att gå vidare och på ett klokt och ansvarsfullt sätt förstå det judiska narrativet, så som vi har bett dem förstå vårt i 75 år. För första gången uppmanas vi att visa empati och förståelse för majoritetens narrativ ...
"I staden Haifa finns det blandade kvarter och blandade lägenhetshus. På universitetet lär och utvecklas judar och araber tillsammans. Detta är den paradigm som Israel måste replikera för att kunna gå vidare från tragedin den 7 oktober.
"Detta [att araber identifierar sig med Israel] visar på att det arabiska samhället i Israel önskar att ytterligare integreras i samhället och distansera sig från de som agerar i ond tro, såsom Hamas ...
"Israeliska araber och judar är som salt och peppar: Båda hör hemma på bordet, och när de strös över en rätt är det nästan omöjligt att skilja dem åt. Vi måste omfamna och värna om vårt delade öde genom att arbeta tillsammans, engagera oss i meningsfulla dialoger, och förstå att när det gäller samexistens och ett delat liv så finns det inget att frukta."
Maroun, från Haifa universitet, är inte ensam som arabisk kvinna om att inneha en högt uppsatt titel på israeliska universitet.
År 2021 meddelade styrelsen på Hebrew University i Jerusalem att professor Mona Khoury-Kassabri hade valts till viceordförande i strategi och mångfald på universitetet. Det var första gången som en medlem i det arabiska samhället utpekades till den seniora positionen viceordförande. "Jag är djupt hedrad att vara den första araben som blir viceordförande för Hebrew University", sa Khoury-Kassabri.
"Jag är säker på att min erfarenhet både i klassrummet och i högt uppsatta roller på universitetet kommer till nytta i främjandet av denna framstående institutions strategiska mål och inkluderande värderingar."
Utöver utbildning har Israels medicinska område alltid fungerat som en förebild för judisk-arabisk jämlikhet och samexistens. Judiska och arabiska patienter delar ofta rum på israeliska sjukhus, där judiska och arabiska läkare och sjuksköterskor arbetar tillsammans.
Andelen arabisk-israeliska läkare i Israel har varit på uppgång. I slutet av 2021 utgjorde araber 24 % av de israeliska läkarna som var 67 år eller yngre. Samma år delades 43 % av de nya läkarlicenserna ut till arabiska och drusiska läkare. Andelen arabiska medborgare inom andra kategorier av sjukvårdsyrken är också betydande.
Enligt Fahima Abbas, forskare vid Adva Center, en israelisk progressiv tankesmedja som bevakar sociala och ekonomiska utvecklingar:
"Sjukhus, där så många individer upplever smärta och sjukdom, är också platser för samarbete mellan judiska och arabiska läkare. Det åligger oss att minnas det och att stärka detta samarbete både i de dagliga rutinerna och vid akutsituationer."
År 2022 blev domare Khaled Kabub den första muslimen som utpekades till Israels högsta domstol. Alla tidigare arabisk-israeliska domare i rätten hade tidigare varit kristna, vilket är ännu ett exempel på hur Israels arabiska invånare har åtkomst till seniora positioner i den offentliga sektorn.
År 2019 blev Samer Haj Yehia den första arabiska chefen för en stor bank i Israel när han utpekades som styrelseordförande i Bank Leumi.
Sedan 1948 har över 80 arabiska medborgare valt till medlemmar av Israels Knesset (parlament). År 2020 hade Knesset 17 arabiska medlemmar av 120.
En undersökning utförd av Moshe Dayan Center vid Tel Aviv universitet visade att 57 % av israeliska araber anser att Hamas avsiktligen riktade in sig på civila, inklusive kvinnor och barn, under angreppet den 7 oktober. Åtminstone 54 % av de arabiska israelerna deltar i försöken att förklara Israels hållning i kriget för världen. Ytterligare 66 % av de israeliska araberna är för att ett arabiskt parti ska gå med i regeringskoalitionen i Israel.
Studien initierades av Konrad Adenauer Program för judisk-arabiskt samarbete, en del av Moshe Dayan Center for Middle Eastern and African Studies vid Tel Aviv universitet. Chefen för programmet, Arik Rudnitzky, sa att studien bevisar att arabiska israeler identifierar sig mer med Israel nu än förut:
"Kriget mellan Israel och Hamas har genererat en aldrig tidigare skådad förändring i Israels arabiska medborgares åsikter. Det manifesteras i det faktum att för första gången, i kontrast mot med tidigare studier, spelar medborgerlig israelisk identitet en stor roll [för israeliska araber] som nationell arabisk identitet."
Medan israeliska arabers inställning till Israel är uppmuntrande fortsätter en del av deras ledare att agera emot sitt eget folks intressen. Dessa ledare, inklusive nuvarande och tidigare ledare i israeliska Knesset (parlamentet), har under lång tid utnyttjat landets demokratiska system för att ägna sig åt Israelfientlig retorik.
Dessa ledare gör vad som helst för att få medias uppmärksamhet – även om det innebär att man uppviglar till hets mot Israel. De vet att när de handskas med sina arabiska väljares riktiga problem – såsom arbetslöshet och fattigdom – så kommer ingen att skriva om dem i media. Ändå, när dessa ledare gör hätska uttalanden mot Israel så får de ofta rubriker och hamnar på förstasidan. För dem är det "jag bryr mig inte om vad du skriver om mig så länge du stavar mitt namn rätt" som gäller.
Genom att ägna sig åt Israelfientlig uppvigling orsakar israeliska arabiska ledare stor skada för sina väljare. Dessa ledare får israeliska araber att se ut som en "femte pelare" – en fiende på insidan. Dessa ledare skapar rädsla och misstro mellan judar och araber i Israel, medan de ignorerar det faktum att de flesta israeliska araber säger att de känner sig bekväma med att bo i den judiska staten.
De Hamas-ledda illdåden den 7 oktober gjorde ingen skillnad på judar och araber, gamla och unga, män och kvinnor, svarta och vita. Minst 23 arabiska israeliska medborgare mördades av Hamas terrorister under attacken den dagen eller av Hamas raketattacker de efterföljande dagarna. De flesta offren var beduiner som bodde i södra Israel. Dessutom så kidnappades ett flertal manliga och kvinnliga beduiner av Hamas.
Dagen efter massakern publicerade den israelisk-arabiska bloggaren Nuseir Yassin, känd som "Nas Daily" följande på X (tidigare Twitter):
"Under lång tid har jag kämpat med min identitet. Ett palestinskt barn fött i Israel. Wtf liksom? Många av mina vänner vägrar än idag att säga ordet 'Israel' och kallar sig själva enbart för 'palestinier'. Men sedan jag var 12 har det inte varit logiskt för mig. Så jag bestämde mig för att blanda de två begreppen och bli 'palestinsk-israel'. Jag tyckte denna term speglade den jag var. Palestinier för det första. Israel för det andra. Men efter den senaste tidens händelser började jag tänka. Och tänka. Och tänka. Och sedan förvandlades mina tankar till ilska. Jag insåg att om Israel skulle 'invaderas' på samma sätt igen så skulle vi inte vara säkra. För en terrorist som invaderar Israel är alla medborgare måltavlor ... Och jag vill inte leva under en palestinsk regering. Vilket innebär att jag bara har ett hem, även om jag inte är judisk: Israel."
Om israeliska araber vill säkra en blomstrande framtid för sig själva och sina barn så måste de göra sig av med extremistiska arabiska ledare som talar och agerar emot israeliska arabers intressen. Om dessa arabiska ledare är missnöjda med att bo i Israel så får de gärna flytta till Västbanken, Gazaremsan eller vilket arabiskt land som helst – där de snabbt kommer sakna Israels demokrati och yttrandefrihet.
Khaled Abu Toameh är en prisbelönt journalist baserad i Jerusalem.