 Om Frankrike fortsätter att misslyckas med att skydda sin kristna identitet kommer det Frankrike vi känner upphöra att existera. Den senaste tidens brand i Petrus och Paulus katedral i Nantes den 18 juli tros ha orsakats avsiktligt. För bara ett år sedan totalförstörde en enorm brand nästan katedralen Notre-Dame i Paris. Efter det sattes den historiska kyrkan Saint-Sulpice i Paris i brand. På bilden: Brandmän arbetar för att släcka lågorna i Nantes katedral den 18 juli 2020. (Foto av Sebastien Salom-Gomis/AFP via Getty Images) |
En ledande kurator vid New Yorks Metropolitan Museum of Art, Keith Christiansen, kritiserades för att på Instagram ha publicerat en målning av Alexandre Lenoir som räddade Frankrikes monument från Franska revolutionens ödeläggelser. Christiansen skrev:
"Alexandre Lenoir kämpar emot de revolutionära fanatikerna som är fast beslutna att förstöra de kungliga gravarna i Saint Denis. Vad många storslagna konstverk har gått förlorade för vår önskan att göra oss av med ett förflutet som vi inte tycker om. Och vad tacksamma vi är mot människor som Lenoir som insåg deras värde – både konstnärliga och historiska – bortom ett definierande ögonblick av social och politisk omvälvning och förändring."
Christiansen kritiserade nutidens avlägsnande och vanhelgande av historiska monument. Han kunde inte ha vetat att ännu en fransk katedral några veckor senare skulle vandaliseras och att en uråldrig orgel, som hade överlevt Lenoirs revolutionära fanatiker, skulle förstöras av lågorna.
Branden vid Petrus och Paulus katedral i Nantes tros ha anlagts avsiktligt. Det var bara ett år sedan som en enorm brand nästan totalförstörde katedralen Notre-Dame i Paris. Efter det sattes den historiska kyrkan Saint-Sulpice i Paris i brand.
"Branden i Nantes katedral, efter Notre-Dame de Paris, borde få vår elit att reflektera över det stora kaoset och den stora förändringen, avciviliseringen är igång", kommenterade Philippe de Villiers, författare och före detta fransk minister.
"I Frankrike förekommer ett tystlåtet förstörande av kristna rötter", sa filosofen Michel Onfray. "Det sker ungefär en eller två kristendomsfientliga handlingar per dag och det krävs att en katedral står i brand för att vi ska börja prata om det."
Sex stora franska katedraler och kyrkor har satts i brand under de senaste 1,5 åren: Notre Dame, Nantes, Rennes, Saint-Sulpice, Lavaur och Pontoise. Kanske är det därför historikern Rémi Brague kallade branden i Notre Dame för "vår Elfte september". Observatory of Religious Heritage listade totalt 20 franska kyrkor som brunnit på bara ett år.
Attacker mot kristna platser för tillbedjan i Frankrike, föga omskrivna och i mindre grad fördömda, ökar och når oroväckande höjder. Branden i Nantes var helt enkelt den senaste i en följd av förstörelser av kyrkor som har pågått i åratal och tydligen inte upprört någon.
För fyra år sedan förstördes nästan Saint Nicolas Basilika i Nantes i en brand. En renovering hade färdigställts år 2014 och den var i perfekt skick. De första rapporterna i Fransk media om vandaliseringen av kyrkor publicerades för tio år sedan. Förra året var det en vecka under vilken fyra franska kyrkor vanhelgades.
Kardinal Robert Sarah, en guineansk prelat i den katolska kyrkan, skrev:
"Vanhelgandet fortsätter att öka i Europa. Aktioner från den senaste tiden mot statyer över jungfru Maria i franska kyrkor visar hur mycket dessa gester är resultatet av ett barbariskt hat. De uppmanar till reaktioner. Katoliker kan inte längre hålla tyst".
Kardinal Sarah tillade:
"Vanhelgande och vandalisering av kyrkor är den ledsamma speglingen av en sjuk civilisation som fastnar i ondskans nät. Biskopar, präster, troende måste behålla styrka och mod."
Vissa sekulära offentliga figurer har fördömt attackerna. "Låt bli min kyrka!" löd titeln på en fransk petition av författare, journalister, politiker och universitetsprofessorer som krävde skydd av kyrkor.
Expert i religiösa frågor, Nina Shea, skrev att förövarna är anarkister, tjuvar, militanta vänstervridna, satanister och islamister, som alla delar samma hat mot Frankrike och den västerländska civilisationen. Antisemitismen går hand i hand med kristendomsfientlighet. I Frankrike är synagogor skyddade "som fort", judiska skolor har blivit utsatta för terrorattacker och judar har blivit rådda att inte bära religiösa symboler för sin egen säkerhet.
Kristendomsfientliga incidenter har ökat med 285 % mellan 2008 och 2019.
Tidningen Reveue des deux mondes kallade attackerna mot kyrkor för "de franska kyrkornas tragedi". Dessutom är över 5 000 franska kyrkor hotade på grund av deras förfallande strukturer. 875 franska kyrkor vandaliserades år 2018. År 2019 ägde 1 052 kristendomsfientliga handlingar rum.
"Jag tror att det finns en ökande fientlighet i Frankrike mot kristendomen och symbolerna för kristendomen", noterade Ellen Fantini, chef för Wienbaserade Observatory of Intolerance and Discrimination Against Christians in Europe.
"Varje dag vanhelgas minst två kyrkor", berättade den franska parlamentsledamoten Valerie Boyer för the Sun.
Gilbert Collard, parlamentsledamot för Rassemblement National, jämförde bränderna i Nantes med den senaste tidens beslut av de turkiska myndigheterna att konvertera den före detta katedralen Hagia Sophia till en moské. "Symbolerna brinner upp", sa han.
På senare år har franska kyrkor också blivit föremål för en rad provokationer och attacker av islamister. Dalil Boubakeur, rektor för den stora moskén i Paris och ordförande för det franska rådet för muslimsk tro, bad Frankrike att förvandla landets tomma kyrkor till moskéer. I Saint-Étienne-du-Rouvray, i norra Frankrike, dödade två terrorister från Islamiska staten fader Jacques Hamel under en morgonmässa. Chocken var omedelbar och oändlig. Islamister planerade också att slå till mot Notre-Dame de Paris och lyckades faktiskt utföra en IS-inspirerad terrorattack mot Strasbourgs julmarknad.
Boubakeurs förslag speglar en realistisk förståelse för det fransk-kristna arvet. "Övergivna, vanhelgade, förändrade kyrkor förvandlas till konsertlokaler, diskotek, restauranger, vinkällare ... Allt för att undvika demolering", noterade journalisten Marie de Greef-Madelin i tidningen Valeurs Actuelles. Dessa förändringar kallas ibland för "Frankrikes kyrkors andra liv". "I den här takten kommer Frankrike ha förlorat 10 % av sina kyrkor och kapell år 2030", förutspår Édouard de Lamaze, ordförande för Observatory of Religious Heritage. "Antingen för att de kommer att säljas eller för att de kommer att förstöras."
Saint Denis basilika, gravplatsen för de franska kungarna, är redan ett kristet museum i en islamiserad förort av Paris, och katedralen Notre-Dame hade innan branden blivit ett museum för turister. "Vi har nått det sista skedet av avkristningen", kommenterade den politiska analytikern Jerome Fourquet, som om bränderna vid de stora katedralerna var en symbol för Frankrikes förlust av ett territorium, en historia och en identitet.
"Hur mycket värre det kan bli beror på vilken gräns aktivisterna är villiga att dra för sig själva", noterade Ellen Fantini, chef för Wiens Observatory of Intolerance and Discrimination Against Christians in Europe. "Kommer de att sluta vid att elda upp en tom kyrka? Kommer de att sluta vid att halshugga statyer?"
"Vi befinner oss vid ett vägskäl", sa den franska författaren Alain Finkielkraut. "Vi måste prova allt, medan det fortfarande är möjligt, för att rädda vår civilisation. Vår civilisation är det grekiska, romerska, judisk-kristna arvet."
Europa är ingen abstrakt konstruktion. Dess identitet avgörs av många källor. Den kristna identiteten är så klart den viktigaste. Om Frankrike fortsätter att misslyckas med att skydda den så kommer det Frankrike vi känner idag upphöra att existera; det kommer bli en helt annan plats.
Giulio Meotti, kulturredaktör på Il Foglio, är en italiensk journalist och författare.