Moskéerna i Köln, den fjärde största staden i Tyskland, har fått tillstånd att sända ut böneutropet varje fredag via minaretens högtalare. För vissa invånare i Köln representerar det muslimska böneutropet samma erövringsrop som de kristna i Mellanöstern och Afrika hör fem gånger per dag och natt utanför deras kyrkor och hem. Nu är det Tysklands tur. På bilden: Centralmoskén i Köln. (Foto av Andreas Rentz/Getty Images) |
"Den västerländska hegemonin är över", sa den turkiska presidenten Recep Tayyip Erdogan nyligen. "Den varade i århundraden, men nu är den över."
Samtidigt har moskéerna i Köln, den fjärde största staden i Tyskland, fått tillstånd att sända ut bönutropet varje fredag via minaretens högtalare.
"Många invånare i Köln är muslimer", sa borgmästare Henriette Reker", och enligt min åsikt är det ett tecken på respekt att tillåta böneutropet."
För andra representerar det muslimska böneutropet samma erövringsrop som de kristna i Mellanöstern och Afrika hör fem gånger per dag och natt utanför deras kyrkor och hem. Nu är det Tysklands tur.
För sexton år sedan gjorde påve Benedictus XVI sitt första påvliga besök i Köln. Han bjöd in det unga folket i Europa att återvända till sina rötter på en pilgrimsresa till Magis grav. Ett år senare, i Regensburg, varnade han mot islams inneboende våld. Köln är nu platsen där Tyskland nyligen skrev under på sitt första överlämnande till det politiska Islam.
Journalisten Daniel Kremer mindes, i en artikel i Bild, att många av Kölns moskéer är grundade av den turkiska regeringen och drivs av Erdogan, "en man som motsätter sig vår demokratis liberala värderingar". Han tillade:
"Det är fel att likställa kyrkklockor med böneutrop. Klockorna är en signal utan ord som också hjälper oss att veta vad klockan är. Men böneutroparen ropar ut: 'Allah är stor!' och 'Jag vittnar om att det inte finns någon gud utöver Allah'. Det är stor skillnad."
Kyrkklockor hävdar inte att den kristna guden är den enda guden och att Jesus är hans son.
Integrationsexperten Ahmad Mansour ifrågasatte också borgmästare Rekers ställning. "Det handlar inte om 'religionsfrihet' eller 'mångfald', som borgmästare Reker hävdar", sa Mansour. "Moskén vill ha synlighet. Muezzinen är en uppvisning av makt."
En domstol i staden Münster beslutade förra året att en lokal moské hade tillstånd att utropa fredagsbönen offentligt via högtalare. Denna moské hanteras av den turkisk-islamiska unionen för religiösa frågor (DITIB). Som den största paraplyorganisationen för moskéer i Tyskland tillhandahåller DITIB imamer och finansiering, hanterar runt 900 moskéer i Tyskland och har ungefär 800 000 medlemmar.
Kort efter beslutet fastslog statsregeringen i Hesse att muezzinens böneutrop genom minarethögtalare är tillåtna även utan tillstånd.
Åtta av Tysklands 100 mest folkrika städer, noterade Der Spiegel, har tidigare gett grönt ljus för att sända islamiska böneutrop i offentligheten. I Düren kallar den turkiska Fatih-moskén troende till bön tre gånger om dagen. Etnologiprofessorn Susanne Schröter från Goethe universitet i Frankfurt hävdar att muslimer ser böneutrop som triumfen av ett "starkt islam" över en "svag kristendom" – tydligen tillsammans med en önskan om att få den islamiska skäran att ersätta Europeiska unionens stjärnor.
"Kommer muezzinens böneutrop höras över hela Tyskland?", frågade Tysklands populäraste nyhetstidning, Bild. Böneutropet hörs redan i München. Sedan april 2020 har fem moskéer där sänt ut böneutropet med högtalare. "Muezzinens utrop kräver inget tillstånd", sa myndigheterna i Hannover, där det finns 27 moskéer. "Det är som ljudet av kyrkklockor, av den fria religiösa utövningen som skyddas av grundlagen."
Ett liknande svar kom från Dresden: "Vi ser oss själva som ett mångfaldigt och kosmopolitiskt urbant samhälle."
Från Frankfurt, hem till en moské som rymmer upp till 6 000 tillbedjare, förklarade borgmästaren: "Lagen kräver ingen tillståndsprocedur för muezzinens böner, precis som för kyrkklockor."
Städer som Dortmund, Hamm, Siegen, Düren och Oldenburg har också tillåtit moskéer att sända islamiska böneutrop via högtalare. I Nuremberg, där det också finns ett dussin moskéer, är det tydligen "inget problem" att tillåta muezzinens böneutrop.
Den tidigare ordföranden för Nordrhein-Westfalens författningsdomstol, Michael Bertrams, talar om en "politisk triumf" för Turkiets president, medan Hamed Abdel-Samad, en sociolog som lever under väpnat skydd på grund av islamistiska dödshot, är ännu tydligare:
"Böneutropet inleds med 'Allahu Akbar', som också är muslimernas stridsrop. Det betyder att Allah är större. Större än fienden, större än folket, större än livet, större än Tyskland, större än allt. Och eftersom han är större än allt är det i slutändan bara hans lag som gäller, sharia."
Bundestagsmedlemmen Malte Kaufmann skrev:
"Varje fredag i Köln från och med nu finns det 'ingen annan gud än Allah!' Men islamiseringen ska inte ske i Tyskland överhuvudtaget ... Vi har varnat för det i åratal! Böneutroparens lockelse är makt. Steg för steg blir den kristna världen förrådd."
"Kölns Centralmoskés historia dokumenterar naiviteten hos de tyska myndigheterna i hanteringen av islamiska organisationer", rapporterade den schweiziska Neue Zürcher Zeitung, den äldsta tyskspråkiga nyhetstidningen i Europa.
"Innan konstruktionen påbörjades lovade den turkiska föreningen den dåvarande borgmästaren i Köln, Fritz Schramma, att predikningar skulle hållas på tyska och att moskén skulle bli en mötesplats för medlemmar av olika religioner. Den före detta borgmästaren, en av moskéns största sponsorer, blev inte inbjuden till invigningen. De ville bygga ett hus för interkulturella möten i vilket islam predikades på tyska. I sann Erdogan-anda skapades ett islamistiskt-nationalistiskt centrum. Efter detta är det tydligt att alla som tror att muezzinen kommer att sluta på fem minuter är grundlurade."
Vad som verkar finnas är en extremt blåögd, barnslig atmosfär av kapitulering. "Den som säger ja till klocktorn måste också säga ja till minareter, sa kardinal Rainer Maria Woelki, ärkebiskop i Köln. Det verkar som om tyska kyrkor begår självmord. Ärkestiftet i Köln – det största i Tyskland och ett av de rikaste i världen - planerar att minska sina församlingar från 500 till 50 till år 2030. I Köln kom Erdogan för att inviga den största moskén. Han välkomnades av Angela Merkel, dotter till en preussisk pastor. Denna välvilliga gest hindrade inte den turkiska presidenten år 2020 från att göra om den stora bysantinska basilikan Hagia Sofia till en moské. St. Theodores katolska kyrka i Köln bidrog till och med till islamiseringen av staden genom att finansiera moskén, i någon inbillad interreligiös dialogs namn.
Det var en judisk skribent som klarade sig undan Förintelsen, Ralph Giordano, som kritiserade Kölns beslut, det "politiska islam" och "den stora moskéns gigantomani", vilken enligt hans åsikt är "en slags krigsförklaring". I en artikel för FAZ skrev Giordano:
"Jag kommer att fortsätta anta en kritisk hållning mot de imamer som använder den liberala strukturen och tolerans av grundlagen för att införa totalitära åsikter om staten och som underminerar rättsstatsprincipen med hjälp av anti-västerländsk indoktrinering för att lära ut sharialag ...
"Jag vill kunna säga att jag inte vill se någon burka eller chador på tyska gator, inte mer än att jag vill höra böneutropen från minareterna. Jag kommer inte heller att anpassa min bild av uttrycksfriheten till en demon som tolkar den som följer: 'Alla har rätt att fritt uttrycka sin åsikt på ett sätt som inte är motstridigt med sharialag.' Nej och tre gånger nej!"
När en dammlucka väl brister finns det bara en tävling för att se vem som ger vika snabbast. Till och med chefen för tyska Bundeskanzleramt, som tydligen skulle vilja bli ledare av Angela Merkels parti CDU, Helge Braun, talade i förmån för att låta moskéer sända böneutropet.
I Aachen, kejsare Charlemagne och hans fantastiska katedrals hemstad, och dess omgivningar, är böneutropet inte bara hemma. Staden byter också namn på sina torg för att göra plats åt islam. Moscheeplatz" ("Mosképlats"), är det nya namnet på ett offentligt torg i Aachen. Bytet var tydligen något som borgmästaren Marcel Philipp hade önskat, i enighet med turkiska DITIB: "Jag är mycket glad som borgmästare att ha Mosképlats", sa borgmästaren.
Den 11 november anlände muezzinen i Raunheim, en ort i utkanterna av Frankfurt, den första i Hesse som officiellt tillåter böner via högtalare varje fredag och, under Ramadan, varje dag innan solnedgångsbönen.
"Principen om jämlikhet gäller också för religion i ett demokratiskt samhälle", förklarade borgmästare Thomas Jühe. Sedan är det frågan om demografin: 70 % av Raunheims befolkning är migranter. "Här har vi fler muslimer än kristna", sa Jühe.
Trots detta menar de att "The Great Replacement" (ersättningsteorin) och islamiseringen av Europa bara är konspirationsteorier. Har vi verkligen förstått hur morgondagens Europa kommer att bli?
I en intervju med Boulevard Voltaire säger Thilo Sarrazin, före detta chef för Tysklands centralbank och författare av två bästsäljare om multikulturalismen och islam som skakade om debatten i Tyskland, att Kölns beslut är helt i linje med Tysklands demografiska framtid:
"Den tyska befolkningen kommer, om trenden fortsätter, att dö ut under de kommande 100 åren. I det sista kapitlet av Germany is Disappearing skissade jag på den riktning som situationen kommer att ta under de kommande åren ... Beslutet i Köln överraskar mig inte alls. Det motsvarar min bild av hur saker och ting kommer att utveckla sig i detta område. I Frankrike upplever jag att Michel Houellebecq sänder samma budskap i sin bok Soumission."
Till och med de två stora tyska etablissemangtidningarna kritiserade den växande trenden.
Frankfurter Allgemeine Zeitung motsatte sig Kölns beslut att tillåta böneutrop från 50 moskéer i staden. Ronya Othmann skrev:
"I kontrast till adhan, det islamiska böneutropet, är kyrkklockornas ringande bara ett ljud, inget budskap. 'Tolerans' är ett ord som 'mångfald' och 'respekt', ett gammalt tuggummi som tuggats tills det inte längre har någon smak. Om Erdogan har beklätt byarna Alevis och Yazidi med moskéer och fått dem att genljuda av islamistisk tro fem gånger om dagen så är det en islamistisk underkastelsehandling och vi bör inte tillåta det i Köln."
Süddeutsche Zeitung i München var också hård:
"Böneutropen är inte nya i Tyskland. Det har spelats upp i tiotals städer under en lång tid. Den kristna västvärlden, om den fortfarande existerar, kommer därför inte omedelbart att rasa. Men Recep Tayyip Erdogan citerade en gång en dikt: 'Minareter är bajonetter, kupoler är hjälmar, ... troende är soldater'. En sak går inte att förneka: Islamismen har varit på uppgång i flera decennier. Talibanerna i Afghanistans makttagande hyllas av islamister som en triumf som välsignats av trons makt. Sedan förvandlingen av Hagia Sofia till en moské ... Detta kanske inte har särskilt mycket att göra med de flesta muslimer i Tysklands tankesätt. Men för en islamist är adhan den dagliga bekräftelsen av det politiska mandatet."
Vi har nu hög musik som ekar från ett tält ovanför Leipzigs Willy-Brandt-Platz, enorma gröna banderoller med arabisk skrift, och unga som delar ut flygblad till förbipasserande. Bild berättar för oss att Muhammeds födelsedag firas i en stor, tysk stad. Om Frankrike är landet för islamistisk aggression så är Tyskland landet för överlämnande. Pew Research Center uppskattar att Tysklands muslimska befolkning år 2050 kommer att ligga på 17,5 miljoner eller 20 % av befolkningen. Idag är den bara 8 %. Kommer "de tre heliga kungarnas stad" att döpas om till "böneutroparnas stad"?
"Gör dig redo för det dagliga böneutropet ..." varnade Henryk Broder i Die Welt. "Det är redan en verklighet i Stockholm, London, Bryssel, Amsterdam ..."
Giulio Meotti, kulturredaktör på Il Foglio, ä ren italiensk journalist och författare.