 Naiva försök av ett antal västerländska makter att fostra relationer med den nyinstallerade talibanska regeringen i Kabul undermineras av den nya islamistiska regeringens kompromisslösa attityd. På bilden: Talibanska vapenmän anordnar en demonstration till förmån för talibanerna med hjälp av burkakläddakvinnor, som syftar till att förbättra bilden av regimen i utländsk media, i Kabul den 11 september 2021. (Foto av Aamir Qureshi/AFP via Getty Images) |
Naiva försök av ett antal västerländska makter att fostra relationer med den nyinstallerade talibanska regeringen i Kabul undermineras av den nya islamistiska regeringens kompromisslösa attityd.
Efter talibanernas dramatiska maktövertagande i Afghanistan förra månaden har ett antal framstående västerländska ledare indikerat sin vilja att samarbeta med den nya afghanska regimen, efter att vissa talibanska ledare hävdat att de vill etablera en mer måttlig regeringsform än den förra talibanska regimen som terroriserade landet i slutet av 1990-talet.
I efterspelet av den islamistiska rörelsens övertagande av landet har de talibanska ledarna ansträngt sig för att understryka sina planer på att etablera en mer måttlig approach. Under deras första presskonferens efter att de tagit över makten i landet lovade rörelsens ledare att skydda kvinnors rättigheter, garantera pressfrihet samt erbjöd en landsomfattande amnesti för regeringstjänstemän och militärpersonal från president Ashraf Ghanis förra regering, vilken kollapsade efter USA:s president Joe Bidens beslut att avsluta det amerikanska militära stödet.
Zabihullah Mujahid, den väpnade gruppens talesman, sa också att talibanerna önskade sig fredliga relationer med andra länder, och att ingen grupp kommer att tillåtas att använda det afghanska territoriet för attacker mot något land.
"Jag vill försäkra det internationella samhället, inklusive USA, om att ingen kommer att skadas", sa Mujahid. "Vi vill inte ha några interna eller externa fiender."
De talibanska ledarnas mer måttliga ton har fått ett antal framstående ledare att indikera sin vilja att arbeta med det nyetablerade Islamiska emiratet Afghanistan – något som skapar rädsla för att talibanerna snart kommer att uppnå sitt mål och vinna internationell acceptans från världens stora makter.
Medan mr Biden har varit ambivalent vad gäller problemet med att erkänna den nya islamistiska regeringen – han menade att det var upp till talibanerna att bestämma om de ville ha internationellt erkännande – har en del av Washingtons viktiga allierade visat större entusiasm inför att etablera relationer med den nya regimen i Kabul.
Förra gången talibanerna hade makten i Afghanistan, med början på 1990-talet, fick de militanta erkännande från bara tre länder: Pakistan, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten.
Nu har rörelsens utsikter för att få ett större internationellt erkännande ökat avsevärt efter att ett antal framstående europeiska politiker har signalerat sin vilja att samarbeta med den nya regimen.
Vid en nyhetsbriefing som hölls i efterdyningarna av talibanernas övertagande av Afghanistan sa Josep Borrell, EU:s toppdiplomat, att blocket var redo att allvarligt överväga etablerandet av relationer med det islamiska emiratet. "Talibanerna har vunnit kriget, så vi kommer behöva prata med dem", konstaterade han. "Det handlar inte om ett officiellt erkännande. Det handlar om att hantera dem."
EU:s uppenbara entusiasm för att etablera relationer med talibanerna genljöd i Tyskland, där Armin Laschet, kandidaten från Angela Merkels Kristdemokratiska union som hoppas på att efterträda henne som kansler, noterade att "konsten med bra utrikespolitik" är att hitta lösningar med stater vars mål och ideal andra samhällen förkastar.
I jämförelse har Frankrike och Storbritannien varit mer ambivalenta vad gäller att etablera band med talibanerna, med en talesman för det franska utrikesdepartementet som menar att frågan "inte för närvarande är relevant i Frankrike", medan den brittiska premiärministern Boris Johnson har varnat för att "det skulle vara ett misstag för vilket land som helst att erkänna en ny regim i Kabul i förtid eller bilateralt".
Likväl betyder det nära samarbete som ägde rum mellan talibanerna och västerländska makter på Kabuls flygplats under den senaste tidens evakuering av utländska medborgare att ett antal högt uppsatta europeiska politiker fortfarande är av den åsikten att det snart kan bli möjligt att ge den nya regimen ett officiellt erkännande.
De europeiska planerna på att skapa en närmare relation med Kabul undermineras av den nya talibanregimens uppförande. Istället för att leva upp till sitt löfte och bättra sig går man tillbaka till den gamla, kompromisslösa approachen.
Efter att ha utpekat ett antal framstående militanta till högt uppsatta ämbeten i den nya talibanska administrationen har talibanerna nu blivit anklagade för att skicka dödspatruller för att tillfångata och döda tidigare medlemmar i de afghanska säkerhetsstyrkorna.
Färska rapporter hävdar att åtminstone fyra afghanska elitagenter inom kontraterrorism har dödats av talibanerna under de senaste tre veckorna. I ett fall drogs offrets samtliga fingernaglar ut innan han sköts.
Offren sägs ha varit medlemmar i enheterna 011 och 041, Storbritannien- och USA-utbildade enheter som var ansvariga för att hitta och förhöra talibanerna, och som tidigare haft sin bas vid den afghanska underrättelsetjänstens högkvarter, National Directorate for Security (NDS) i Kabul.
Talibanernas hänsynslösa agerande i jakten på tidigare fiender har fått den före detta amerikanska säkerhetsrådgivaren HR McMaster att varna för att västerländska nationer ska etablera diplomatiska relationer med den nya regimen.
I en text i Londons Sunday Times utfärdade McMaster en sträng varning till västerländska ledare om att inte tro på talibanernas uttalanden om att de är en mer måttlig rörelse än sina föregångare.
"Vi måste sluta låtsas som att talibanerna har förändrats", varnade mr McMaster. "Vårt självbedrägeri har fått många att omfamna en Orwellisk återgång i moralitet där de ser jihadistterroristerna som en partner."
"Vi vet vilka de är, hur de rekryteras och varför de är farliga. Talibanerna är fast beslutna att införa en brutal form av sharia för det afghanska folket och de är sammanflätade med terrorister som är fast beslutna att fortsätta med sin jihad mot alla de som inte rättar sig efter deras perversa tolkning av islam."
Att döma av talibanernas alltmer kompromisslösa beteende efter att de tog makten förra månaden finns det sannerligen inte mycket bevis på att de islamistiska militanterna är beredda att anta en mer försonlig metod i sitt styre av det afghanska folket, en attityd som måste tas i åtanke innan europeiska ledare begår det katastrofala misstaget att ge Afghanistans nya islamistiska regim internationell legitimitet.
Con Coughlin är redaktör inom försvar och utrikesfrågor på Telegraph och Distinguished Senior Fellow på Gatestone Institute.