En nära undersökning av Tysklands röstmönster i FN under de senaste åren visar en bekymrande standard i en rad frågor, särskilt mänskliga rättigheter, som den tyska regeringen anser vara en "hörnsten" i dess utrikespolitik. På bilden: Tysklands utrikesminister Heiko Maas (vänster) och ambassadör till FN, Christoph Heusgen närvarar vid ett möte för FN:s säkerhetsråd den 28 mars 2018 i New York. (Foto av Angela Weiss/AFP via Getty Images) |
Tysklands tvååriga period som icke-permanent medlem i FN:s säkerhetsråd tog slut den 31 december 2020. Det tyska utrikesdepartementet förklarade, i en självbelåten sammanställning av dess förmenta prestationer för att "stärka den internationella ordningen" att Tyskland nu förtjänar en permanent plats i FN:s säkerhetsråd.
En närmare undersökning av Tysklands röstmönster i FN under de senaste åren visar dock en bekymrande standard i en rad frågor, särskilt mänskliga rättigheter, som den tyska regeringen anser vara en "hörnsten" i dess utrikespolitik.
Registren visar att under den korta tiden i FN:s säkerhetsråd röstade Tyskland på ett dussintal resolutioner – många av vilka dryper av antisemitism – som pekade ut Israel, den enda demokratin i Mellanöstern.
De Israelfientliga resolutionerna som stöttats av Tyskland sponsrades främst av icke-demokratiska muslimska länder inklusive Algeriet, Bahrain, Bangladesh, Brunei, Komorerna, Djibouti, Egypten, Indonesien, Irak, Jordanien, Kuwait, Libanon, Mali, Mauretanien, Marocko, Namibia, Nigeria, Oman, Qatar, Saudiarabien, Senegal, Sudan, Syrien, Tanzania, Tunisien, Förenade Arabemiraten och Yemen, samt av diktaturer som Kuba, Nordkorea och Venezuela – och av Thailand å Kinas vägnar.
Vidare höll Tyskland tyst när ett flertal frekventa människorättskränkare, inklusive Kina, Libyen, Mauretanien, Sudan och Venezuela, bland andra, valdes till FN:s råd för mänskliga rättigheter, FN:s högsta organ för mänskliga rättigheter.
Tyskland röstade också för resolutioner som fördömer USA, som inte bara garanterar Tysklands, utan också Europas, säkerhet, stabilitet och välstånd.
År 2020 röstade Tyskland 13 gånger för att fördöma Israel, men introducerade inte en enda resolution om människorättssituationen i Kuba, Kina, Saudiarabien, Turkiet, Pakistan, Venezuela – eller i 175 andra länder, enligt UN Watch, ett Genèvebaserat, självständigt, icke-statligt tillsynsorgan.
En av resolutionerna som godkänts av Tyskland hänvisade till Jerusalems Tempelberget enbart med dess muslimska namn, Haram al-Sharif. UN Watchs exekutiva chef, Hillel Neuer, sa:
"FN visade idag förakt mot både judendomen och kristendomen genom att godkänna en resolution som inte nämner namnet Tempelberget, som är judendomens heligaste plats och som är helig för alla som vördar Bibeln, i vilken det forntida templet var centralt."
I ett pressutskick tillade UN Watch:
"Medan nästan alla EU-länder stöttade 13 av 17 UNGA-resolutioner som pekade ut Israel i år introducerade de inte en enda resolution för aktivister för kvinnliga rättigheter som fängslats och torterats i Saudiarabien, avvikande konstnärer som gripits på Kuba, journalister som satts bakom galler i Turkiet, religiösa minoriteter som attackerats i Pakistan, och oppositionsmedlemmar som förföljts i Venezuela, där över fem miljoner människor har flytt regeringsförtryck, hunger och ekonomisk kollaps."
År 2019 röstade Tyskland 15 gånger för att fördöma Israel, men introducerade noll fördömanden av människorättskränkare som Kina, Kuba, Pakistan, Saudiarabien, Turkiet och Venezuela, enligt UN Watch. En av texterna som godkänts av Tyskland framställer Israel som "ockupant" av det judiska området i Jerusalem och judendomens heligaste platser.
Den 15 november – på bara en dag - röstade Tyskland för sju Israelfientliga resolutioner och avstod från en, utan att förkasta den. Inget annat land i världen fördömdes den dagen. Texterna fördömde Israel för "repressiva åtgärder" mot syriska medborgare i Golanhöjderna, förnyade mandatet för det korrupta FN:s hjälporganisation för palestinaflyktingar (UNRWA) och förnyade mandatet för en särskild FN-kommitté för att utreda "israelisk praxis som påverkar det palestinska folkets mänskliga rättigheter". Ingen av resolutionerna nämnde Hamas eller det palestinska Islamiska jihad.
Neuer gav en bakgrund:
"FN:s attack mot Israel med en ström av ensidiga resolutioner är surrealistisk. Dagar efter att den palestinska terrorgruppen Islamistiska jihad gick till angrepp mot israeliska civila med en spärreld av 200 raketer – medan FN:s generalförsamling och FN:s råd för mänskliga rättigheter höll tyst – strör nu organet salt i såren genom att anta åtta skeva fördömanden, vars enda avsikt är att demonisera den judiska staten.
Medan Frankrike, Tyskland, Sverige och andra EU-stater väntas stötta totalt 15 av 20 resolutioner mot Israel i december har samma europeiska nationer inte introducerat en enda UNGA-resolution om människorättssituationen i Kina, Venezuela, Saudiarabien, Belarus, Kuba, Turkiet, Pakistan, Vietnam, Algeriet eller 175 andra länder.
Fyra av dagens resolutioner har med UNRWA att göra – ändå nämner ingen att myndighetens chef precis blivit avskedad efter att ledningen ägnat sig på vad FN:s egna interna undersökning beskrivit som 'sexuellt ofredande, nepotism, hämnd, diskriminering och andra missbruk av makt, för personlig vinning'. Alla EU-stater är medskyldiga i denna tystnadskonspiration.
En av dagens resolutioner – som utarbetats och medsponsrats av Syrien – fördömer felaktigt Israel för 'repressiva åtgärder' mot syriska medborgare i Golanhöjderna. Det är obscent. Resolutionen fördömer Israel för att de håller fast vid Golanhöjderna, och kräver att Israel ska lämna över landet och dess folk till Syrien.
Det är förbluffande. Efter att den syriska regimen har dödat en halv miljon av sitt eget folk, hur kan FN uppmana till att fler människor ska lämnas över till Assads regim? Texten är moraliskt förnedrande, och logiskt sett absurd.
Dagens resolutioner hävdar att de bryr sig om palestinierna, men ändå är FN omedvetna om de över 3 000 palestinier som blivit slaktade, lemlästade och utdrivna av Assads styrkor.
Dagens fars vid generalförsamlingen understryker ett enkelt faktum: FN:s automatiska majoritet har inget intresse av att faktiskt hjälpa palestinierna – inte heller av att skydda någons mänskliga rättigheter; målet för dessa rituella, ensidiga fördömningarna är att göra Israel till syndabock.
FN:s oproportionerliga attack mot den judiska staten underminerar den institutionella trovärdigheten i vad som är avsett att vara ett opartiskt internationellt organ. Politisering och selektivitet skadar deras grundläggande mission, tär på FN:s stadga som utlovar lika behandling för alla nationer, små som stora."
Rösten kom efter att den tyska utrikesministern Heiko Maas twittrade sitt förmenta orubbliga stöd för Israel:
"FM @HeikoMaas på 70-årsdagen för Israels inträde i FN: Vi vill återigen upprepa idag att Tyskland står, även i FN, sida vid sida med Israel, vars säkerhet och rätt att existera aldrig bör ifrågasättas av någon någonstans."
Tyskland valde ett liknande politiskt spår med att godkänna Israelfientliga resolutioner i FN år 2018, 2017 och 2016, när Tyskland röstade för en särskilt skamlig FN-resolution som medsponsrats av Arabförbundet och den palestinska delegationen, som pekade ut Israel som världens enda kränkare av "mental, fysisk och miljömässig hälsa".
Tysklands historia av Israelfientliga röster i FN verkar ha ett omfattande stöd i det tyska politiska etablissemanget. I Mars 2019 motsatte sig tyska Bundestag en resolution av det Fria demokratiska partiet (FDP) för att uppmana kansler Angela Merkels regering till att förändra sitt Israelfientliga röstmönster i FN.
Med en röst på 408 mot 155 med 65 avståenden avvisade Bundestag FPD:s uppmaning till regeringen om att "tydligt distansera sig från de ensidiga, primärt politiskt motiverade initiativen och allianserna av Israelfientliga FN-medlemsstater och att skydda Israel och Israels legitima intressen från ensidiga fördömningar."
Tysklands Israelfientliga korståg har letts av den tyska utrikesministern Heiko Maas, som hävdar att han gick in i politiken på grund av Auschwitz, det största av de tyska nazistiska koncentrationslägren. Vid hans invigning som utrikesminister sa han:
"För mig innebär tysk-israelisk historia inte bara ett historiskt ansvar. För mig personligen är den en djup motivation för min politiska aktivitet. Med all respekt, jag gick inte in i politiken på grund av [före detta kansler] Willy Brandt. Jag gick inte heller in i politiken på grund av fredsrörelsen eller ekologiska frågor. Jag gick in i politiken på grund av Auschwitz. Och det är också därför denna del av vårt arbete är särskilt viktig för mig."
Maas hade fått hjälp och stöd av Tysklands ambassadör till FN, Christoph Heusgen, som utpekades av Simon Wiesenthal Center år 2019 som en av världens topp tio antisemiter.
Tysklands största nyhetstidning Bild ställde frågan: "Varför röstar Tyskland upprepade gånger emot Israel i FN?" Svaret blev:
"Det är en skamlig ritual: Varje år introducerar diktatoriska stater som Syrien, Jemen och Saudiarabien flera resolutioner i FN som är riktade mot ett land – Israel. Men det större problemet är: FN:s generalförsamling deltar och antar nästan alla Israelfientliga resolutioner.
Den federala republiken röstar också främst FÖR resolutionerna – och därför EMOT Israel. Och detta trots det faktum att den federala regeringen ständigt understryker att den står på Israels sida.
Heusgen anses vara en bitter kritiker av israelisk bosättningspolitik – en legitim ståndpunkt som i Heusgens fall verkar leda till fullständig brist på kritik mot palestinierna, och till jämförelser som leder till tvivel om hans moraliska kompass.
Heusgen orsakade en skandal i mars 2019 när han likställde den islamistiska terrorgruppen Hamas raketer med israeliska bulldozrar, med vilka Israel rev ner palestinska och israeliska illegala hus. Detta gjorde han under samma vecka som Hamas utförde omfattande raketattacker mot Israel och skadade sju civila israeler.
Ingen kritik mot antisemitiska uttalanden av palestinska politiker, ingen kritik av pensionsutbetalningar till palestinska terrorister – för Heusgen befinner sig de skyldiga parterna av den trassliga situationen enbart i Washington och Jerusalem."
Vänsterpolitikern Volker Beck sa om Heusgen:
"Jag är alltid försiktig med stämpeln 'antisemit'. Men en sak är säker: Den som bär ansvaret för Tysklands fördömelse av Israel tiotals gånger oftare än alla skurkstater i världen i FN tillämpar dubbelmoral på den judiska och demokratiska staten och deltar därmed i en antisemitisk kampanj. Med praktisk politik motverkar Heusgen kanslerns otvetydiga uttalanden till Israels existens och säkerhet."
Frankfurt Mayor Uwe Becker tillade:
"Inkluderandet av herr Heusgen på Wiesenthal Centers lista är mer än ett gult kort för Tysklands röstmönster i FN. Tyskland måste visa mer solidaritet med Israel i FN och vara konsekventa med att rösta emot Israelfientliga resolutioner framöver."
"Åratalen av teater och politisk smutskastning mot Israel kan bara motverkas med ett konsekvent 'NEJ'. Jämförelsen som Heusgen gjorde mellan Israels handlingar och Hamas terrorism har skadat solidariteten med Israel och lämpar sig tyvärr för att främja Israelrelaterad antisemitism. Tyskland får inte också vara nyckelordet för Israelrelaterad antisemitism."
I de senaste uttalandena meddelade det tyska utrikesdepartementet:
"Tyskland vill fortsätta sin roll i att bevara den globala freden – som permanent medlem av säkerhetsrådet. 'Vi har visat under de senaste två åren att vi är kapabla till att fylla platsen vid FN:s säkerhetsråd i det långa loppet', sa utrikesminister Heiko Maas. 'Därför vill vi inte bara stå för en icke-permanent plats igen om åtta år, utan också sträva efter att bli en permanent medlem i FN:s säkerhetsråd innan dess.'"
I ett tecken på att det tyska blidkandet inte lyckats uppnå sina mål har både Ryssland och Kina ifrågasatt Tysklands lämplighet för en permanent plats vid FN:s säkerhetsråd. Den ryska viceambassadören Dmitri Polyansky gick rakt på sak: "Vi kommer inte sakna er." Den kinesiska representanten Yao Shaojun tillade att den tyska vägen till ett permanent medlemskap "kommer att bli svår".
Heusgen, som planerar att gå i pension efter över 40 år som tysk diplomat, vädjade till Kina om att fria två frihetsberövade kanadensare inför jul:
"Låt mig avsluta min tjänstgöring vid säkerhetsrådet genom att vädja till mina kinesiska kollegor om att be Beijing att frige Michael Kovrig och Michael Spavor. Julen är rätt tid för en sådan gest."
Kinas biträdande FN-ambassadör, Geng Shuang, anklagade Heusgen för att missbruka säkerhetsrådet för att gå till "ondsint" attack mot andra medlemmar "i ett försök att förgifta arbetsatmosfären." Han tillade: "Jag vill säga något från djupet av mitt hjärta: Skönt att slippa dig."
Soeren Kern är Senior Fellow vid New York-baserade Gatestone Institute.