EU har tillkännagivit en ny reglering som riktar sig mot att skydda europeiska företag från effekterna av USA:s sanktioner mot Iran. Åtgärden, som har mottagits med skepticism av europeiska affärsmedier, kommer troligtvis inte vara framgångsrik: den bygger på att europeiska företag ska riskera sina affärsintressen i den amerikanska marknaden till fördel för den mycket mindre iranska marknaden.
Den så kallade "stadgan om blockader" som trädde i kraft den 7 augusti, samma dag som den första omgången av amerikanska sanktioner mot Iran officiellt föll på plats igen. Dessa sanktioner riktar sig mot Irans köp av amerikanska dollar – huvudvalutan för internationella ekonomiska transaktioner och oljeaffärer – såväl som bil-, civilflygs-, kol-, industriella mjukvaror-, och metallsektorerna. En andra, tyngre omgång av sanktioner som riktar sig mot Irans oljeexport, träder i kraft den 5 november.
Åtgärden är en effekt av president Donald J. Trumps beslut den 8 maj att dra sig ur den gemensamma övergripande handlingsplanen från 2015 (kärnteknikavtalet med Iran) som förhandlats fram av Obamaadministrationen och som hävde sanktionerna mot Iran i utbyte mot ett frysningsbeslut för landets kärnvapenprogram.
Trumpadministrationen menade att överenskommelsen som förhandlats fram av Obamaadministrationen inte sträckte sig tillräckligt långt för att kapa Irans kärnvapenprogram, deras program för ballistiska robotar, eller deras skadliga beteende i Mellanöstern och på andra platser.
Men återinförda amerikanska sanktioner gäller inte bara för amerikanska medborgare och företag, utan även för icke-amerikanska individer och företag. I ett juridiskt koncept som är känt som extraterritorialitet måste alla företag som är baserade utanför USA rätta sig efter amerikanska sanktioner om det använder dollar för sina transaktioner, har ett dotterbolag i USA eller styrs av amerikaner.
I ett uttalande den 6 augusti sa Trump:
"USA är mycket engagerade i att tillämpa alla våra sanktioner, och vi kommer ha ett nära samarbete med nationer som gör affärer med Iran för att säkerställa en fullständig överensstämmelse. Individer eller entiteter som inte avvecklar sina aktiviteter med Iran riskerar allvarliga konsekvenser."
I ett twitterinlägg från den 7 augusti upprepade Trump samma hot:
"Iransanktionerna är nu officiellt sett verkställda. Det är de mest bitande sanktionerna som någonsin tillämpats, och i november kommer de nå ännu en ny nivå. Den som gör affärer med Iran kommer INTE att göra affärer med USA."
I ett gemensamt uttalande erkände EU:s utrikespolitiska chef Federica Mogherini tillsammans med Frankrike, Tyskland och Storbritanniens utrikesministrar öppet att Iranaffären för EU bara handlar om penar, och de lovade att skydda europeiska företag från amerikanska bestraffningar.
"Vi är fast beslutna att skydda europeiska ekonomiska aktörer som är inblandade i lagliga affärer med Iran, enligt EU-lagen och FN:s säkerhetsråds resolution 2231. Detta är anledningen till att Europeiska Unionens uppdaterade stadga om blockader träder i kraft den 7 augusti för att skydda företag inom EU som har lagliga affärer med Iran från konsekvenserna av USA:s extraterritoriella sanktioner.
"De kvarstående parterna för kärnteknikavtalet med Iran har gått med på att arbeta för, bland annat, bevaringen och underhållet av effektiva ekonomiska kanaler med Iran, och Irans fortsatta export av olja och gas. Inom dessa områden, såväl som andra, kommer vårt arbete fortsätta, inklusive tredje länder [Kina och Ryssland] som är intresserade av att stötta kärnteknikavtalet med Iran och underhålla ekonomiska relationer med Iran."
 I ett gemensamt uttalande erkände EU:s utrikespolitiska chef Federica Mogherini tillsammans med Frankrike, Tyskland och Storbritanniens utrikesministrar öppet att Iranaffären för EU bara handlar om penar, och de lovade att skydda europeiska företag från amerikanska bestraffningar. (Foto: Dean Mouhtaropoulos/Getty Images) |
Stadgan om blockader, som ursprungligen antogs av EU år 1996 för att hjälpa europeiska företag att undvika sanktioner mot Kuba, uppdaterades i juni 2018 för att inkludera sanktioner som USA återinför mot Iran. Dokumentet, som är fullt av EU-jargong, anger:
"Stadgan om blockader gör att EU:s [ekonomiska] aktörer kan ta igen förluster som uppstår av de extraterritoriella sanktionerna inom sakområdet av personer som orsakar dem, och den nollställer effekten inom EU för utländska domstolsbeslut som baserats på dem. Den förbjuder också EU:s medborgare att rätta sig efter dessa sanktioner, om undantag inte gjorts för att auktorisera detta av [Europeiska] Kommissionen ifall brist på foglighet skadar deras intressen eller unionens intressen allvarligt."
Med andra ord förbjuder EU sina medborgare och företag att rätta sig efter USA:s sanktioner, och auktoriserar EU-företag som drabbats av USA:s sanktioner att stämma USA:s regering för att motta kompensation i europeiska domstolar.
Dessutom riskerar europeiska företag som drar sig ur affärer med Iran utan godkännande från Europeiska kommissionen att bli stämda av EU:s medlemsstater.
Många europeiska kommentatorer hävdade att EU-planen skulle vara ogenomförbar, särskilt för europeiska multinationella företag med handelsintressen i USA.
Londonbaserade Financial Times skrev:
"Diplomater och advokater har framfört allvarliga tvivel på EU:s förmåga att skydda europeiska företag som arbetar med Iran från de amerikanska åtgärderna."
"Stadgan om blockader, som först upprättades år 1996, har sällan blivit prövad. En högt uppsatt EU-tjänsteman sa att det inte fanns mycket rättsligt prejudikat för domare i EU:s medlemsläder för att återkräva förluster från tredje länder som USA om det stäms av företag."
I Frankrike skrev Le Figaro att Europeiska kommissionens svar på de amerikanska sanktionerna var "förhastat" och uppgick till en "politisk gest".
Le Monde beskrev EU:s åtgärd som en "politisk symbol för den iranska regeringen, som krävde en symbol för det europeiska engagemanget i att försvara kärnenergiavtalet med Iran."
L'Express noterade:
"Om ett företag är aktivt på den stora amerikanska marknaden samt på den lilla iranska marknaden så drar det inte särskilt mycket nytta av det faktum att dess aktiviteter är skyddade i Europa och Iran men inte i USA."
Radio France Internationale (RFI), en fransk statlig radiotjänst, menade att effekterna av stadgan om blockader skulle vara "mer symbolisk än ekonomisk." Det tillades:
"Lagen skulle vara mer effektiv för små och medelstora företag med affärer i Iran. För stora företag ligger lösningen i att förhandla dispensklausuler och undantag med USA. Men sådana förfrågningar från Frankrike, Tyskland och Storbritannien har redan blivit nekade av Washington."
La Croix skrev:
"Det går att konstatera att införandet av denna blockadlag förblir mycket hypotetisk, eftersom den går in på osäkra juridiska territorier."
"Företag som investerar i Iran verkar inte tro särskilt mycket på regleringens effektivitet. Oljegruppen Total, fartygskoncernen Maersk och biltillverkaren Peugeot har redan bestämt sig för att dra sig ur. Den tyska gruppen Daimler meddelade igår att de drar sig ur Iran. Dessa grupper är mer rädda för USA:s förmåga att implementera sanktioner än EU:s vrede."
I Tyskland publicerade det offentliga programföretaget ARD en opinionsartikel av brysselkorrespondenten Samuel Jackisch med titeln "Starkt vrålat, papperstigern – EU försvarslöst mot USA:s sanktioner". Han menade att EU:s nya policy var "logisk, men i mångt och mycket meningslös", och ett försök av EU:s chef för utrikespolitik, Federica Mogherini att "försvara sitt politiska arv". Han tillade:
"EU kan försöka omvända rollerna i de transatlantiska relationerna, men i slutändan är det fortfarande USA som vinner."
"Den tyska exportindustrins affärer med Iran kanske inte är små med sina tre miljarder euro. Men i slutändan exporterar samma företag 35 gånger så mycket till USA. EU kräver att de största företagen ska riskera hela kakan för några extra smulor."
Det tyska offentliga programföretaget ZDF skrev:
"Den egendomliga konstruktionen av EU:s stadga om blockader kvarstår: Vanligtvis förbjuder regleringar och lagar något. Till exempel förbjuder en antidumpningslag företagens prisnedsättningar som tvingar ut konkurrenter från marknaden. Men EU:s stadga om blockader är en uppmaning: Handla med Iran och låt inte hot från USA:s president avråda dig!"
Nyhetstidningen Westdeutsche Allgemeine Zeitung citerade den verkställande direktören för tyska industri- och handelskammaren (DIHK), Martin von Wansleben, som beskrev EU:s åtgärd som en "hjälplös politisk reaktion". Han menade att dess syfte var att visa att EU inte ger efter för USA:s sanktioner. För individuella företag, menade han, har blockaden "ingen relevans".
I Österrike skrev Der Standard:
"Blockadlagen är inget effektivt motgift för USA:s sanktioner, som historiska exempel föreslår... Trots att Washington bör avstå från extraterritoriella sanktioner är den amerikanska marknaden för viktig för att företagen ska utsätta sig."
I Italien citerade Südtirol News aktiemarknadsexperten Robert Halver från Baader Bank:
"På grund av USA:s sanktioner mot Iran kommer de tyska industrierna inte röra Iran. Om man inser att den tyska industrin har hundra gånger så stora intäkter i USA så gör man inte affärer med Iran, för då kommer sanktioner mot tyska företag införas. Därför kommer Iran sannerligen drabbas hårt för närvarande."
Den europeiska utgåvan av Politico skrev:
"En del experter menar att EU:s åtgärder förmodligen inte kommer få önskad effekt, eftersom blockadstadgan skulle innebära en juridisk börda för Europabaserade företag utan att hindra USA från att rikta in sig på deras amerikanska filialer och tillgångar. För många företag är risken att bli kapad från företag i USA – som är en mycket större marknad än Iran – tillräckligt för att de ska rätta sig efter kraven från Washington."
En investeringsbankir som citerats av Reuters sa:
"Det skulle innebära självmord att göra nya affärer eller finansiera Iran eller Iran-relaterade företag utan uttryckta garantier från USA:s regering. De har oss i sitt grepp på grund av att en så stor del av världshandeln utförs i dollar. Böterna ligger på flera miljarder nuförtiden, så det är helt enkelt inte värt risken för en liten affär och för att kanske göra en europeisk regering nöjd."
Som för att bevisa sin poäng avbröt den tyska bil- och lastbilstillverkaren Daimler kort före de amerikanska sanktionerna mot Iran trädde i kraft sina planer på att expandera sin verksamhet i Iran. "Vi har avbrutit våra redan begränsade aktiviteter i Iran enligt de tillämpningsbara sanktionerna", meddelade Daimler i ett uttalande.
Daimler efterföljer liknande beslut av: Adidas (Tyskland); Allianz (Tyskland); AP Moller-Maersk (Danmark); Ciech (Polen); Citroen (Frankrike); CMA CGM (Frankrike); DZBank (Tyskland); Engie (Frankrike); ENI (Italien); Lloyds (Storbritannien); Lukoil (Ryssland); MaerskTankers (Danmark); Oberbank (Österrike); Opel (Tyskland); Peugeot (Frankrike); PGNiG (Polen); Renault (Frankrike); Scania (Sverige); Siemens (Tyskland); Swiss Re (Schweiz); och Total (Frankrike).
Soeren Kern är seniorforskare vid New Yorkbaserade Gatestone Institute.