I åratal har Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan bedrivit ett dubiöst dubbelspel: utåt mot väst framställt sig som en regional medlare och en ansvarstagande allierad inom NATO, samtidigt som han har förvandlat Turkiet till en fristad för Hamas terrorister utanför Gazaremsan.
Nya avslöjanden som framkommit genom israeliska säkerhetsutredningar har krossat varje illusion om att Turkiets relation till Hamas skulle vara begränsad till "politiskt stöd" eller "diplomatiskt engagemang". Bevisningen pekar i allt högre grad mot en betydligt mer alarmerande situation: Turkiet har blivit ett centralt operativt, logistiskt och finansiellt nav för Hamas globala terrorinfrastruktur.
Länder som möjliggör terrorism kan inte samtidigt behandlas som oumbärliga partner i kampen mot terrorism.
En färsk rapport från Israels public service-bolag KAN avslöjade att operatörer från Hamas öppet har deltagit i stridsträningsövningar på skjutbanor runt om i Turkiet.
Enligt rapporten har Hamasmedlemmarna tränat i civila kläder för att undvika misstankar samtidigt som de utbildats i skjutvapentaktik och avancerade stridstekniker. Än mer oroande är uppgifterna om att medlemmar i Hamas har anmält sig till professionella drönarpilotutbildningar och fått officiella turkiska licenser för att flyga drönare.
Enligt israeliska tjänstemän som citeras i rapporten är utbildningen avsedd att förbereda Hamasmedlemmarna för utplacering till Libanon, Jordanien och Västbanken inför möjliga framtida attacker mot Israel.
Detta är inte ett "symboliskt" stöd för den palestinska saken. Det är militärt stöd, jämförbart med det stöd som den iranska regimen har gett Hamas i årtionden.
Drönare är numera ett av de viktigaste verktygen som den iranska regimen och dess terrorombud, däribland Hamas, Hizbollah och Huthirebellerna, använder i sin jihad (heliga krig) mot Israel. Hamas använde drönare i stor omfattning under invasionen av Israel den 7 oktober 2023, liksom vid attacker mot israeliska övervakningssystem och militärbaser.
Genom att låta Hamasmedlemmar utveckla drönarkapacitet på turkisk mark fostrar Ankara medvetet terrorister för framtida krig mot Israel.
Turkiet nöjer sig inte längre med att ge skydd åt Hamasföreträdare, utan arbetar medvetet för att fostra nästa generation Hamasterrorister och säkerställa att den geografiska räckvidden för Irans jihadistiska axel fortsätter att expandera.
Dessutom har Turkiet utvecklats till en avgörande finansiell livsnerv för Hamas och dess sponsorer i Iran.
I december 2025 avslöjade Israels försvarsmakt och säkerhetstjänsten Shin Bet vad de beskrev som ett omfattande iranskt styrt penningtvättsnätverk verksamt i Turkiet. Interna Hamasdokument avslöjade ett sofistikerat finansiellt system som till stor del hanterades av Hamasanknutna emigranter från Gaza som har flyttat till Turkiet.
Israels försvarsmakt och Shin Bet identifierade offentligt minst tre personer med koppling till finansieringsnätverket i Turkiet. Tamar Hassan uppges arbeta direkt under ledning av Hamasledaren Khalil al-Hayya. Khalil Farwana och Farid Abu Dayir nämndes också som centrala möjliggörare inom det bredare nätverket av växlingsföretag.
"Hamasagenter i Turkiet kanaliserar pengar för terroriständamål", sade Avichay Adraee, arabiskspråkig talesperson för Israes försvarsmakt, och tillade: "Man kan fråga sig varför en medlem av NATO hjälper till att underlätta terrorism."
Turkiets centrala finansiella roll är särskilt betydelsefull eftersom den ger Hamas tillgång till det internationella finansiella systemet via en NATO-medlems territorium. Den verkligheten borde djupt oroa både Washington och Europas huvudstäder.
Ideologiskt – liksom militärt och finansiellt – har Recep Tayyip Erdoğan öppet omfamnat Hamas ledare. Han har upprepade gånger vägrat att klassificera gruppen som en terroristorganisation. I stället har han kraftfullt försvarat Hamas och beskrivit dess medlemmar som "motståndskämpar" och krigare i en "befrielserörelse" som strider för att skydda palestinsk mark.
Högt uppsatta Hamasföreträdare, däribland Khaled Mashaal och den avlidne Ismail Haniyeh, har alltid välkomnats i Turkiet som hedersgäster. Vissa Hamasföreträdare uppges dessutom ha fått turkiska pass, uppehållstillstånd och rörelsefrihet.
Erdoğans allians med Hamas tycks ha sin grund i hans bredare ideologiska samhörighet med Muslimska brödraskapet och andra islamistiska grupper. Hans regering har konsekvent stöttat radikala islamistiska grupper i Egypten, Libyen, Syrien och andra länder.
Det var förutsägbart att Hamas, den palestinska grenen av Muslimska brödraskapet, skulle bli en av Ankaras närmaste ideologiska allierade.
I åratal har västliga regeringar hållit fast vid föreställningen att länder som Turkiet och Qatar kan fungera som neutrala medlare mellan Hamas och Israel. Det antagandet har hela tiden varit djupt bristfälligt.
Qatar har länge fungerat som Hamas främsta finansiella beskyddare genom att pumpa in hundratals miljoner dollar i Gazaremsan samtidigt som Hamasledare har tagits emot i Doha. Turkiet har samtidigt erbjudit en operativ fristad, logistisk utbildning och tillgång till finansiella system.
Västvärldens fortsatta beroende av Turkiet och Qatar som mellanhänder har bara stärkt Hamas och förlängt instabiliteten i Mellanöstern.
Hur kan väst fortsätta att betrakta Turkiet och Qatar som trovärdiga allierade när de insisterar på att stödja terroristgrupper som är fast beslutna att erövra inte bara Israel utan även andra FN-medlemsstater, såsom i fallet med Turkiets anspråk på Cypern och Grekland?
Qatar fortsätter samtidigt att försöka undergräva USA genom att under årtionden donera många miljarder dollar för att påverka utbildningssystemet i hela USA, från grundskola till forskarutbildningar. Cornell University har genom åren tagit emot 10 miljarder dollar; Carnegie Mellon University "strax under 2 miljarder dollar"; Texas A&M University "över 1 miljard dollar" (vilket har gett Qatar full äganderätt till mer än 500 forskningsprojekt inom områden som kärnfysik, artificiell intelligens, bioteknik, robotik och vapenteknik); och Georgetown University 971 miljoner dollar. Varför fortsätter Qatar och Turkiet att omfamna Hamas samtidigt som de kräver förtroende från USA och västvärlden? Varför fortsätter väst att acceptera detta dubbelspel?
Trump-administrationen står inför ett avgörande test. Om Washington verkligen menar allvar med att montera ned Hamas infrastruktur och konfrontera den iranska regimen kan man inte fortsätta att bortse från Turkiets engagemang för att göra exakt motsatsen: att skydda och stödja Hamas.
En medlemsstat i NATO, Turkiet, underlättar verksamheten för en iranskstödd terroristgrupp som bär ansvar för massmord på civila, däribland många amerikaner.
Genom att låta Hamas och andra terroristgrupper verka fritt på sitt territorium undergräver Turkiet själva den säkerhetsarkitektur som NATO skapades för att försvara.
Khaled Abu Toameh är en prisbelönt journalist baserad i Jerusalem.