När president Donald Trump jämförde Bryssel, Belgien med ett "helveteshål" år 2016 orsakade uttalandet stor uppståndelse, särskilt i Europa, och behandlades med en blandning av förakt, okunnighet och verklighetsförnekelse, typiskt för en viss "elit" i EU. Trump hade gjort dessa anmärkningar i kontexten av invandrings- och säkerhetsdiskussioner, och föreslagit att Bryssel hade förändrats till det sämre genom åren – framför allt som ett resultat av okontrollerad, laglös migration.
Även om fakta visade att han hade rätt då kan det sägas år 2025 att "Libanoniseringen" av Bryssel pekar på att hans omdöme var visionärt.
Brottsexplosion
Brottssiffrorna stiger överallt i Bryssel, särskilt i ett område som har strålkastarna på sig för sina frekventa skjutningar: Bruxelles-Midi-zonen (Saint-Gilles, Forest, Anderlecht). Nyhetstidningen L'Echo noterar att mellan 2022 och 2023 så ökade brotten rån och utpressning med 23 %, oväpnade rån med 34 %, ficktjuvar med 27 % och väpnade rån med häpnadsväckande 53 %. Detta område är hem till fem av Bryssels 15 "hot spots" för droghandel. Faktum är att dessa hot spots är så heta att till och med polisen tvekar på att gå in där.
Bruxelles-Midi-zonen lider därför föga överraskande av en allvarlig brist på poliser – 20 % av tjänsterna förblir otillsatta – främst på grund av stora rekryteringsproblem såsom lågt intresse på grund av brottsligheten. Det är återigen inte överraskande att ansökande blir skrämda av detta. Är det Mexiko City vi talar om? Nej, bara Bryssel. År 2023 dog 7 personer och 131 personer skadades i gängrelaterade skjutningar. "Kanske är det något som händer i Bryssel. Det är en hypotes som vi kan lägga fram", föreslog den allmänna åklagarmyndigheten försiktigt. "Bryssel är ett stort urbant centrum som lockar till sig folk och som inte har den mest effektiva polisstrukturen. Det är den enda staden i världen med sex polisstyrkor och federal polis, vilket inte är någon garanti för en god ledning. Spridningen av resurser gör säkerheten dyr" – och icke-existerande.
Kriminologer har betonat att denna statistik inte räcker för att förklara brottssituationen i Bryssel. Det är viktigt, varnar Vincent Seron, kriminolog vid Liège universitet, och Dieter Burssens, kriminolog vid Belgiens National Institute of Criminalistics and Criminology, att ta brottslighetens mörkertal i åtanke:
"Idén om ett 'mörkertal' handlar om det faktum att brottsliga handlingar som anmäls till polisen inte på ett verklighetstroget sätt speglar de brott som faktiskt inträffar. Polisens statistik räknar per definition endast förseelser som uppmärksammats av polisen. Men polisstyrkan kan inte vara överallt, se allt och därigenom notera varje brottslig handling."
Det är inte heller alla offer som gör en anmälan, särskilt inte när de känner att det "inte tjänar någonting till", med tanke på den generella nivån av strafflöshet i Bryssel.
Bryssel har gått in i en vilda västern-era av "var man för sig själv", i vilken folk försöker skydda sig själva bäst de kan utan att förlita sig på de bristande "myndigheterna".
Konkurs
Bryssels ekonomiska situation är också oroväckande. Huvudstadsregionens regerings skuld har vuxit på bara sex år från 3,4 miljarder euro år 2018 till 14,5 miljarder euro år 2024. År 2024 uppgick den regionala regeringens intäkter till 5,69 miljarder, medan utgifterna låg på 6,99 miljarder euro – ett underskott på över 20 %. Dessutom ökade den regionala regeringens utgifter mellan 2017 och 2022 med 17,4 %, vilket kraftigt överträffade intäktsökningen. För närvarande väntas det konsoliderade bruttot växa från 14,5 miljarder år 2024 till ungefär 22 miljarder euro 2029, med en genomsnittlig årlig tillväxt på 8,83 %. Denna ökning utgör en stor utmaning och leder potentiellt till en "snöbollseffekt" som förvärras av en potentiell ränteökning. Bryssels huvudstadsregion är kort sagt bankrutt.
Under den senaste legislaturen ökade huvudstadsregionens personalomkostnader med nästan 50 %, från 1,2 miljarder till 1,8 miljarder. Denna statistik finns inte tillgänglig hos Brussels Institute for Statistics and Analysis. Det var den flamländska liberala politikern Frédéric De Gucht, ordförande för Open VLD Brussels, som diskret avslöjade den. "Under de senaste fem åren", konstaterade han i en intervju med dagstidningen De Standaard, "har antalet statstjänstemän i Bryssel ökat med nästan 34 %."
Ett av de mest talande problemen, förklarar Lode Goukens, doktorand vid Bryssels fria universitet, är det som ligger hos STIB, den lokala kollektivtrafikoperatören i Bryssel. Under Groen och Ecolo – två vänsterextrema miljöpartier i Bryssels regionala regering – har STIB:s antal anställda stigit från 8 798 år 2018 till 10 407 i slutet av 2023. Samtidigt har antalet passagerare minskat.
För Frédéric De Gucht, partiledarkandidat hos det liberala flamländska partiet Open VLD, betyder en sådan situation att det inte längre är möjligt att tala om en "suverän enhet". Brysses huvudstadsregion får förlita sig på Belgiens federala regerings ingripande för att säkra finansieringen. "Vi kommer behöva någon annan som medundertecknar våra lån med oss", erkände han. Det är nu oundvikligt att den regionala regeringen kommer placeras under tillsyn av den federala regeringen, som i sig är hårt pressad av sina egna skulder.
Permanent migrationstsunami
Belgien mottog år 2024 över 3 200 asylansökningar bara från Palestinier – vilket representerar runt hälften av alla palestinska asylansökningar i EU – och 40 000 ansökningar totalt. Statssekreterare för asyl och migration Nicole de Moor beskriver situationen som "varken normal eller hållbar". Många av dessa asylsökande har redan fått asyl någon annanstans, ofta i Grekland, vilket utgör ett problem. Enligt siffror som citeras av Darya Safai ger generalkommissionen för flyktingar och statslösa personer (CGRA) asyl till 9 av 10 sökande. Därför finns det anklagelser om att CGRA utövar "kollektivt erkännande" utan att individuellt bedöma huruvida varje sökande faktiskt befinner sig i fara i sitt eget land.
Nicole de Moor förnekade dessa anklagelser, men erkände problemet med det stora antalet palestinska asylsökande i Belgien, och att de redan blivit erkända någon annanstans i Europa. Ändå kräver de att få komma till Belgien: det ger dem fler garantier än något annat land i Europa. Statssekreteraren "hoppas" att EU:s migrations- och asylpakt kan hjälpa till att bättre sprida dessa ansökningar till andra EU-länder.
Politisk blockering
Avslutningsvis, sedan valet den 9 juni 2024 har Bryssels huvudstadsregion pekats ut för sin oförmåga att bilda en fungerande regering. Utan att gå in på detaljer vad gäller den belgiska institutionsstrukturen förutsätter ett etablerande av en regering i Bryssel en majoritet i de två språkgrupperna – fransktalande och holländsktalande – i huvudstadsregionens parlament. Dessa två grupper är dock inte bara oförmögna att nå en överenskommelse, utan misslyckas även i sina egna led med att uppnå majoritet.
Det är också värt att notera den roll som nu spelas i Bryssel av islamister, antingen i ett eget politiskt parti, eller genom "entréism" i andra vänstervridna och vänsterextrema partier. Sedan Hamas attack mot Israel den 7 oktober 2023 har Bryssels gator och media bevittnat en normalisering av en ogenerad islamistisk diskurs och ett judehat – som i allt mindre utsträckning gömmer sig bakom förevändningen att man "kämpar emot sionismen". När kommentatorn Vinz Kanté i Bryssels tv-kanal LN24, kallar "det utvalda folket" (judar) för rasistiska och främlingsfientliga så är det bara på sociala medier som ett motstånd uttrycks; den hatiska kommentatorn får fortsätta i sändning.
Europeiska unionens huvudstad håller på att förfalla rakt framför våra ögon.
Drieu Godefridi är en jurist (University Saint-Louis, University of Louvain), filosof (University Saint-Louis, University of Louvain) och doktor i juridisk teori (Paris IV-Sorbonne). Han är en entreprenör, VD för en europeisk privat utbildningsgrupp och chef för PAN Medias Group. Han är författare av The Green Reich (2020).