Två tyska poliser har avlägsnats från sina poster efter att de avstått från att hjälpa en kvinna som blev våldtagen av en invandrare i Bonn.
Polisens brist på ingripande har spätt på uppfattningen om att tyska myndigheter inte ägnar tillräckligt mycket uppmärksamhet åt den våldtäktskris i vilken tusentals tyska kvinnor och barn har blivit sexuellt ofredade sedan förbundskansler Angela Merkel lät runt två miljoner invandrare från Afrika, Asien och Mellanöstern komma in i landet.
 En del av de runt två miljoner invandrare från Afrika, Asien och Mellanöstern som släppts in i Tyskland av förbundskansler Angela Merkel ses på bilden när de anländer via Österrike den 28e oktober 2015 nära Wegscheid. (Bild av Johannes Simon/Getty Images) |
Händelsen inträffade en stund efter midnatt den 2a april, när en 23-årig kvinna blev våldtagen på en campingplats i Siegaue naturreservat. När kvinnans panikslagna 26-åriga pojkvän ringde polisens larmnummer för att få hjälp svarade en kvinnlig polis. Mannen sade: "Min flickvän håller på att bli våldtagen av en svart man. Han har en machete." Kvinnan svarade: "Driver du med mig? ("Sie wollen mich nicht verarschen, oder?"). Mannen svarade: "Nej, nej". Polisen svarade: "Hmm." Efter några ögonblick av tystnad lovade hon att skicka en polisbil för att utreda situationen. Sedan sade hon "tack, hejdå" och lade snabbt på luren.
Några minuter senare ringde pojkvännen polisens larmnummer igen och en annan polis svarade. Mannen sade: "Hej, jag ringde precis din kollega." Polisen svarade: "Vad handlar det om?" Mannen: "Det handlar om min flickvän som håller på att bli våldtagen." Polisen: "Detta är i Siegaue, inte sant?" Mannen: "Precis". Polisen uppmanade då mannen att ringa polisen i Siegburg, en stad norr om Bonn. "De kan samordna detta ordentligt", sade polisen innan han lade på luren.
Polisen kom till slut till platsen runt 20 minuter senare. Frank Piontek, en talesman för Bonns polisavdelning försvarade ursprungligen polisens agerande: "Även om polisen hade hanterat detta på ett annat sätt hade inget kunnat göras för att stoppa våldtälten". Efter en våg av ilska från allmänheten meddelade dock Bonns polisavdelning den 31a maj – två månader efter våldtäkten – att de två inblandade poliserna "aldrig mer" skulle få arbeta på polisens larmcentrum.
Sex dagar efter våldtäkten grep polisen en misstäkt, en 31-årig invandrare från Ghana vid namn Eric Kwame Andam X. baserat på DNA-bevis. Eric X var välkänd hos den tyska polisen; han hade tidigare arresterats fem gånger för olika brott, men aldrig blivit åtalad och alltid frisläppt. Det kom senare fram att han flytt från Ghana år 2016 efter att ha mördat sin svåger.
Efter att ha lämnat Ghana reste Eric X., vars framlidne pappa var en av landets största kakaotillverkare, till Libyen. Därifrån korsade han Medelhavet för att nå Italien där han ansökte om asyl och tillbringade nio månader i ett flyktingläger.
I början av 2017 steg Eric X. på ett tåg i Rom och anlände i Tyskland den 10e februari 2017 för att ansöka om asyl där. En månad senare fick han avslag på sin ansökan av tyska tjänstemän. Eric X. borde ha deporterats den 17e mars – två veckor innan våldtäkten i Bonn – men en invandringsadvokat lämnade in en petition å hans vägnar för att överklaga beslutet, även om EU-lagstiftningen tydligt stipulerar att Eric X. endast fick ansöka om asyl i ett EU-land, i hans fall Italien. Det tog tid för de lokala domarna att fatta beslut om överklagan på grund av överbelastning av liknande fall.
Fallet med Eric X. och hans 23-åriga våldtäktsoffer har än en gång påvisat de tyska myndigheternas systematiska misslyckande med att genomdriva lagen och säkerställa den offentliga säkerheten, med att säkra gränserna, granska inkommande invandrare, åtala och fängsla kriminella, deportera avvisade asylsökande och med att ta våldtäktskrisen bland invånare som slukar upp Tyskland på allvar.
Den årliga rapporten Kriminalitet i Invandrarkontext (Kriminalität im Kontext von Zuwanderung), som publiceradess av den federala kriminalpolisen (Bundeskriminalamt, BKA) den 27e april, avslöjade en ökning med nästan 500 % i sexbrott bland invandrare (sexuell antastning, våldtäkt och sexuella övergrepp mot barn) under de senaste fyra åren.
Rapporten visade att invandrare (Zuwanderer, definierade som asylsökande, flyktingar och illegala invandrare) begick 3 404 sexbrott år 2016 – runt nio om dagen. Detta var en ökning med 102 % jämfört med 2015 då invandrare begick 949 sexbrott år 2014, runt tre om dagen; och 599 brott år 2013, runt två om dagen.
Enligt rapporten kom den största delen av gärningsmännen år 2016 från Syrien (318,7 % ökning jämfört med 2015), Irak (222,7 % ökning), Pakistan (70,3 % ökning), Iran (329,7 % ökning), Algeriet (100 % ökning) och Marocko (115,7 % ökning).
Tysklands problem med sexbrott bland invandrare förvärras av dess överseende rättssystem, i vilket förövare får relativt milda domar även för allvarliga brott. I många instanser släpps individer som grips för sexbrott efter förhör med polis. Detta gör att brottsmisstänkta fortsätter att begå brott till synes helt ostraffat.
I Hamburg, till exempel, förgrep sig en 29-årig afghansk asylsökande på en 15-årig flicka medan hon låg och sov i ett rum på ett lokalt sjukhus. Afghanen hade blivit inlagd på akuten på grund av kraftig berusning. Afghanen, som var oövervakad, gick först in i en 29-årig kvinnas rum, men hon lyckades få honom att lämna henne ifred. Han gick sedan in i 15-åringens rum och utövade sexakter på henne. Han anhölls och släpptes sedan. Polisen menade att det inte fanns tillräckliga grunder för att väcka åtal.
En domstol, också i Hamburg, beslutade den 8e juni att Ali D., en 29-årig invandrare från Irak som våldtagit en 13-årig flicka i stadens tunnelbanestation Jungfernstieg, inte kunde anses skyldig till sexualbrott mot barn (Sexueller Missbrauch von Kindern) eftersom att han inte kunde veta att flickan var under 14 år. Enligt tysk lagstiftning är man barn så länge man är under 14 år. Genom att lägga ner åtalet om sexualbrott mot barn finns det bara ett åtal mot Ali D. som innefattar våldtäkt, vilket i detta fall har ett maxstraff på fyra års fängelse. Rätten var överseende för att Ali D. – som flydde till Ungern efter attacken och blev utlämnad till Tyskland den 2a mars – erkände att han hade våldtagit flickan. Rätten sade också att Ali D. hade "minskat ansvar" (verminderte Schuldfähigkeit) för att han hade varit full när han våldtog sitt offer.
Samma domstol fastställde tidigare villkorliga domar för en grupp serbiska tonåringar som utsatte en 14-årig flicka för gruppvåldtäkt och lämnade henne att dö i minusgrader. Vid denna tid sade domaren att trots att "straffet för offentligheten kan verka milt" hade alla tonåringar erkänt brottet, verkat ångerfulla och utgjorde inte längre någon fara för samhället.
Domen, som lät våldtäktsmännen gå fria, gav upphov till sällsynt ilska bland medborgarna över Tysklands problem med sexbrott bland invandrare. En webbaserad namninsamling som åberopade fängelse för tonåringarna har samlat ihop fler än 100 000 underskrifter och åklagarna sade att de skulle överklaga domen. Rätten har dock ännu inte gått med på att ompröva fallet.
I Berlin frikändes en 23-årig turkisk man från våldtäktsanklagelser för att hans offer inte kunde bevisa att hon inte visat samtycke. Rätten hörde hur mannen tryckte in kvinnans huvud mellan sänggavelns stålgaller och våldförde sig på henne upprepade gånger över en period på över fyra timmar. Kvinnan skrek "sluta" och gjorde motstånd genom att riva den åtalade på ryggen, men vid ett tillfälle slutade hon göra motstånd. Rätten frågade: "Skulle det kunna vara så att den svarande trodde att du samtyckte?" Rätten sade att de inte kunde bestämma huruvida han från ett turkiskt perspektiv skulle kunna tro att det som kvinnan tyckte var våldtäkt helt enkelt var vilt sex.
I grannlandet Österrike förkortade högsta domstolen domen för Amir A., en 21-årig invandrare från Irak, från sju år till fyra efter att han våldtagit en 10-årig pojke på ett offentligt badhus i Wien. Under den inledande rättegången erkände Amir A. att han våldtagit pojken. Han sade att det hade varit ett "sexuellt nödläge" eftersom han inte haft sex på fyra månader. Hans försvarsadvokat övertalade högsta domstolen att den sjuåriga domen var "drakonisk" och "överflödig". Med den tid han redan avtjänat inräknad kommer Amir A. snart vara fri.
Under tiden, om man ska lita på opinionsundersökningarna, verkar förbundskansler Angela Merkel inte oroa sig för att betala det politiska priset för sin roll i flyktingkrisen. Istället är hon lika populär nu som innan flyktingkrisens utbrott i augusti 2015.
En opinionsundersökning från ARD-Deutschlandtrend som publicerades den 8e juni visade att 64 % av den tyska befolkningen är "nöjda" eller "mycket nöjda" med Merkel. Om den tyska förbundskanslern skulle väljas direkt av folket skulle 53 % (en ökning med 4 % från den föregående månaden) välja Merkel, medan 29 % skulle välja hennes utmanare Martin Schulz (en minskning med 7 % från föregående månad).
I september 2016 visade opinionsundersökningen från ARD-Deutschlandtrend att Merkels popularitet hade minskat till 45 % - den lägsta siffran på fem år och en minskning från 67 % året innan. Vid denna tid sade mer än hälften av de tillfrågade (51 %) att det "inte skulle vara bra" om Merkel ställde gick till val igen år 2017.
Undersökningarna verkar peka på två faktorer som är till Merkels fördel: bristen på politisk rivalitet som är tillräckligt stark för att utmana henne och det faktum att väljarna verkar tro att hon är den minst dåliga kandidaten för att leda landet.
Soeren Kern är seniorforskare vid New York-baserade Gatestone Institute.