Spanien är på väg att ta över efter Grekland som den andra största inkörsporten för migranter som kommer till Europa via Medelhavet. Den plötsliga migrationsökningen till Spanien inträffar samtidigt som ett tillslag för människosmuggling längs havsrutten mellan Libyen och Italien som är den huvudsakliga inkörsporten till Europa.
Migrationsrutten från Grekland och Italien har flyttats västerut, vilket innebär att Spanien, som bara ligger 16 kilometer från Afrika till havs snart kan bli ett nytt centrum för Europas migrationskris.
Över 8 300 illegala migranter har nått Spanien under de första sju månaderna av 2017 – tre gånger så många som under hela 2016 – enligt Internationella Organisationen för Migration (IOM).
Tusentals fler migranter har nått Spanien via fastlandet, främst vid de Spanska enklaverna Ceuta och Melilla vid Marockos norra kust, EU:s enda landsgräns till Afrika. Väl där inkvarteras migranter i tillfälliga läger och flyttas sedan till det spanska fastlandet, varifrån många fortsätter till andra delar av Europa.
Totalt har runt 12 000 migranter hittills kommit till Spanien i år, jämfört med 13 246 under hela 2016. Detta kan jämföras med de 14 156 migranter som har kommit till Grekland under 2017.
Italien är fortfarande den största inkörsporten för migranter till Europa, med runt 97 000 ankomster hittills i år, jämfört med 181 436 under hela 2016. Italien har varit huvudinträdet till Europa sedan migrantöverenskommelsen mellan EU och Turkiet som skrevs under i Mars 2016 och stängde vägen från Turkiet till Grekland, som en gång var den föredragna inkörsporten till Europa för migranter från Asien och Mellanöstern. Nästan 600 000 migranter har kommit till Italien under de senaste fyra åren.
 Migranter väntar på att bli räddade av besättningsmedlemmar från Migrant Offshore Aid Stations (MOAS) fartyg Phoenix den 10 juni vid Lampedusa, Italien. (Foto: Chris McGrath/Getty Images) |
I maj skrev Italien under en överenskommelse med Libyen, Tchad och Nigeria för att minska migrantströmmen över Medelhavet genom förbättrade gränskontroller. I juli slöt också Italien en överenskommelse med Frankrike och Tyskland som skulle göra regleringen striktare för välgörenhetsbesättningar i Medelhavet och öka finansieringen till Libyens kustbevakning.
Sedan dess har den libyska kustbevakningen hindrat tusentals migranter från att lämna den libyska kusten och bege sig mot Italien. Åtgärderna har dock fått migranterna att leta efter en alternativ rutt för att korsa Medelhavet. Detta verkar förklara ökningen av migranter som kommer till Spanien.
Den 14 augusti rapporterade EU:s gräns- och kustbevakningsbyrå Frontex att antalet afrikanska migranter som kommit till Italien från Libyen hade minskat med över hälften i juli jämfört med månaden innan. Under denna period steg antalet migranter som kom till Spanien kraftigt.
Enligt Frontex kom 10 160 migranter till Italien via Medelhavet i juli – 57 % färre än i juni – vilket var den nya lägstanivån för ankomster för att vara juli månad sedan 2014. Enligt Frontex kom 2 300 migranter till Spanien i juli – över fyra gånger så många som året innan. De flesta migranter som kommer till Italien och Spanien tros vara ekonomiska sådana som vill få ett bättre liv i Europa – inte flyktingar som kommer från krigszoner.
"Den stora majoriteten av migranter som korsar havet mellan Italien och Libyen kommer från Senegal, Gambia, Guinea och andra västafrikanska länder", sade Joel Millman, en talesman för IOM, i en intervju med Financial Times. "Med tanke på de stränga åtgärderna mot migration från Libyen verkar det naturligt att många skulle offra den farliga ökenkorsningen till Libyen och välja att passera via Marocko."
Julio Andrade, ett statsråd i hamnstaden Málaga i södra Spanien, kallade det för "ballongeffekten". I en intervju med Irish Times sade han: "Om man trycker ihop ett område går luften ur någon annanstans. Om det förekommer stora polispåtryckningar och arrester för maffior runt Medelhavsrutterna via Grekland och Italien, till exempel, då letar maffian efter andra rutter."
Spanska myndigheter har rapporterat att antalet afrikanska migranter som försöker korsa landsgränsen vid Ceuta genom att klättra över staket med taggtråd som är upp till sex meter höga har ökat. Spaniens inrikesminister Juan Ignacio Zoido sade att det förekom 2 266 försök att ta sig in på området under de första sju månaderna av 2017, jämfört med totalt 3 472 försök under hela 2016.
Den 7 augusti lade sig fler än 300 personer, mestadels afrikaner från söder om Sahara, i bakhåll för spanska och marockanska säkerhetsstyrkor, och dessa stormade sedan gränsen vis El Tarajal; 186 migranter klarade sig in på området. Den 8 augusti försökte fler än tusen migranter beväpnade med spjut och stenar rämna samma gräns. Den 9 augusti stängde de spanska myndigheterna gränsen under en vecka. Den 10 augusti stormade 700 migranter gränsen och 200 av dem greps.
Samtidigt visade ett filmklipp den 9 augusti en gummibåt med ett dussintal migranter som anlände på en strand full av solbadare i Cádiz. José Maraver, chef för räddningscentrumet i närliggande Tarifa, berättade för Telegraph att en ytterligare båt hade anlänt på en annan strand i området och att detta nu var en regelbunden företeelse. "Varje dag kommer det båtar, varje dag sker migration", sade han. "Situationen håller på att bli mycket komplicerad."
Migranterna tar också till andra medel för att ta sig till Spanien. Den 6 augusti nådde till exempel fyra marockaner Málagas kust på jetskis. Under juli och augusti stoppade polisen minst två dussin migranter som med jetskis försökte ta sig till Spanien. Den 10 augusti fann polisen med hjälp av rörelsedetektorer och termiska bildsensorer 56 migranter, varav 14 var barn, som gömde sig i lastbilar på väg från Ceuta till fastlandets färjeterminal i Algeciras.
I ett reportage från den 9 augusti menade den spanska tidningen El País att det var "uppenbart att migrationstrycket hade förflyttats till västra Medelhavet och att det inte finns någon indikation på att situationen kommer att förändras inom den närmaste framtiden." Följande tillades också:
"Migrationstrycket som Spanien har upplevt under de senaste veckorna är en ökning av sådana dimensioner att det överstiger alla åtgärder för övervakning och kontroll. Den kraftiga ökningen av ankomster från länder söder om Sahara via Ceutas gräns, oavsett om det innebär att klättra över staketet eller korsa gränsen vid El Tarajal, visar på de enorma svårigheterna med att stoppa ankomster för de som flyr från krig, svält eller ekonomiska svårigheter..."
"Hanteringen av migrationsströmmar kräver en stark europeisk policy och tillräckliga ekonomiska resurser. Spanien kan inte stå ensamt som södra Europas beskyddare."
Tysklands utvecklingsminister Gerd Müller varnade nyligen för att Europa måste förbereda sig för ankomsten av miljontals ytterligare flyktingar från Afrika:
"Den största migrationen ligger fortfarande framför oss: Afrikas befolkning kommer att dubblas under de nästkommande årtiondena. Ett land som Egypten kommer att växa till 100 miljoner invånare, Nigeria till 400 miljoner. I vår digitala tid med internet och mobiltelefoner känner alla till vårt välstånd och vår livsstil."
Chefen vid FN-kontoret i Genève, Michael Møller, har upprepat dessa problem:
"Det vi har sett är en av de största mänskliga migrationerna i historien. Och det kommer bara att öka. Alla unga har mobiltelefoner och de kan se vad som pågår i andra länder av världen, och detta fungerar som en magnet."
Ordföranden vid Europaparlamentet, Antonio Tajani, sade att för att stabilisera migrantströmmen från Afrika skulle EU behöva investera miljarder och utveckla en långtidsstrategi för att stabilisera kontinenten: "Om vi inte lyckas lösa de centrala problemen i afrikanska länder kommer tio, 20 eller till och med 30 miljoner invandrare komma till EU inom tio år."
Soeren Kern är seniorforskare vid New York-baserade Gatestone Institute.