 Förbundskansler Angela Merkel har utpekat en turkisk invandrare för att fylla den andra högsta posten i Tysklands underrättelsetjänst, det federala kontoret för skydd av grundlagen (BfV). På bilden: BfV:s byggnad i Berlin. (Bildkälla: Wo st 01/Wikimedia Commons) |
Förbundskansler Angela Merkel har utpekat en turkisk invandrare för att fylla den andra högsta positionen i Tysklands inrikes underrättelsetjänst, det federala kontoret för skydd av grundlagen (Bundesamt für Verfassungsschutz, BfV).
BfV:s nya vice befälhavare, Sinan Selen, en 46-årig Istanbulfödd terrorbekämpningsexpert, kommer att bli den första muslimen som fyller en högt uppsatt ledarskapstjänst inom Tysklands underrättelsetjänst.
Utnämningen kommer bara några veckor efter att Merkel avskedade BfV:s VD Hans-Georg Maaßen för att ha försvarat anti-massmigrationspartiet Alternativ för Tyskland (AfD) mot attacker från Merkel och hennes koalitionspartner, Socialdemokraterna (SPD).
Genom att välja Selen verkar Merkel försöka uppnå flera olika mål. För det första verkar hon försöka rädda sin sjunkande regering genom att göra SPD nöjda, vilka har krävt att den inrikes underrättelsetjänsten ska börja övervaka AfD-partiet, och som har begärt att fler med en "migrationsbakgrund" ska sitta på ledarskapsposter vid federala myndigheter.
Selens utnämning verkar också vara ett symboliskt drag som riktar sig mot att sträcka ut en hand mot Tysklands turkiska minoritet som länge har klagat på "institutionaliserad rasism" inom den tyska säkerhetsapparaten. Till slut, genom att utpeka en etnisk turk, verkar Merkel försöka blidka den turkiska presidenten Recep Tayyip Erdogan, som upprepade gånger har pressat henne till att göra ett tillslag mot antiturkiska kurdiska element i Tyskland.
Selen studerade juridik vid universitetet i Köln och år 2 000 inledde han sin karriär vid Tysklands federala kriminalpoliskontor (Bundeskriminalamt, BKA), där han befordrades till chefsposten för antiterrorutredningsenheten. År 2006 blev han vice befälhavare för gränsbrottsenheten vid federalpolisen (Bundespolizei). År 2011 blev han utpekad som chef för antiterrorenheten vid inrikesdepartementet.
I maj 2016 rapporterade Die Welt att Merkel hade utpekat Selen för att leda – tydligen enligt Erdogans befallning – en särskild antiterrorstyrka vid det tyska inrikesdepartementet. Eftergiften var en del av migrantavtalet mellan EU och Turkiet från mars 2016, som utformades för att stoppa migrantströmmarna från Turkiet till Grekland. I en lång artikel som undersökte Erdogans ökande inflytande över Merkel skrev Die Welt:
"Den federala regeringen går så långt som att omstrukturera sin interna organisationsstruktur för att anpassa sig till turkiska önskningar. Turkarna har gått med på en 'ny gemensam mekanism' i kampen mot terrorismen, med Sinan Selen, av turkiskt ursprung, som utpekats som den ansvariga auktoriteten vid det federala inrikesdepartementet...
Selen är en erfaren statstjänsteman som framför allt har arbetat med organiserad brottslighet; men det faktum att en tjänst med en sådan hög profil ges till honom har bara en förklaring: Turkarna ska tro att när de diskuterar antiterrorism med Berlin så kommer de tala med en av sina egna."
Som chef för insatsstyrkan var Selen en viktig samtalspartner hos högt uppsatta turkiska säkerhetstjänstemän och utformade ett bilateralt avtal som skulle förbättra underrättelsetjänstens samarbete och informationsdelande. Turkiska kommentatorer har förutsatt att Merkels utpekning av Selen är tänkt att sända ett budskap om att hon vill fortsätta jobba med Erdogans regering i säkerhetsfrågor.
Vissa i den tyska bloggosfären har spekulerat om Selens ideologiska bakgrund. Det som är känt är att genom hela sin regeringskarriär har Selen varit fast besluten att konfrontera islamistiska fundamentalister i Tyskland. Han ledde även BfV:s försök att bevaka turkiska nationalistiska Milli Görüs (turkiska för "nationell vision"), en inflytelserik islamistisk rörelse som starkt motsätter sig turkisk integrering i det europeiska samhället.
Skiftet i ledarskapet vid BfV sporrades av en mobilfilm som ska ha visat högerextrema folkmassor som attackerade migranter efter mordet på en tysk medborgare i Chemnitz av två asylsökande som fått avslag.
Protesterna utbröt efter att en 35-årig tysk-kubansk man, Daniel Hillig, knivhöggs till döds av två migranter under den årliga festivalen i Chemnitz den 26 augusti.
Polisen vägrade först avslöja förövarnas identiteter, men den 27 augusti läcktes en polisrapport – som sedan avlägsnats från tyska hemsidor men finns kvar på en rysk sajt – på sociala medier. Polisrapporten visade att mördarna var illegala migranter från Irak och Syrien. Båda hade omfattande brottsregister men tilläts ströva fritt på Tysklands gator av de tyska myndigheterna. Polisen bekräftade senare att det läckta dokumentet var äkta och sa att de hade inlett en utredning i ett misstänkt fall av "kränkning av officiella hemligheter".
Tusentals människor gav sig ut på gatorna i flera dagar för att protestera både mot mordet och mot regeringens passivitet inför den ökande migrantbrottsligheten. Protesterna förde samman ett brett spektrum av det tyska samhället, inklusive medlemmar av den så kallade "högerextrema scenen" samt motdemonstranter.
Vid slutet för en av marscherna blev några av demonstranterna våldsamma och började kränka förbipasserande migranter. Denna händelse förändrade narrativet i media från tyskar som protesterade mot migrantbrott till högerextrema attacker mot oskyldiga migranter.
Få, om ens några, av de tyska mainstreampolitikerna fördömde mordet på Hillig. De var dock snabba med att fördöma attackerna mot migranterna.
Den 27 augusti fördömde Merkels talesman, Steffen Seibert vid en nationell presskonferens "jakten på människor med annorlunda utseende, av annorlunda ursprung" på Chemnitz gator. Förbundskansler Merkel höll med:
"Vi har videomaterial som visar att det pågick en jakt, att det förekom kravaller, hat på gatorna och det är oacceptabelt i vår konstitutionella stat."
Det framkom senare att alla regeringens anklagelser hade baserats på ett enda klipp på 19 sekunder med titeln "Människojakt i Chemnitz" – som hade publicerats på Facebook av en "antifascismgrupp" vid namn Antifa Zeckenbiss och senare sänts på den statliga tv-kanalen ARD.
Klippet visar helt enkelt en individ som jagar en annan i vad som verkar vara en isolerad händelse. Men narrativet hade redan satts i rullning.
Ordföranden för det tyska parlamentet kommitté för inrikes frågor, Burkhard Lischka (SPD), varnade för hotet om inbördeskrig:
"Det finns en liten högerextrem grupp i vårt land som tar sina våldsamma fantasier om inbördeskrig ut på våra gator. Att ett parti i Bundestag [Tysklands parlament] berömmer dessa övergrepp mot utländska medborgare som legitim egenrätt visar att majoriteten i vårt land måste bli ännu mer högljudd när det gäller rättsstatsprincipen, demokratin och samanhållningen i vårt samhälle."
Bundestags vice ordförande Thomas Oppermann (SPD) krävde att BfV:s inrikes underrättelsetjänst skulle börja övervaka anti-massmigrationspartiet AfD: "Flyktingfrågan delar upp samhället och AfD rider mer radikalt än någonsin på denna våg."
Den tyska inrikesministern Horst Seehofer (CSU) svarade med att han inte såg någon grund för att övervaka AfD. I kulisserna av ett slutet möte inom hans politiska parti i Brandenburg försvarade Seehofer Chemitzdemonstranterna: "Bara för att någon demonstrerar betyder det inte att han är en nazist." Seehofer tillade: "Migration är modern till alla problem."
Den sachsiska premiärministern Michael Kretschmer (CDU) motsade senare regeringens uttalande: "Det fanns ingen folkhop, det skedde inget jagande av folk, det förekom ingen pogrom i denna stad."
Den sachsiska talesmannen för statsåklagaren, Wolfgang Klein, tillade: "Efter att ha undersökt allt material som varit tillgängligt för oss så förekom det ingen jakt i Chemnitz."
När han ombads tillrättalägga sina påståenden trappade Seibert upp det hela:
"Jag tänker inte föra en semantisk debatt om ett ord. Om Statsåklagarmyndigheten säger det så ska jag notera det. Men det kvarstår att en film visar hur personer av utländskt påbrå jagades och hotades. Det förblir sant att det förekom uttalanden som var hotfulla och som nästan uppmanade till aktioner av medborgargardet. Så enligt min åsikt är det inget att tala om."
Precis som Seibert vägrade Merkel att vika sig:
"Vi såg bilder som mycket tydligt visade hat och förföljelse av oskyldiga människor. Man måste distansera sig från det. Det är allt som finns att säga."
Den 7 september belyste Maaßen sitt tvivel om filmklippets äkthet:
"Det finns inget bevis på att filmen som cirkulerar på internet efter denna påstådda incident är äkta. Enligt min noggranna utvärdering finns det stora skäl att tro att filmen är riktad missinformation och möjligen ett försök att distrahera allmänheten från mordet i Chemnitz."
Maaßens vägran att stötta regeringens falska narrativ gav upphov till ilska mot fördömandet av Merkel och hennes koalitionspartners i SPD.
Den 18 september fick Maaßen sparken från BfV:s underrättelsetjänst, men den konservativa inrikesministern Horst Seehofer stod bakom Maaßen och befordrade honom till en bättre betald tjänst på inrikesdepartementet.
Men den 5 november fick Maaßen sparken från regeringen efter att ha framfört ett tal bakom stängda dörrar till andra europeiska underrättelsechefer. I det fördömde han Merkels regerings "naiva och vänstervridna" politik och tillade att "radikala vänstervindar" i SPD var fast beslutna att få honom avskedad:
"Jag ses i Tyskland som en kritiker av den idealistiska, naiva och vänstervridna utrikes- och säkerhetspolitiken. Jag kan föreställa mig ett liv utanför statstjänsten, till exempel inom politik eller affärsvärlden."
Socialdemokraterna välkomnade Maaßens avgång. "Det var sedan länge nödvändigt", sa SPD:s generalsekreterare Lars Klingbeil. "Han har återigen bekräftat sin förkärlek för högervridna konspirationsteorier."
Under tiden, den 16 november rapporterade en tysk blogg, Tichys Einblick, att den hade lokaliserat och förhört filmklippets skapare:
"Det förekom ingen jakt den 26 augusti 2018 i Chemnitz... Efterforskningarna bekräftar vittnesmålet från Hans-Georg Maaßen, som sedan dess har avskedats som ordförande för BfV för att han har förnekat äktheten i filmklippet och på så sätt ställt sig i vägen för Merkel: Den påstådda bevisningen är riktad missinformation. Maaßen vågade säga emot förbundskanslern. Resultatet: en regeringskris."
Enligt Tichys Einblick visade filmklippet en ofullständig bild av vad som faktiskt hände. Den filmades av ett tyskt par som deltog i Hilligs begravningsprocession när marschen attackerades av migranter. Filmen visar någon i processionen som avvärjer migranterna. Med andra ord visar filmen migranter som attackerar tyskar, inte tyskar som "jagar" migranter.
Filmen, som misstolkats av Tysklands multikulturalisms väktare, satte igång en våg av politisk korrekt hysteri, som försatte regeringen i "permanent krisläge" och ledde till avskedet av underrättelsetjänstchefen Maaßen som vägrat rätta sig in i ledet.
Maaßens efterträdare, Thomas Haldenwang, har redan meddelat att BfV under hans ledarskap kommer att fokusera på "högerextremism". I sitt tal inför Bundestags parlamentariska kontrollstyrelse (Parlamentarisches Kontrollgremium, PKGr) den 16 november sa Haldenwang – som tidigare varit BfV:s andre befälhavare och vars tjänst nu kommer att ersättas av Selen – att trots att islamistisk terror utgör det största hotet mot den tyska säkerheten så kommer BfV hålla "den möjliga utvecklingen av högerextrema terrorstrukturer på radarn". Han lovade också att göra en "professionell bedömning av hur man ska hantera partiet AfD".
Soeren Kern är Senior Fellow vid New York-baserade Gatestone Institute.