 Talibanernas erövring av Afghanistan kommer att trigga en våg av afghansk migration utan motstycke i Europa. På bilden: Afghanska asylsökande stiger av ett evakueringsplan från Afghanistan, vid flygbasen Torrejon de Ardoz i Spanien, den 24 augusti 2021. (Foto av Pierre-Philippe Marcou/AFP via Getty Images) |
Talibanernas erövring av Afghanistan kommer att trigga en våg av afghansk migration utan motstycke i Europa, som förbereder sig på ankomsten av potentiellt hundratusentals – kanske till och med miljontals – flyktingar och migranter från det krigsdrabbade landet.
Den tyska inrikesministern Horst Seehofer har uppskattat, i en olycksbådande föraning, att upp till fem miljoner människor kommer att försöka komma till Europa från Afghanistan. Om dessa siffror visar sig stämma kommer det att få den tidigare migrationskrisen år 2015 – då över en miljon människor från Afrika, Asien och Mellanöster kom till Europa – att blekna i jämförelse.
Sedan 2015 har runt 570 000 afghaner – nästan uteslutande unga män – sökt asyl inom Europeiska unionen, enligt EU:s egna uppskattningar. År 2020 var Afghanistan EU:s andra största källa till asylsökande efter de som kom från Syrien.
Afghanska män, varav många har varit särskilt svåra att assimilera eller integrera i det europeiska samhället, har varit skyldiga till hundratals – kanske tusentals – sexuella övergrepp mot europeiska kvinnor och flickor på senare år. Flera miljoner ytterligare ankomster av afghaner till Europa förebådar framtida samhälleliga omstörtningar.
EU:s 27 medlemsstater är som vanligt splittrade i hur de ska förbereda sig för den kommande migrantströmmen. Ledarna för vissa länder säger att de har en humanitär plikt att ta emot stora antal afghanska migranter. Andra hävdar att det är dags för islamiska länder att axla bördan.
Ursula von der Leyen, ordförande i Europeiska kommissionen, EU:s administrativa arm, sa att EU har ett "moraliskt ansvar" att ta in de som flyr från talibanerna. Ledarna av många EU-medlemsstater håller inte med.
I Österrike, som på senare år har tagit emot över 40 000 afghaner (den andra största siffran i Europa efter Tyskland, som har tagit emot 148 000 afghaner) lovade kansler Sebastian Kurz att hans land inte skulle ta emot fler. I en intervju med den österrikiska tv-kanalen Puls 24 sa hans att Österrike redan hade gjort ett "oproportionerligt stort bidrag" till Afghanistan:
"Jag är uppenbarligen emot att vi nu ska ta in fler människor. Det kommer inte att hända under mitt kansli. Att ta in personer som sedan inte kan integreras är ett enormt problem för oss som land."
Den österrikiske inrikesministern Karl Nehammer uppmanade i ett gemensamt uttalande med utrikesminister Alexander Schallenberg att afghaner som illegalt vistas i Österrike ska deporteras till islamiska länder, nu när de enligt EU-lagen inte kan deporteras tillbaka till Afghanistan:
"Om deporteringar inte längre är möjliga på grund av de restriktioner som ålagts oss av Europakonventionen så måste andra alternativ övervägas. Deporteringscentrum i regionen runt Afghanistan är en möjlighet. Det kräver styrka och stöd från Europeiska kommissionen."
Nehammer insisterade, i en intervju med nyhetsbyrån APA, att deporteringar bör ses som en säkerhetsfråga istället för en humanitär fråga:
"Det är lätt att uppmana till ett generellt förbud på deporteringar till Afghanistan, medan man å andra sidan struntar i de förväntade migrationsrörelserna. De som behöver skydd måste få det så nära sitt ursprungsland som möjligt."
"Ett generellt förbud mot deportering är en drivkraft för illegal migration och det ger bara bränsle åt hänsynslösa och cyniska smuggelverksamheter och därigenom organiserad brottslighet."
"Som inrikesminister är jag primärt ansvarig för folket som bor i Österrike. Framför allt betyder detta att skydda den sociala freden och välfärdsstaten på lång sikt."
Schallenberg tillade:
"Krisen i Afghanistan utvecklar sig inte i ett vakuum. Konflikter och instabilitet i regionen kommer förr eller senare att spilla över till Europa och därigenom till Österrike."
En opinionsundersökning som publicerats av Österreich 24 visade att nästan tre fjärdedelar av de tillfrågade backar den österrikiska regeringens stränga åtgärder mot afghansk migration. Opinionsundersökningen kopplade stödet till ett brottsmål med hög profil i vilket fyra afghaner i Wien drogade och våldtog en 13-årig flicka som ströps, förlorade medvetandet och dog.
I Tyskland har migration från Afghanistan blivit en stor fråga inför federalvalen som kommer att hållas den 26 september. Paul Ziemiak, generalsekreterare i den tyska kanslern Angela Merkels parti Kristdemokratiska unionen sa att Tyskland inte bör anta den öppna migrationspolitik man drev år 2015, när Merkel välkomnade över en miljon migranter från Afrika, Asien och Mellanöstern in i landet. I en intervju med den tyska tv-kanalen n-tv sa han:
"Det är tydligt för oss att 2015 inte får upprepas. Vi kommer inte kunna lösa problemet med Afghanistan genom migration till Tyskland."
Kristdemokratiska unionens kanslerkandidat Armin Laschet har hållit tyst om den afghanska frågan, precis som kanslerkandidaten för Socialdemokraterna, Olaf Scholz. I jämförelse har kanslerkandidaten för De gröna, Annalena Baerbock, propagerat för att Tyskland ska ta emot långt över 50 000 afghaner. "Vi måste förlika oss med detta", sa hon i en intervju med ARD television.
Samtidigt har afghanska brottslingar, inklusive våldtäktsmän och drogsmugglare, som tidigare deporterats till Afghanistan, nu återvänt till Tyskland på evakueringsplan. Vid ankomsten i Tyskland lämnade de omedelbart in nya asylansökningar. "Det är inte ett helt nytt scenario att folk som tidigare blivit deporterade kommer till Tyskland", sa en talesman för inrikesdepartementet.
I Frankrike har president Emmanuel Macron uppmanat till en koordinerad europeisk aktion för att förhindra massmigration från Afghanistan:
"Destabiliseringen av Afghanistan kommer troligtvis att öka flödet av oregelbunden migration till Europa ... Europa kommer inte ensamt att kunna ta på sig konsekvenserna av den aktuella situationen. Vi måste planera och skydda oss själva mot stora, oregelbundna migrationsströmningar som försätter de som är en del av dem i fara och ger bränsle åt smuggling i alla former."
Marine Le Pen, som ligger hack i häl med Macron i opinionsundersökningarna inför det franska presidentvalet som ska äga rum i april 2022, sa att Frankrike bör säga "nej" till massiv migration av afghanska flyktingar. En petition på hennes partis hemsida – "Afghanistan: NEJ till en ny migrationsmotorväg!" – angav:
"Vi är fullt medvetna om de mänskliga tragedierna och det uppenbara nödläget för några av de legitima flyktingarna. Men rätten till asyl får inte fortsätta att vara, som det är nu, en trojansk häst för massiv, okontrollerad och påtvingad invandring, för islamism och i vissa fall terrorism, så som var fallet med vissa jihadister som var inblandade i attackerna den 13 november 2015 [datumet då en serie koordinerade jihadistattacker ägde rum i Paris i vilka över 130 personer dödades och över 400 skadades]."
"Borgmästarna i vissa stora städer har redan meddelat sin avsikt att välkomna flyktingar. Det är enligt vår åsikt en uppenbar risk för deras medborgare."
"Det som kommer först för oss är att skydda våra landsmän."
Under tiden har fem afghaner som förflyttades till Frankrike med flyg satts under kontraterroristisk övervakning för misstänkta kopplingar till talibanerna, enligt det franska inrikesdepartementet. En av männen, som arbetade för den franska ambassaden i Kabul, erkände under förhör att han tidigare har ansvarat för en talibansk vägspärr. Ytterligare 20 afghaner som tagits till Frankrike är under utredning för asylbedrägeri.
I Grekland har regeringen, som fruktar en upprepning av migrantkrisen år 2015, satt upp ett 40 km långt staket och installerat ett nytt övervakningssystem vid gränsen till Turkiet för att hindra afghanska migranter från att försöka komma in i Europa. Under senare år har Grekland varit en stor inkörsport till Europa för migranter från Afrika, Asien och Mellanöstern.
Ministern för allmän ordning, Michalis Chrisochoidis, sa:
"Vi kan inte vänta passivt på den möjliga påverkan. Våra gränser kommer att förbli säkrade och ogenomträngliga."
Den grekiska minister för migration och asyl, Notis Mitarachi, tillade att EU behöver sända "rätt budskap" för att undvika en ny migrationskris "som Europa inte är förmöget att axla." Han underströk: "Vårt land kommer inte bli en inkörsport till Europa för illegala afghanska migranter."
I Italien uppmanade premiärminister Mario Draghi till att gruppen på 20 stora ekonomier ska hålla ett toppmöte om situationen i Afghanistan. Den italienska nyhetstidningen La Repubblica noterade:
"G20 har, för Draghi, ett strategiskt värde: Det är i detta forum som man kan och måste komma fram till ett åtagande som binder inte bara krafterna i en västvärld som har sårats i det tjugoåriga uppdraget i Afghanistan, utan också framför allt de länder som Kina, Ryssland, Saudiarabien och Turkiet som har intressen och inflytande i den självutnämnda islamiska staten."
I Storbritannien meddelade premiärminister Boris Johnson i ett uttalande till parlamentet en plan på att ta emot 20 000 afghanska migranter:
"Vi måste hantera världen som den är, acceptera vad vi har åstadkommit och vad vi inte har åstadkommit ..."
"Vi kommer inte skicka tillbaka folk till Afghanistan och inte heller kommer vi låta folk komma från Afghanistan till detta land på ett godtyckligt sätt."
"Vi vill vara generösa, men vi måste se till att vi ser efter vår egen säkerhet."
I Turkiet bygger regeringen en 295 km lång mur längs gränsen till Iran för att förhindra en ny tillströmning av migranter från Afghanistan. Den turkiska presidenten Recep Tayyip Erdoğan sa att en ny våg av migration är "oundviklig" i Afghanistan och Iran lyckas inte säkra sina gränser. Han tillade att Turkiet inte kommer att bli ett "flyktinglager" för Afghaner som flyr:
"Vi behöver påminna våra europeiska vänner om detta faktum: Europa – som har blivit miljontals människors uppmärksamhets centrum – kan inte hålla sig utanför problemet med afghanska brottslingar genom att kallt stänga sina gränser för att skydda sina medborgares säkerhet och välstånd. Turkiet har varken plikt eller ansvar att vara Europas flyktinglager."
Under tiden har tusentals afghanska migranter anlänt till europeiska länder, inklusive Belgien, Kroatien, Danmark, Estland, Finland, Ungern, Irland, Litauen, Luxemburg, Norge, Polen, Portugal, Serbien och Sverige, bland andra.
Albanien, Makedonien och Kosovo (här, här och här) gick med på att tillfälligt ge skydd åt hundratals afghaner som arbetade med västerländska fredsbevarande militärstyrkor och som nu hotas av talibanerna.
Spanien sa att man tillfälligt skulle ta emot upp till 4 000 afghanska migranter på två militärbaser som används av USA.
Slovenien, som för närvarande innehar EU:s halvårsmässiga roterande ordförandeskap, sa att EU inte kommer att tillåta en ökning av afghansk migration. Premiärminister Janez Janša twittrade:
"#EU kommer inte att öppna några europeiska 'humanitära' eller migrantmässiga korridorer för #Afghanistan. Vi kommer inte tillåta att det strategiska misstaget från 2015 upprepas. Vi kommer bara att hjälpa individer som hjälpte oss under #NATO-operationen. Och de EU-medlemmar som skyddar vår externa gräns."
Under tiden är totals afghanska migranter fast längs gränsen mellan Polen och Belarus. Polen och baltstaterna Estland, Lettland och Litauen sa att den vitryska presidenten Alexander Lukashenkos vana att skicka migranter över deras gränser är en "hybrid krigshandling". Lukashenko anklagas för att söka hämnd för sanktioner i EU som införts på grund av hans omtvistade omval och ett tillslag mot meningsskiljaktighet.
Den polska premiärministern Mateusz Morawiecki sa att trots att han sympatiserade med de afghanska migranterna var de "ett verktyg i herr Lukashenkos händer" och att Polen inte skulle ge efter för "denna typ av utpressning".
Soeren Kern är Senior Fellow vid New York-baserade Gatestone Institute.