Frankrikes president Emmanuel Macron har formellt sett skrivit under på en ny lag för att motverka terrorism, vilken ger ordningsmän, polis och säkerhetsstyrkor omfattande auktoritet – utan att behöva tillstånd från en domare – att genomsöka hem, sätta personer under husarrest och stänga ned platser för tillbedjan. Åtgärden ger också polisen rätt att kontrollera ID-handlingar vid Frankrikes gränser.
Den nya lagen, som antogs av den franska senaten den 18 oktober, gör många av undantagsåtgärderna som ålagts under ett tvåårigt undantagstillstånd (som introducerades efter jihadistattackerna i Paris i november 2015) permanenta. Det tvååriga undantagstillståndet skulle gå ut den 1 november.
Under en signeringsceremoni på Élyséepalatset den 30 oktober sade Macron att kompromissåtgärden är den rätta balansen mellan säkerhet och respekt för den personliga friheten. Kritiker menar att lagen inte går tillräckligt långt, medan människorättsorganisationer säger att den kommer att hålla kvar Frankrike i ett permanent undantagstillstånd.
Den nya lagen – Lagen för stärkande av intern säkerhet och bekämpande av terrorism (Loi renforçant la sécurité intérieure et la lutte contre le terrorisme) – består av sju huvuddelar:
Säkerhetszoner. Den nya lagen ger ordningsmän, de högst uppsatta regeringstjänstemännen i samtliga av Frankrikes departement eller regioner, tillstånd att utnämna offentliga områden och sport- eller kulturevenemang inklusive musikkonserter, som bedöms som utsatta områden ur terrorsynpunkt, till säkerhetszoner. Lagen ger polisen rätt att visitera alla människor och söka igenom fordon som försöker ta sig in på sådana områden eller evenemang. Alla som nekar till detta kommer att nekas inträde.
Nedstängning av platser för tillbedjan. Den nya lagen auktoriserar ordningsmän att fatta beslut om nedstängning av moskéer eller andra platser för tillbedjan under en period på upp till ett halvår om predikanterna anses uttrycka "idéer eller teorier" som "uppmanar till våld, hat eller diskriminering, provocerar kommissionen för terrorhandlingar eller uttrycker lovord för sådana handlingar". Sådana brott är straffbara med sex månaders fängelse och böter på 7 500 euro (ca 73 000 kronor). Motståndare till denna lag menar att "idéer" och "teorier" är subjektiva och att det därför ska kunna ske övertramp i detta avseende.
Husarrest. Den nya lagen ger inrikesdepartementet rätt att inskränka misstänkta islamister, även de som inte är anklagade för något särskilt brott, till orten eller staden där de bor. Alla individer som det riktas "allvarliga misstankar" mot gällande att hans eller hennes uppförande "utgör ett allvarligt hot mot den offentliga säkerheten och ordningen", kan placeras under husarrest – utan godkännande av en domare – under en period på tre månader, vilket kan förlängas i ytterligare tremånadsperioder upp till ett år. Individer som utsätts för sådant inskränkande kan sättas under mobil elektronisk övervakning. Inrikesdepartementet kan också förbjuda individer från att vara i direkt eller indirekt kontakt med särskilda personer som anses utgöra ett hot mot den offentliga säkerheten. Brott mot sådana handlingar är straffbara med tre års fängelse och böter på 45 000 euro (ca 440 000 kronor).
Husrannsakan och beslag. Den nya lagen auktoriserar ordningsmän att begära tillstånd för husrannsakan av domare för vem som helst som misstänks utgöra ett hot mot den offentliga säkerheten. Individen som utsätts för husrannsakan kan anhållas i upp till fyra timmar om han eller hon utgör "ett hot av särskilt allvarlig karaktär för offentlig säkerhet och ordning" och har "vanemässig kontakt med personer eller organisationer med terrorrelaterade mål" eller stödjer eller rättar sig efter idéer som uppmanar till sådana handlingar. Lagen auktoriserar även polisen att beslagta alla dokument, föremål eller elektroniska uppgifter på platsen som genomsöks.
Radikaliserade offentliga tjänstemän. En offentlig tjänsteman som arbetar inom områden med koppling till landets säkerhet eller försvar kan bli förflyttad eller till och med avskedad från tjänsten om han eller hon visas inneha en övertygelse som "inte går ihop med utövandet av hans eller hennes plikt". Soldater kan också släppas från sin tjänst av liknande motiv.
Elektronisk övervakning och datainsamling. Den nya lagen auktoriserar inrikesdepartementet, försvarsdepartementet och transportministeriet att spara telefon- och epostkommunikation från misstänkta individer "för förebyggande, upptäckande, utredning och anmälan av terrorbrott och allvarliga brott". Lagen tillåter också säkerhetstjänsten att ha tillgång till reseinformation, inklusive från resebyråer, om flyg- och båtresenärer. Datainsamlingen "bör exkludera personliga uppgifter som kan avslöja en persons rasmässiga eller etniska ursprung, religiösa eller filosofiska övertygelser, politiska åsikter, medlemskap i handelsunioner eller uppgifter som relaterar till hälsa eller sexualliv för den berörda personen".
Gränskontroller. Den nya lagen auktoriserar poliser att utföra ID-kontroller utan fullmakt vid mer än 118 gränsområden och 373 flygplatser, hamnar och tågstationer, samt närliggande områden inom en radie på upp till 20 kilometer. Detta utgör 28,6 % av Frankrikes territorium och 67 % av Frankrikes befolkning, enligt Le Monde. Kritiker menar att detta berör mestadels invandrarförorter och kan leda till trakasserier av etniska minoriteter.
Macron insisterade på att den nya lagen nu kommer att låta myndigheterna bekämpa terror "utan att överge våra värderingar och principer" och att detta kommer att förankra "fullständig och permanent respekt för Frankrikes konstitutionella ordning och tradition av frihet". Han lovade också att han skulle granska lagen om två år och tillämpa justeringar om nödvändigt.
 På bilden: Polisen patrullerar Champs-Élysées i Paris efter en terrorattack den 21 april, 2017, i vilken en polis dödades och en annan skadades. (Foto: Jeff J Mitchell/Getty Images) |
Marine Le Pen, partiledare för anti-invandringspartiet Front National, kritiserade lagen för att den var för svag:
"Denna lag är lurendrejeri, det är en nivå under undantagstillstånd, vi kommer inte att rösta på denna skadliga lagtext. Den kommer att vara mindre effektiv än lagen för undantagstillstånd, eftersom den inte är lika applicerbar. Denna lagtext adresserar varken den specifika islamistiska dimensionen av terror eller den islamistiska ideologin som har förklarat krig mot oss."
Människorättsgrupperna, å andra sidan, klagade på det som de beskrivit som en "normalisering av makt i undantagstillstånd". Human Rights Watch skrev:
"Lagen tar delar av procedurerna vid undantagstillstånd – inkräktande genomsökningsmakt, restriktioner för individer som har gränsat till husarrest, nedstängning av platser för tillbedjan – som har missbrukats sedan november 2015, och gör dem till normala, kriminella och administrativa procedurer. Den gör allt detta på ett sätt som försvagar rättsväsendets makt och förmåga att kontrollera missbruk med koppling till det sätt som ny antiterrormakt utövas av ordningsmän, inrikesdepartementets utpekade delegater i varje region."
Amnesty International upprepade dessa angelägenheter:
"Istället för att inleda en period av återupprättade civila friheter hotar lagstiftningen att göra det motsatta genom att förankra en rad repressiva åtgärder i en vanlig lagstiftning."
Den nya lagen har inte mött särskilt mycket motstånd från allmänheten. Enligt en opinionsundersökning från den 26 september som utfördes för Le Figaro sade 57 % av svaranden att de var för den nya lagen; 62 % sade att åtgärden kommer att inkräkta på den medborgerliga friheten; 85 % sa att den skulle förbättra deras säkerhetssituation.
Över 230 personer har dödats i jihadistiska attacker i Frankrike sedan januari 2015, då radikala islamister attackerade högkvarteret för den satiriska tidningen Charlie Hebdo i centrala Paris.
De senaste dödsfallen inträffade den 1 oktober, då en 29-årig illegal invandrare från Tunisien knivhögg två kvinnor till på den centrala tågstationen i Marseille. Mannen, som identifierats som Ahmed A., använde flera olika identiteter och har en lång historia av ringa brott. Han greps bara några dagar innan attacken för snatteri, men åtalet mot honom lades ned på grund av brist på bevis. Det förblir oklart varför han aldrig deporterades.
Fransk polis och underrättelsetjänst bevakar för närvarande runt 15 000 jihadister som bor på fransk mark, rapporterade Le journal du Diamanche den 9 oktober. Av dessa ligger runt 4 000 i "toppen av spektrumet" och är de som är mest troliga att utföra attacker.
Av de 1900 franska jihadister som strider mot Islamiska Staten har så många som en femtedel mottagit så mycket som 500 000 euro (4,8 miljoner kronor) i socialbidrag från franska staten, avslöjade Le Figaro den 26 oktober.
Soeren Kern är seniorforskare vid New York-baserade Gatestone Institute.