 Enligt Nationella koordinatorn för säkerhet och kontraterrorism i Nederländerna har islamistisk terrorism ökat i flera år. "Trots en stagnerande tillväxt är den holländska jihadiströrelsens omfattning en anledning att oroa sig", skrev den. (Bildkälla: iStock) |
"Högerextremisterna blir alltmer självsäkra. De fortsätter att fokusera på att protestera mot den uppfattade islamiseringen i Nederländerna, anländande asylsökanden och den uppfattade förlusten av den Holländska identiteten ..." [betoning tillagd], skrev de holländska myndigheterna i en hotbedömning från september.
Men islamiseringen i Nederländerna är inte bara en "uppfattning" hos "högerextremister", utan en alltmer etablerad trend. Hotbedömningen av landets nationella koordinator för säkerhet och motterrorism till exempel visar att islamistisk terrorism har ökat i flera år. "Trots stagnerande tillväxt är den holländska jihadiströrelsens omfattning en anledning för oro", skrev den.
"Denna grupp, som växte signifikant mellan 2013 och 2016 kan vara benägen att omfamna ett 'hämndnarrativ' som beskyller Väst för 'kalifatets' förfall ... Jihadister har inte längre någon övertygande anledning att resa till denna del av världen, och deras fokus har ändrats till da'wa, eller att sprida det jihadistiska budskapet. Detta kan leda till ett ökat antal jihadister i Nederländerna. Utöver jihadismens anhängare finns det även flera tusen jihadistsympatisörer, och ISIS-sympatisörer i synnerhet, i Nederländerna."
Nederländerna har utsatts för flera försök till jihadistiska terrorattacker under de senaste månaderna. I slutet av september grep polisen sju misstänkta jihadistterrorister som planerade en stor attack där, inklusive en attack mot ett stort evenemang – polisen avslöjade inte var – med automatvapen och en bilbomb. Tidigare i september knivhögg en afghansk man, som hade ett "terroristmotiv" enligt holländska tjänstemän, två amerikaner på en tågstation i Amsterdam. "Det är uppenbart av hans uttalanden att han anser att profeten Muhammed, Koranen, islam och Allah ofta förolämpas i Nederländerna", sade åklagarna. I augusti blev en annan man skjuten och gripen i en matbutik i staden Naaldwijk, där han viftade med en kniv mot folk medan han skrek "Allahu Akbar".
Hotnivån för Nederländerna förblir "ansenlig" (nivå 4 på en skala 1 till 5, vilket betyder att risken för en islamistisk terrorattack i Nederländerna är väldigt överhängande, även om den inte nödvändigtvis är nära förestående).
Det finns flera andra faktorer, bortsett från islamistisk terrorism, som visar en ökning i islamiseringen i Nederländerna:
En av dem är tillväxten av islamiska partier. Vid det senaste parlamentsvalet fick Denk, ett muslimskt parti som bildades ett halvår innan valet av två turkar som var tidigare medlemmar i socialistpartiet, en tredjedel av de muslimska rösterna och tre platser i parlamentet. Partiet döljer inte sin förkärlek för Turkiet: kritik av Turkiet är tabu, och det är även deras förutsägbara vägran att kalla den turkiska masslakten av armenier under Första världskriget för ett folkmord. Partiet Denk drevs på en plattform emot integration av invandrare i det holländska samhället (istället för att förespråka "ömsesidig acceptans", en eufemism för att skapa parallella muslimska samhällen); och för etablerandet av en "rasismpolis" som skulle registrera "lagöverträdare" och exkludera dem från att inneha ämbetsposter. I juli skickade en före detta politisk aktivist för Denk, Hussein Jamakovic, ett mejl till tidningen Telegraaf, samt tre andra nyhetsorganisationer. I mejlet stod det: "Må ni få cancer, era smutsiga, högerextrema cancerjudar." Mejlet kom efter att nyhetsorganisationerna hade rapporterat om att Jamakovic ska ha uttryckt sympati för ISIS. I juni kördes en skåpbil medvetet in i ingången till Telegraafs kontor, där den fattade eld.
Ännu en sida av den ökande islamiseringen är predikandet om jihad i moskéer. Direktoratet för religiösa frågor i Turkiet (Diyanet) sprider sina officiella fredagspredikningar över hela världen; mainstreammedierna i Nederländerna har tillkännagivit minst ett fall av en sådan predikan, i moskén i staden Hoorn. Det är oklart i hur många moskéer denna predikan ägde rum, men det uppskattas att 140 moskéer i Nederländerna har kopplingar till Diyanet. Predikan handlade om jihad och martyrskap:
"Våra soldater visar hela världen att vi offrar allt för att skydda vår tro, flagga och land. (...) Varje son av vårt land som, i hand livs makt, dricker martyrskapets söta nektar, skriker på oss. (...) Den som dör för Allahs ära, kalla honom aldrig död, utan levande".
Enligt Diyanets representant i Haag skriver holländsk-turkiska imamer sina egna predikningar. Han hävdade sedan att krigsceremonin inte predikades någonstans i Nederländerna. Detta är helt enkelt inte troligt – varför skulle Diyanet göra ett undantag för turkiska muslimer i Nederländerna av alla platser som de vill påverka?
Den nya borgmästaren i Amsterdam, Femke Halsema, sade i september att hon skulle stänga moskéerna om deras imamer spred hatbudskap, men "bara som en sista utväg". Enligt DutchNews.nl sade Halsema att nedstängning av moskéer är en mycket rigorös [handling] och något man bara gör som sista utväg." Man måste kunna agera om "en imam framför avskyvärda predikningar, till exempel där man säger att kvinnor bör vara underlägsna eller att homosexualitet är ett brott." Enligt nyhetsrapporten sade hon också att till skillnad från sin föregångare, Jozias van Aartsen, planerade hon inte att utveckla kopplingar med fundamentalistiska och salafistiska organisationer. "Jag kommer inte att bjuda in personer som inte är demokratiska och som inte tar jämställdhet mellan män och kvinnor till kontoret", sade hon.
Ett annat aspekt av den ökande islamiseringen är att vandalisering och våld som riktas mot judar har ökat dramatiskt. En rapport som publicerades av den holländska offentliga åklagartjänsten i april räknade upp 144 bekräftade brott år 2017 som hade något att göra med hatbrott, inklusive hot, vandalisering, överfall och uppvigling till hat eller våld. Av dessa fall var 41 procent "riktade mot judar" som bara utgör 0,2 procent av den holländska befolkningen.
En opinionsundersökning med 557 holländska judar som publicerades i november visade att nästan hälften av dem var rädda för att identifiera sig som judar, med 43 % som vidtog aktiva åtgärder för att dölja sin judiska identitet och 52 % som sade att antisemitism på gatorna har blivit vanligare. Dessutom sade 34 % att de hade upplevt antisemitiska kommentarer som riktats mot dem och 11 % hade upplevt antisemitiskt våld som riktats mot dem.
I december 2017 krossade en syrisk asylsökande, Saleh Ali, fönstren i en kosherrestaurang i Amsterdam. För det avtjänade han endast 52 dagar i fängelse även om han ska ha sagt till en polis att attacken "bara var första steget". På frågan om vad nästa steg var sade han: "Det berättar jag senare, ingen behöver veta."
I maj knivhögg en syrisk asylsökande, Malek F, tre personer i Haag, i ett försök att skada "kristna och judiska kuffar", enligt åtalets rapport från rättegången. Han sade att "kuffar" [icketroende] kunde likställas med "djur eller förståndshandikappade personer". Två dagar tidigare hade Malek F tagit med sig en kniv till en kyrka i Haag, men när ingen öppnade dörren när han knackade så gick han därifrån.
Ännu en oroande sida av islamiseringen är grooming och våldtäkt av minderåriga flickor, som vi sett i över ett årtionde i Storbritannien. Enligt rapporter på senaste tiden "har antalet holländska offer för groominggäng ökat kraftigt de senaste åren". Det uppskattas att "våldtäktsgroomers" tvingar runt 1 400 minderåriga flickor in i sexslaveri varje år. Kända i Nederländerna som "loverboys" groomar de flickorna med droger, alkohol och presenter, och pressar dem senare till sexslaveri. Forskning har visat att 89 % av alla våldtäktsgroomers har en migrantbakgrund och att 60 % är muslimer. Vissa unga flickor har 20 "kunder" per dag. "Minderåriga skickas för att arbeta i ett annat land [Belgien] som en metod för att hindra dem från att rymma", enligt rapporter. "Männen kan tjäna upp till 800 euro per dag på en flicka."
Har Nederländerna ett problem?