 På bilden: En marsch i tystnad, anordnad av Alternativ för Tyskland (AfD), till minne för offer för våldsamma brott som begåtts av migranter, den 1 september 2018 i Chemnitz, Tyskland. (Foto av Jens Schlueter/Getty Images) |
Mordet på en tysk medborgare som begicks av två nekade asylsökande i Chemnitz, och polisens försök till mörkläggning av det, har bidragit till en kraftig ökning i stöd för antiinvandringspartiet Alternativ för Tyskland (AfD), som enligt en ny opinionsundersökning har tagit över efter Socialdemokraterna (SDP) som den andra starkaste politiska kraften i Tyskland.
Stödet för AfD har stigit till 17 %, medan stöd för SPD har minskat till 16 %. Alliansen med förbundskansler Angela Merkels kristdemokratiska union (CDU) och Kristna sociala unionen (CSU) ligger på 28,5 %, enligt en opinionsundersökning av Insa Institute som publicerades i nyhetstidningen Bild den 3 september.
AfD:s uppgång – som har drivits särskilt mycket av utbredd ilska mot Merkels beslut att välkomna över en miljon mestadels muslimska migranter från Afrika, Asien och Mellanöstern samt den påföljande ökningen i brottslighet – speglar en pågående omfördelning i tysk politik, i vilken väljarna i allt större mån avvisar den multikulturella sedvanan hos mainstreampartierna.
När det federala valet hölls den 24 september 2017 så vann CDU/CSU 32,9 % av rösterna, vilket var deras sämsta valresultat på nästan 70 år. SPD vann 20,5 %, det lägsta någonsin. AfD vann 12,6 % av rösterna och blev landets tredje största parti i det tyska parlamentet.
Valresultatet visade att över en miljon traditionella CDU/CSU-väljare gick över till AfD. Som ett tecken på att oron för massmigration inte är begränsad till konservativa väljare förlorade center-vänsterpartiet SPD 500 000 väljare till AfD medan Vänsterpartiet förlorade 400 000 väljare. Dessutom röstade nästan 1,5 miljon förstagångsväljare på AfD. Denna trend har fortsatt, något som opinionsundersökningarna konsekvent har styrkt sedan valet 2017.
Mainstreampartierna slår tillbaka med vad en del observatörer säger är kontraproduktiva åtgärder som syftar till att avlegitimera – och möjligen kriminalisera – AfD, bland annat genom att uppmana till att partiet sätts under statlig övervakning.
AfD:s opponenter, som ofta stämplar partiet som "extremhöger" hävdar att partiets påstådda kopplingar till nynazistiska grupper utgör ett existentiellt hot mot Tysklands konstitutionella ordning. AfD:s väljare menar att Tysklands politiskt korrekta etablissemang, i rädsla för att förlora makt och inflytande, försöker bannlysa ett legitimt parti som har lovat att sätta de tyska medborgarnas intresse i första rummet.
Uppmaningar för att AfD ska övervakas av tysk underrättelsetjänst har intensifierats under de senaste dagarna, efter att medlemmar i AfD deltog i massprotester i Chemnitz mot den ökande brottsligheten bland migranter – protester i vilka cirka 50 huliganer och nynazister också var närvarande.
Protesterna började efter at ten 35-årig tysk-kubansk man vid namn Daniel Hillig blev knivhuggen till döds den 26 augusti av två migranter under stadens årliga festival.
Polisen vägrade till en början avslöja förövarnas identitet, men den 27 augusti läcktes en polisrapport på sociala medier – dokumentet har sedan dess tagits bort från tyska hemsidor men ligger kvar på en rysk hemsida – som visade att mördarna var illegala migranter från Irak och Syrien. Båda hade omfattande brottsregister men tilläts av tyska myndigheter att röra sig fritt på Tysklands gator. Polisen bekräftade senare att det läckta dokumentet var äkta, och sa att de hade påbörjat en utredning i misstänkt "överträdelse angående officiella hemligheter".
Tusentals människor gav sig ut på gatorna i flera dagar för att protestera mot mordet och de tyska myndigheternas passivitet i ärendet med ökande migrantbrottslighet. Protesterna (och motprotesterna) förde samman ett brett spektra av det tyska samhället, inklusive AfD-anhängare, samt medlemmar av den så kallade "högerextrema scenen". Vid slutet av en av marscherna blev en del av demonstranterna våldsamma och började kränka någon förbipasserande migrant. Incidenten formade sedan medias berättelse så att den gick från att handla om tyskar som protesterade mot migrantbrottslighet till högerextrema attacker mot oskyldiga migranter.
Det var inte många (om ens några) av Tysklands etablissemangpolitiker som fördömde mordet på Hillig, men de var snabba att fördöma attackerna mot migranterna.
Den 27 augusti fördömde regeringstalesmannen Steffen Seibert under en nationell presskonferens "förföljelsen av människor med annorlunda utseende av annorlunda ursprung" på Chemnitz gator.
Förbundskansler Merkel instämde: "Vi har filmklipp som visar att förföljelse förekom, att det blev kravaller, att det fanns hat på gatorna, och det är inte acceptabelt i vår konstitutionella stat."
Det framkom senare att alla regeringens anklagelser var baserade på en enda film på 19 sekunder – med titeln "Människojakt i Chemnitz" – som publicerades på YouTube och sändes sedan av den offentliga nyhetskanalen ARD. Filmklippet visar en individ som jagar en annan i vad som verkar vara en isolerad händelse.
Vidare framkom det att en demonstrant som skapat rubriker genom att göra nazisthälsningen under Chemnitzdemonstrationen var en vänsterextremist som infiltrerat marschen för att misskreditera den. Men medias narrativ hade redan satts i rörelse.
Ordföranden för Tysklands parlaments kommitté för interna ärenden, Burkhard Lischka (SPD), varnade för farorna med ett inbördeskrig:
"Det finns en liten högermobb i vårt land som tar ut sina våldsamma fantasier om inbördeskrig på våra gator. Att ett parti i Bundestag berömmer dessa övergrepp mot utländska medborgare och anser dem rättvisa, det visar att majoriteten i vårt land måste bli ännu mer högljudd när det gäller lag, demokrati och sammanhållning i vårt samhälle."
Bundestags viceordförande, Thomas Oppermann krävde att AfD ska övervakas av Tysklands underrättelsetjänst, myndigheten för skydd av grundlagen (Bundesamt für Verfassungsschutz, BfV): "Flyktingfrågan delar upp samhället och AfD rider ännu mer radikalt på denna våg."
Den tyska inrikesministern Horst Seehofer (CSU) svarade att han inte ser någon grund för att övervaka AfD. I anslutning till ett slutet CSU-möte i Brandenburg försvarade Seehofer Chemnitzdemonstratörerna: "Bara för att folk protesterar betyder det inte att de är nazister." Han tillade: "Migration är kärnan till alla problem."
Den sachsiska premiärministern Michael Kretschmer (CDU) sade senare emot regeringens påståenden: "Det fanns ingen mobb, det var ingen som jagades, det blev ingen pogrom i staden."
Den sachsiska justitieministerns talesman Wolfgang Klein tillade: "Efter att ha undersökt allt material vi har tillgängligt så förekom det ingen jakt i Chemnitz."
När han blev ombedd att rätta sina påståenden dubblade Seibert insatsen:
"Jag tänker inte ha någon semantisk debatt här om ett ord. Om justitieministerns kontor säger det så ska jag notera det. Men det kvarstår att ett filmklipp visar hur personer av utländskt ursprung jagades och hur de hotades. Det är fortfarande sant att det förekom uttalanden som var hotfulla, kopplade till medborgargardets utrop. Så enligt min åsikt finns det inget att diskutera."
Precis som Seibert vägrade Merkel vika sig:
"Vi såg bilder som mycket tydligt visade hat och förföljelse mot oskyldiga personer. Man måste ta avstånd från det. Det är allt som går att säga."
I den framstående tyska bloggen Tichys Einblick summerade kommentatorn Oswals Metzger det hela:
"'Det fanns ingen mobb, det förekom inget jagande av människor, ingen pogrom i denna stad.' Den sachsiska premiärministern Michael Kretschmer (CDU) rättade den nästan hysteriska och falska rapporteringen från otaliga mediekanaler om händelserna i Chemnitz efter den dödliga knivhuggningen. Till och med förbundskanslern och hennes regeringstalesman hade, som vi alla vet, framfört dessa falska rapporter till allmänheten, och därigenom gett dem publicitet."
"Många medborgare från alla skeden i livet har tillräckligt länge noterat att problemen med att integrera även tredje och fjärde generationens invandrare har blivit större, inte mindre – särskilt bland turkar. Massinvandringen under de senaste tre åren, under 'rätt till asyl'-flaggan, har märkvärt ökat rädslan för parallella samhällen, brott och kulturellt uteslutande."
"När jag tänker på de ofta generaliserande anklagelserna mot 'det bruna Chemnitz' [brunt är nazismens färg], så kommer de etablerade partierna inte behöva undra varför de, nästan helt utan undantag, fortsätter att förlora mot det färgstarka AfD."
"När oroade medborgare allt oftare stigmatiseras som nazister – anklagelser som händelsevis bidrar till en skamlös trivialisering av nazistbrott – så har de ofta ett likgiltigt svar: 'Tja, då är jag väl helt enkelt en nazist!'"
"Extremism kan inte bekämpas med uteslutande, utan genom att titta på fakta. De som vill nå de oroade medborgarna måste själva ta sig ur de ideologiska dikena."
Soeren Kern är seniorforskare vid New York-baserade Gatestone Institute.