När man talar med journalister från USA eller Storbritannien, så verkar de ofta tro att Sverige är en humanitär stormakt som har tagit emot flyktingar, eftersom den svenska regeringen följer någon sorts ideologi som bygger på att göra goda gärningar.
Att Sverige är en humanitär stormakt, angelägen om att föregå med gott exempel, är en myt som behöver avslöjas en gång för alla. Den senaste migrationsvågen till Sverige har gjort vissa människor fattiga och andra mycket, mycket rika.
Varje dag kan man läsa nyheter i Sverige om vinnare och förlorare i migrationsindustrin. En av vinnarna i Sveriges migrationsindustri är ICA Banken. I november 2015 hade ICA Banken fakturerat det svenska Migrationsverket 68 miljoner kr för att ge asylsökande kontantkort. För varje kontantuttag tar ICA Banken en avgift på 15 kr, och för varje kontantkort som startas, tar ICA Banken 175 kr. ICA Banken fick kontraktet med Migrationsverket utan konkurrens och avtalet sträcker sig fram till mars 2017.
Många asylboenden i Sverige drivs av privata aktörer och gör enorma vinster. År 2015, fakturerade de 30 största företagen som driver asylboenden Migrationsverket på ca 851 miljoner kr. Förlorarna, å andra sidan, var de svenska skattebetalarna som fick finansiera dessa fakturor.
I november 2015 rapporterades det att Migrationsverket hade betalat 1,47 miljarder kr, under en 11-månadersperiod, till den privata sektorn som driver asylboenden.
Många av de företag som driver asylboenden har en vinstmarginal på över 50 procent. Defakon Renting AB har en vinstmarginal på 68 procent. Nordic Humanitarian AB har en vinstmarginal på 58 procent. Fastigheterna på Kullen AB har en vinstmarginal på 50 procent.
Det största privata företaget som driver asylboenden, Jokarjo AB, ägs av Bert Karlsson, känd i Sverige främst som skivbolagsdirektör. I början av 1990-talet, var Bert Karlsson ledare och grundare av ett politiskt parti, Ny demokrati, som förespråkade en restriktiv invandringspolitik. Mellan 1991 och 1994 satt Bert Karlsson i den svenska riksdagen, som representant för sitt parti. År 2015, fakturerade hans företag Migrationsverket på 201,5 miljoner kr. Bert Karlsson förklarar sin affärsplan för att driva asylboenden med en enkel mening: "Min idé är att göra det billigare och bättre än någon annan."
En metod han använde för att göra sin verksamhet mer lönsam var att asylsökande fick köpa sitt eget toalettpapper, trots att han hade kommit överens med Migrationsverket om att ge asylsökande toalettpapper, bindor och blöjor. I december 2015 avslöjade svenska medier att asylsökande måste köpa alla dessa produkter själva i Bert Karlssons asylboenden.
Man kan endast föreställa sig situationen för asylboenden som drivs av små privata aktörer när de större aktörerna driver asylboenden så som Bert Karlsson gör.
Detta är vad den svenska "humanitär stormakten" egentligen handlar om. Det handlar om pengar, och det handlar om vinnare och förlorare.
De företag som driver asylboenden blir rika på de svenska skattebetalarnas bekostnad. Samtidigt drivs inte dessa asylboenden på ett humanitärt sätt.
Här är några av de våldsamma incidenter som inträffar varje dag i dessa "humanitära" asylboenden:
Den 25 januari 2016 kom polisen till ett asylboende i Annerstad, efter att ha hört om ett bråk mellan syrier och afghaner. När polisen anlände, kunde ingen tala svenska, inte ens de människor som arbetade där.
I januari 2016 kom det rapporter om att en tio-årig pojke på ett asylboende i Västerås hade våldtagits upprepade gånger. I februari 2016 kom det rapporter om att en pojke på ett asylboende i Maglarp i södra Sverige, hade blivit våldtagen av två andra pojkar som befann sig på samma asylboende.
Om liberala journalister utanför Sverige tror att våldtäkt är humanitär, då har Sverige en humanitär migrationspolitik.
Vad som egentligen händer i Sverige är att privata företag tjänar hundratals miljoner kronor på skattebetalarnas bekostnad, medan de nyanlända invandrarna lever en hemsk tillvaro där våldtäkt och andra övergrepp är en del av vardagen. Detta är vad som kommer hända i andra europeiska länder om de implementerar Sveriges liberala invandringspolitik.
Barn som kommer till Sverige utan föräldrar ("ensamkommande flyktingbarn") måste enligt den svenska lagen, tilldelas en god man. Gode män ska, i stället för föräldrarna, vara ansvariga för barnets personliga förhållanden och sköta dess angelägenheter. I december 2015 rapporterades det att det finns gode män som ansvarar för upp till 29 ensamkommande barn, och som tjänar mer än 90 000 kr per månad. Det är naturligtvis inte möjligt för en god man att ta hand om 29 ensamkommande flyktingbarn. Utan det handlar om att migrationsindustrin i Sverige har skapat möjligheter för människor utan samveten att bli rika. Samtidigt försvinner tusentals ensamkommande flyktingbarn och ingen vet var de är.
En annan del av migrationsindustrin som har vuxit på senare tid är familjehem för ensamkommande flyktingbarn. I februari rapporterades det att en av cheferna för Migrationsverket också driver det privata företaget, Starkfamn Familjehem AB, som är ett företag som erbjuder familjehem för ensamkommande flyktingbarn. Det är inte bara människor inom den privata sektorn som tjänar pengar inom migrationsindustrin. Även människor som arbetar inom statliga myndigheter vill använda sig av de möjligheter som migrationsindustrin erbjuder.
En av förlorarna inom migrationsindustrin är den svenska polisen. De har rapporterat om att de inte längre klarar av sina uppgifter eftersom de inte kan hantera de hundratals unga män i Sverige som har kommit från Marocko och andra länder i Nordafrika.
När man pratar med journalister från Storbritannien eller USA som tror att Sveriges migrationspolitik är en förebild, så går tankarna till de journalister som en gång i tiden såg Sovjetunionen som en förebild. Kommunismen fungerade inte; Sveriges invandringspolitik fungerar inte. Att Sverige är en "humanitär stormakt" är endast ett PR-trick. Detta PR-trick marknadsförs för att Miljöpartiet och några socialdemokrater vill exportera Sveriges liberala migrationspolitik till resten av Europa.
Även om några individer i Sverige har blivit miljonärer på grund av migrationsindustrin så har skolor, polis, socialtjänst och skattebetalare i Sverige förlorat mycket och har en svår och osäker framtid framför sig. Det kommer att uppstå stora konflikter i Sverige. Det finns inget "nobelt" i Sveriges invandringspolitik. Den svenska migrationsmodellen är långt ifrån ett bra exempel på hur migrationspolitik ska fungera. Den liberala migrationspolitiken i Sverige är pinsam och en katastrof, och dess slutliga resultat är kaos, konflikt och korruption.