Philippe de Villiers nyutkomna bok, Les cloches sonneront-elles encore demain? ("Kommer kyrkklockorna att ringa i morgon?"), har skakat om och rört upp känslor i Frankrike. Frankrike, katolska kyrkans "äldsta dotter", håller på att förvandlas till "islams äldsta dotter". " I sin arrogans uppmanar de [muslimska extremister] oss att skriva om Frankrikes historia så att 'den islamiska civilisationens bidrag' framkommer", skriver de Villiers.
Han påpekar vidare:
"Frankrike har genomlevt mycket elände. Men för första gången står man nu inför hotet om total upplösning. Det finns två grupper i Frankrike: Ett nytt folk, som för sig med stolthet, och ett utmattat folk, som inte ens är medvetet om vad som måste till för att de själva ska överleva."
De Villiers målar upp en sorglig bild av fransk katolicism: "Avignon är inte längre påvarnas stad, utan salafisternas." I Saint-Denis, där franska kungar och Karl Martell ligger begravda, "domineras gatubilden nu av tunikor och skägg, och flickor går klädda i den islamiska heltäckande klädedräkten". Om där fortfarande finns en aktiv församling, är det tack vare afrikanska och tamilska kristna. "Kungarnas kyrkogård är bara en enklav. Den tillhör en historia som inte räknas längre."
Kyrktornen har redan tystnat i de Villiers bok, i Boissettes (Seine-et-Marne), och i utkanten av Metz, där kyrkklockorna i kyrkan i Sainte Ruffine har tystats av de sekulära myndigheterna. Samma sak hände i byn Hédé-Bazouges i Bretagne, där tystnaden fylls av det som de Villiers kallar "prästerskapet i djellaba" [ytterplagg som bärs av nordafrikaner] – muezzinernas böneutrop. Detta sker över hela Frankrike.
 Kommer man att förbjuda klockringning i Notre Dame? Det har redan hänt i Boissettes, och i utkanten av Metz, där kyrkklockorna i Sainte Ruffine-kyrkan tystats av myndigheterna. Samtidigt fortsätter muezzinernas böneutrop med oförminskad styrka. (Bildkälla: Wikimedia Commons) |
"Frankrike är inte längre ett katolskt land", skriver Frederic Lenoir, chefredaktör för Le Monde des Religions. Le Figaro undrade om islam inte redan nu borde betraktas som "Frankrikes huvudreligion".
I dag uppskattar man att det går tre praktiserande katoliker på varje praktiserande muslim i Frankrike. Men – om man gör en djupare analys, kommer man snabbt fram till att detta förhållande snart kommer att vändas i motsatsen. Jämför man moskébesök på fredagar med kyrkobesök på söndagar, visar sig följande: 65 procent av de praktiserande katolikerna är över 50 år gamla, jämfört med andelen praktiserande muslimer, där 73 procent är under 50. Trenden pekar mot att det i Frankrike nu går tre unga, praktiserande muslimer på varje ung, praktiserande katolik.
Samma trend är tydlig vad gäller uppförandet av religiösa byggnader. Det finns i dag närmare 2 400 moskéer i Frankrike, jämfört med 2003 då antalet var 1 500: "Detta är det tydligaste tecknet på islams snabba tillväxt i Frankrike", skrev veckotidningen Valeurs Actuelles. Närmare två nya moskéer i veckan byggs, och det är den takten man hållit i Frankrike under de senaste tio åren. Rekordet hålls av Korsika: 2003 fanns inga muslimska gudstjänstlokaler alls på ön, nu finns elva stycken.
Muslimska länder bekostar generöst franska moskéer. Utländsk finansiering täcker i genomsnitt 50 procent av totalkostnaderna; vad gäller Stora moskén i Strasbourg kom 37 procent av byggkostnaderna från Marocko och 13 procent från Saudiarabien och Kuwait. I Roissy-en-Brie bidrog sultanatet i Oman med 1,8 miljoner euro (drygt 19 miljoner kronor), eller två tredjedelar, av budgeten. I Marseille står Qatar för 25 procent av finansieringen.
Charles Adhémar, fransk statsvetare, har också kommenterat "avkristningen och den gradvisa islamiseringen av Frankrike". Det senaste året har varit förkrossande: En katolsk präst mördad i sin kyrka av muslimska extremister; muslimska ledare som manar till omvandling av tomma kyrkor till moskéer; kristna troende släpas ut ur Paris kyrkor innan de rivs. Till och med Lourdes, Frankrikes mest berömda katolska vallfartsort, är i kris på grund av brist på pilgrimer.
Den franska katolicismen för just nu en tynande tillvaro, klämd mellan tvenne eldar: Statlig sekularism och politisk islam. "Om 40 år kommer Frankrike att vara den västeuropeiska nation där den muslimska befolkningen har störst betydelse", skrev Osservatore Romano, Vatikanens officiella dagstidning. "Det är tänkbart att islam håller på att köra om katolicismen."
Detta är anledningen till att 45 procent av de franska katolikerna uppfattar islam som ett hot. Och detta är anledningen till att ett allt större antal franska intellektuella, mestadels sekulära författare, har gett ut böcker de senaste åren där man varnar för religiös utarmning.
En av dessa författare är Pierre Manent, som i sin bok La situation de France skriver att "det vi nu ser är utökande och konsolidering av muslimska sedvänjor, snarare än minskning och uppmjukning".
En annan är Éric Zemmour, den franska vänsterns stora hatobjekt, som just gett ut en ny bok, Un quinquennat pour rien ("Fem år till ingen nytta" – quinquennat är den femårsperiod en fransk president sitter vid makten), där han uppmanar till "en kulturrevolution som endast nöjer sig med seger i det civilisationernas krig som just nu utspelar sig i vårt land".
Danièle Hervieu-Léger, framstående troende sociolog, har också hon gett ut en bok med en ödesmättad titel: Catholicisme, la fin d'un monde ("Katolicismen, världens undergång"). Hervieu-Léger har hittat på ett eget ord för att beskriva denna undergång: "exkulturation". Det för tankarna till en strid som inte pågår – utan redan är avgjord.
I striden mellan "Kuben och katedralen" – Arche de la Défense som uppfördes i Paris av François Mitterrand som en symbol för moderniteten och Notre Dame-katedralen – är Kuben på väg att springa om kyrkan. Över båda härskar den islamiska halvmånen.
Giulio Meotti, kulturredaktör på Il Foglio, är italiensk journalist och författare.