 Gérard Collomb (mitten), Frankrikes inrikesminister fram tills förra månaden och nu borgmästare i Lyon är uppenbart pessimistisk när det kommer till situationen i hans land. "Det är svårt att uppskatta, men jag skulle säga att situationen om fem år skulle kunna bli irreversibel. Ja, vi har fem, sex år på oss att undvika det värsta", sa han nyligen. (Foto av Aurelien Meunier/Getty Images) |
USA:s president Donald Trump och den franska presidenten Emmanuel Macron hamnade i ett offentligt diplomatiskt bråk bara några dagar innan Trump besökte Frankrike denna månad. Det började med att Macron i en radiointervju föreslog att Europa behövde en armé för att skydda sig mot USA. "Vi måste skydda oss själva med tanke på Kina, Ryssland och till och med USA", sade Macron.
Skydda Frankrike från USA? I ett tal den 11 november till minne av Första världskriget attackerade Macron "nationalismen" i ett diplomatiskt välkomnande av sin gäst. President Trump hade stolt kallat sig själv för "nationalist" mindre än tre veckor tidigare.
Det verkar so matt Macron använde vapenstilleståndet år 1918 för att glömma vad som pågick i Frankrike år 2018.
Gérard Collomb, Frankrikes inrikesminister fram till förra månaden och nu borgmästare i Lyon, är uppenbart pessimistisk när det gäller situationen i hans land, enligt kommentarer från Valeurs Actuelles. "Folk vill inte leva tillsammans", beklagade sig Collomb, och hävdade även att säkerhetsansvaret under den senaste immigrationsvågen har varit "enormt". Collomb varnade också för att det fanns ont om tid för att förbättra situationen. "Det är svårt att uppskatta, men jag skulle säga att situationen skulle kunna bli irreversibel om fem år. Ja, vi har fem, sex år på oss att undvika det värsta", tillade han.
Och det värsta kommer vara en "utbrytning", eller som Gilles Kepel, den franska islamexperten kallade det: "La fracture".
Macron verkar dock inte särskilt mottaglig för Collombs varning. En man som ska ha skrikit "Allahu Akbar" knivhögg en polis i Bryssel denna vecka, under ett statsbesök av Macron i den belgiska huvudstaden – det första av en fransk president sedan Mitterrand kom på besök på 80-talet. Macron åkte också till Bryssels Molenbeekdistrikt, vilket han definierade som "ett territorium som märkts av bilden av terrordramerna och även en plats för initiativ, gemenskap och integration." Gemenskap och integration?
Åtta personer greps i en antiterrorräd i mars 2018 i Molenbeek. En konfidentiell rapport avslöjade förra året att polisen i samma Brysseldistrikt avslöjade 51 organisationer med misstänkta kopplingar till jihadistisk terror. Många av de misstänkta som var inblandade i terrorattackerna i Paris och Bryssel bodde antingen i Molenbeek eller verkade där. Som Julia Lynch skrev i The Washington Post om Molenbeek:
"Området, som är en av 19 'kommuner' i Brysselområdet, var hem till en av förövarna i pendeltågsbombningarna år 2004 i Madrid och till fransmannen som sköt fyra personer på Judiska museet i Bryssel i augusti 2014. Den marockanska skytten på Thalyståget från Bryssel till Paris i augusti 2015 bodde hos sin syster där."
Om det finns en plats där Collombs förklaring om "utbrytning" inte bara är en varning utan redan en verklighet så är denna plats Molenbeek. Roger Cohen kallade det i The New York Times för "den islamiska staten Molenbeek". Och sådana distrikt är inte bara ett belgiskt fenomen. "Idag vet vi att det finns 100 områden i Frankrike som har potentiella likheter med vad som hände i Molenbeek", sa Frankrikes dåvarande minister för ungdomsfrågor och idrott, Patrick Kanner, år 2016. En är staden Trappes, inte bara känd för den internationella fotbollsstjärnan Nicolas Anelka, utan också för antalet jihadister som kommer därifrån som åkte för att kriga i Syrien och Irak.
I Frankrike har sex planerade terrorattacker hindrats i år, avslöjade inrikesministerns statssekreterare Laurent Nunez. "Sedan november 2013 har 55 planerade islamistiska attacker hindrats tack vare underrättelsetjänstens handlingar, inklusive sex stycken i år", sa Nunez.
Under de senaste månaderna har den franska situationen inte dominerats av nya stora terrorattacker, utan dagliga doser av skrämseltaktiker. En fransman i 60-årsåldern promenerade på en gata i Paris med inslagna julklappar förra veckan när en främling slog av hans glasögon innan han gav honom en örfil. "Så gör vi med hedningar", sa förövaren till mannen. Några dagar innan dess blev även en fransk judisk medborgare attackerad på gatan av tre män.
Ideologiskt sett "följer Macron i de presidenters fotsteg som har försökt och misslyckats med att etablera ett 'Frankrikes islam'", rapporterade Politico. Enligt Wall Street Journal:
"Nu funderar president Emmanuel Macrons regering på att ge föräldrar ett sekulärt alternativ till sammanflätningen av arabiska och islam genom att driva kampanj för att fler av Frankrikes statliga skolor ska erbjuda lektioner i arabiska till barn så unga som sex år gamla ..."
Rober Ménard, borgmästare i den sydliga staden Béziers, meddelade att "undervisning i arabiska kommer att skapa fler ghetton". De franska myndigheterna verkar strunta i att den stora majoriteten av terrorister från Frankrike har varit franska medborgare, som talade perfekt franska, och till skillnad från sina föräldrar föddes i Frankrike. De var ordentligt "integrerade", men avvisade det.
Bekräftelsen av den islamistiska vågen kom förra året i september i en chockerande rapport från Institut Montaigne med titeln "The Islamist Factory". Den återger den extrema nivån av radikalisering i det franska muslimska samhället. Enligt deras ordförande, Hakim El Kharoui, skapar extremistiska muslimer i Frankrike ett "alternativt samhälle, parallellt och separat. Med ett nyckelkoncept: halal." Macron har knappt gjort någonting för att stoppa denna expansion.
"Två eller tre salafistiska moskéer stängdes på 18 månader, [men] utländsk finansiering av moskéer förbjöds inte", sa Front Nationals partiledare Marine Le Pen nyligen. Målet med utländsk finansiering har återgetts av den före detta ordföranden för det franska Kristdemokratiska partiet Jean-Frédéric Poisson, i sin nya bok "Islam, Conquering the West". "Islams expansion i Väst är en del av en strategisk plan som utvecklats av de 57 stater som utgör [Organisationen för] Islamiskt Samarbete – ett slags muslimskt FN – som teoretiserade spridningen av Sharaialag i Europa", sa Poisson i en intervju denna månad. "De förkunnade öppet ambitionen om att införa en 'substitutcivilisation' i Väst."
Det är dock mer än på en kulturell nivå. Philippe de Villiers, en politiker och essäskribent i Macrons närhet, frammanade nyligen en fras som myntats av hans bror, General Pierre de Villiers, landets före detta militärchef. General de Villiers hade varnat Macron för en möjlig intern implosion i de instabila förorterna till Paris: "de mörkare sidorna av Ljusets stad". Enligt Philippe de Villiers ska hans bror ha sagt till Macron: "Om förorterna gör uppror så skulle vi inte kunna hantera det, vi har inte råd att bemöta det, vi har inte arbetskraften."
Två journalister för mainstreamtidningen Le Monde, Gérard Davet och Farbrice Lhomme, publicerade nyligen en bok med titeln Inch'allah: l'islamisation à visage découvert ("Om Allah vill: Islamiseringens exponerade ansikte"), en utredning av "islamiseringen" i den stora Parisförorten Seine-Saint-Denis. Där, och i många andra förorter, ökar antisemitismen. Enligt den franska premiärministern Eduard Philippe ökade antijudiska "aktioner" med 69 % under de första nio månaderna av 2018. Francis Kalifat, ordförande i det offentliga organet som representerar de franska judiska samhällsgrupperna, har kallat anitsemitismen för "ett cancer".
I en rapport från Paris i somras återgav The New York Times det judiska uttåget från de multikulturella förorterna: "Över 50 000 har flyttat till Israel sedan 2 000, jämfört med runt 25 000 franska judar som lämnade landet mellan 1982 och 2 000." Det råder också en intern utvandring:
"I Aulnay-sous-Bois har antalet judiska familjer minskat till 100 år 2015 från 600 år 2 000; i Le Blanc-Mesnil, till 100 familjer från 300; i Clichy-sous-Bois bor det nu 80 judiska familjer, en minskning från 400; och i La Courneuve finns det 80 familjer, en minskning från 300."
"Vi kanske upplever slutet av en civilisation – vår", säger Philippe de Villiers, en fransk politiker och romanförfattare.
"Det finns två gemensamma punkter mellan förfallet av det Romerska riket och vårt eget förfall. Den romerska senatoriska adeln, som bara tänker på att lägga till ett lager av porfyr i sina badkar, ser inte längre kalken, rikets gräns, som en nödsituation att lösa."
Det verkar som att Macron har varit upptagen med att lägga till ett lager av porfyr på Frankrikes "storslagenhet".
Förra året presenterade Macron sig som kandidaten som "bröt med systemet". Om fem år är hans mandatperiod över. Enligt hans före detta inrikesminister, Gérard Collomb, kommer detta förmodligen vara de sista åren innan den riktiga "sprickan" kan bli irreversibel. Inte bara för Frankrike, utan också för Europa.
Giulio Meotti, kulturredaktör på Il Foglio, är en italiensk journalist och författare.