 Polisen i den spanska regionen Katalonien grep nyligen 18 medlemmar i en jihadistcell som planerade en attack i Barcelona, vilket riktade ny uppmärksamhet mot det fortsatta problemet med radikal islamism i Katalonien. På bilden: Polis och ambulanspersonal tar hand om skadade överlevande efter en terrorattack utförd av Younes Abouyaaqoub i Barcelona, den 17 augusti 2017. Abouyaaqoub mördade 15 personer och skadade 130 andra. (Foto av Nicolas Carvalho Ochoa/Getty Images) |
Polisen i den nordöstra spanska regionen Katalonien grep 18 medlemmar i en jihadistcell som planerade en attack i Barcelona – och sedan släppte de alla utom tre.
Gripandena har riktat ny uppmärksamhet mot det fortsatta problemet med radikal islamism i Katalonien, där det finns en av de största muslimska befolkningarna per capita i Europa.
Cellen – som består av individer från Algeriet, Egypten, Irak, Libanon, Libyen och Marocko – upplöstes den 15 januari, när över hundra poliser gjorde räder mot fyra fastigheter i Barcelona och den katalanska staden Igualada.
Gripandena var en del av en årslång antiterrorutredning som kallas för "Operation Alexandra", sjösatt i maj 2017 efter att polisen mottog ett tips om att lokala jihadister planerade en attack.
Den katalanska polisen, känd som Mossos d'Esquadra, sa att cellen inkluderade fem ringledare som befann sig i en "avancerad process av radikalisering med målet att gå till angrepp". Cellen levde efter Islamiska statens "dogmatiska principer" och var "betydande konsumenter" av jihadistisk propaganda.
Nyhetstidningen El Mundo rapporterade att cellen var uppdelad i två delar: Den första bestod av ett tiotal medlemmar som sysslade med rån och stöld, av vilket vinsterna finansierade den andra delen: nämligen de fem ringledarna, som var engagerade i att utföra en attack.
Polisen sa att jihadisterna var kända för att ha begått minst 369 rån och stölder i Barcelona med omnejd. Utöver stöld försörjde cellmedlemmarna sig genom droghandel och dokumentförfalskning.
Enligt El Mundo sysslade cellmedlemmarna med att stjäla pass och andra identitetsdokument av turister i Barcelona, Spaniens andra största stad och ett av Europas mest populära turistmål. De stulna dokumenten introducerades på svarta marknadens förfalskningsnätverk och användes sedan av jihadister för att resa genom Europa.
Den 18 januari avslöjade Audiencia Nacional (Nationella domstolen), en högsta domstol som specialiserar sig i terrorbrott, att en spansk medborgare av libyskt ursprung med smeknamnet "Rabeh", som avtjänade en dom i det katalanska fängelset Brians I för terrorrelaterade brott, hade tagit kontakt med cellen i avsikt att utföra en attack i samband med hans frigivning.
Sjuttiotvå timmar efter gripandet blev endast tre av de 18 jihadisterna kvar i häktet. Katalansk media rapporterade genom att citera poliskällor att trots att 18 cellmedlemmar var radikaliserade så släpptes de 13 personer som sysslat med stöld och dokumentförfalskning utan att ens ha dragits inför rätta eftersom det inte var möjligt att bevisa utom rimligt tvivel deras avsikt att delta i en faktisk attack. De har förmodligen återgått till sina illegala försörjningsmetoder som ficktjuvar, droghandlare och dokumentförfalskare. Två andra släpptes på villkoret att de inte skulle lämna Spanien.
Barcelona har varit på helspänn sedan augusti 2017, då 22-åriga Younes Abouyaaqoub, medlem i en jihadistcell på 11 personer baserad i Katalonien, körde på fotgängare med en skåpbil på Las Ramblas, stadens största turiststråk. Han dödade 15 personer och skadade 130 andra. Några timmar senare körde fem medlemmar i samma cell på fotgängare i den närliggande kuststaden Cambrils. I denna attack dödades en spansk kvinna och flera andra skadades.
Den 23 december 2018 varnade USA:s utrikesdepartement för risken för en jihadistisk attack i Barcelona under jul- och nyårshögtiderna. Man rådde amerikanska medborgare att "utöva extra försiktighet runt områden med fordonsrörelse, inklusive bussar, i Barcelonas Las Ramblasområde... Terroristerna kan attackera utan förvarning med turistställen, knytpunkter för transport och andra offentliga platser som måltavlor."
Den katalanska polisen meddelade senare att man sökte efter en 30-årig marockansk busschaufför vid namn Brahim Lmidi som skulle ha planerat att resa till Barcelona och "köra över" folk med en "buss eller liknande". Lmidi, som förblir på fri fot, tros ha kopplingar till en salafistisk moské i Vilanova i la Geltrú, en kuststad söder om Barcelona.
Den 22 december greps en 33-årig marockansk jihadist, endast identifierad med initialerna M.E.M., i Mataró (Barcelona) på grund av misstankar om att han ska ha tillhört Islamiska staten. Den häktade hade lämnat Marocko i maj 2014 för att gå med i Islamiska staten i Syrien. Polisen sade att han hade kommit in i Spanien i juni 2018 efter att ha återvänt från Syrien via Turkiet, Tyskland och Ukraina, bland andra länder. M.E.M. cirkulerade i Europa utan dokument och använde sig av de vanliga metoderna som innefattar att förstöra pass och id-kort för att undvika att identifieras av säkerhetsstyrkorna. Han levde som husockupant i Barcelona för att undvika att bli upptäckt.
Den 18 december greps Khalid Makran, en 29-årig holländsk jihadist, vid en bensinstation längs A7-motorvägen i närheten av Tarragona, söder om Barcelona. Polisen meddelades efter att Makran ska ha täckt väggarna på sitt hotellrum i närliggande Vilaseca med jihadistisk propaganda.
Den 20 augusti sköts Abdelouhab Taib, en 29-årig algerier med spanskt uppehållstillstånd, till döds av polisen efter att han tagit sig in på en polisstation i Cornellà de Llobregat (Barcelona) med en kniv och skrikit "Allahu Akbar!" ("Allah är störst").
Den 1 augusti greps två marockanska jihadister som var bosatta i Mataró (Barcelona) för att de ska ha rekryterat krigare till Islamiska staten. Polisen sa att en av männen, Mostafa Bechri Boulben, 46, använde upp till 10 mobiltelefoner för att kommunicera med stridande i Irak och Syrien.
Den 8 juni begärde spansk polis deportering av Mohamed Attaouil, ordförande vid Imam Maliks islamska kulturcentrum i Salt (Girona), för att hans fortsatta närvaro i Spanien utgjorde en "betydande och konkret risk för allmänhetens säkerhet". Attaouil sades vara ett "riktmärke" för det katalanska muslimska samhället och "ledaren av salafisrörelsen" i regionen.
Den 11 maj dömdes Tarik Aazane och Rachid el Founti, två marockanska jihadister som bodde i de katalanska städerna Roda de Ter och Torello till åtta års fängelse för terrorindoktrinering. Den nationella domstolen (Audiencia Nacional) hörde hur de två männen spred över 600 filmklipp, kommentarer och bilder på sociala nätverk för att föra kampanj för Islamiska staten. Männen indoktrinerade även två spanska kvinnor i ett försök att integrera dem i den jihadistiska rörelsen. En av kvinnorna förklarade att hon var "redo att dö för Allah". Den andra kvinnan, en före detta nazistisk skinhead, "genomgick en process av estetisk förändring i vilken hon bar kläder som är typiska för den muslimska kulturen". Polisen sa att hon var "lättare att konvertera till islam på grund av hennes antisemitiska åsikter".
Den 10 april dömdes tio medlemmar i en jihadistcell inom Islamiska staten till sammanlagda fängelsestraff på nästan 100 år för att de ska ha planerat att bomba landmärken och halshugga icke-troende i Barcelona. Cellen, som bestod av fyra marockaner, fyra spanjorer och en brasilianare, var en annan än jihadistgruppen som dödade 16 personer i Barcelona och närliggande Cambrils i augusti 2017.
Rätten hörde hur jihadistcellen – som kallades "Islamiskt brödraskap, grupp för predikan av jihad" – bildades i en moské i Terrassa, en stad som ligger 30 kilometer från Barcelona, med målet att skapa ett globalt islamistiskt kalifat.
Åklagarna menade att cellens "enda syfte och motiv var att uppfylla och tjäna Islamiska statens mål och att utföra, vid vilken tidpunkt som helst, en attack mot institutioner som polisen, banker eller judiska intressen."
Cellens ledare – Antonio Sáez Martínez (en spansk konvertit till islam, även känd som "Frisören Ali"), Lachen Zamzami och Rida Hazem, båda med marockansk nationalitet – ska ha trott att de kunde nå paradiset "genom att attackera institutioner, entitet, organisationer och symboler för västerländsk kultur".
Självständighetsinriktade Katalonien har 7,5 miljoner invånare, inklusive en uppskattad siffra på 520 000 muslimer, som utgör cirka 7 % av den totala katalanska befolkningen. I jämförelse är den muslimska befolkningen i katalonien högre – som procentenhet av den totala befolkningen – än den muslimska befolkningen i Österrike (6,9 %), Storbritannien (6,3 %), Tyskland (6,1 %), Italien (4,8 %) och Schweiz (6,1 %), enligt uppskattningar av Pew Research Center.
I vissa katalanska kommuner – Castelló d'Empúries (48 %), Salt (40,5 %) och Sant Pere Pescador (39 %) – utgör invandrare, framför allt från Marocko, nästan hälften av befolkningen, enligt officiell katalansk statistik.
Ett amerikanskt diplomatiskt dokument på fem sidor från den 2 oktober 2007 beskrev kopplingen mellan massmigration till Katalonien och det radikala islams uppsving i regionen:
"Kraftig invandring – både laglig och olaglig – från Nordafrika (Marocko, Tunisien och Algeriet) och Sydöstra Asien (Pakistan och Bangladesh) har gjort Katalonien till en magnet för terroristrekryterare. (...) Den spanska polisen uppskattar att det kan finnas uppemot 60 000 pakistanier som bor i Barcelona med omnejd; den stora majoriteten är män, ogifta och ensamkommande, utan juridisk dokumentation. Det finns ännu fler sådana invandrare från Nordafrika. (...) De lever i utkanterna av det spanska samhället, talar inte språket, är ofta arbetslösa och har mycket få platser att utöva sin religion med värdighet. (...) Dessa omständigheter skulle var för sig skapa en bördig mark för terroristrekrytering; tillsammans är hotet tydligt...
"Det råder inte mycket tvivel om att den självstyrande regionen Katalonien har blivit en viktig bas för terroristaktivitet. De spanska myndigheterna säger till oss att de fruktat hotet från dessa söndersmulade invandrarsamhällen som är benägna att radikaliseras, men de har mycket lite information och få möjligheter att penetrera dessa grupper."
I sin bok Jihadism: The Radical Islamic Threat to Catalonia uppskattade den katalanska terroranalytikern Jofre Montoto att minst 10 % av muslimerna i Katalonien är "orubbliga i sin tro på jihadismens doktrin".
Många av Kataloniens problem med det radikala islam är självförvållade. I ett försök att främja katalansk nationalism och det katalanska språket har katalanska självständighetspartiet i årtionden fört kampanj för invandring från arabiskspråkiga muslimska länder, i tron om att dessa invandrare (till skillnad från de från Latinamerika) skulle lära sig det katalanska språket istället för spanska.
En underrättelserapport som läckts till den katalanska nyhetstidningen La Vanguardia avslöjade att hälften av de 98 salafistiska moskéerna i Spanien ligger i Katalonien. Rapporten visade att de katalanska kommunerna Reus och Torredembarra (Tarragona), Vilanova i la Geltrú (Barcelona) och Salt (Girona) är centrum för salafismen, en fundamentalistisk ideologi som öppet uppmanar till ersättning av den västerlänska demokratin med en islamistisk regering baserad på sharialag. Rapporten anger:
"Salafistisk lära uppmanar till ett återgående till islams ursprung med upprepade budskap som kan anses som starkt motsättande en harmonisk kulturell integration med respekt för lika rättigheter för män och kvinnor..."
"De salafistiska religiösa centrumen som upptäckts i Katalonien motsätter sig all läsning av Koranen som inte är den mest rigorösa... och på samma gång kräver man en 'rensning' av muslimska troende från utländskt inflytande."
"Detta religiösa ingripande resulterar i krav på kvinnor att klä sig mer konservativt och i ett förbud, särskilt för kvinnliga tonåringar, att gå i skolor med manliga elever. Detta är ett allvarligt brott mot värderingarna om individuell frihet som garanteras av Europas lagar. För män, såväl som för kvinnor, kan den salafistiska ideologin influera en radikalisering, och i slutändan bli ett problem för samexistensen."
Pierre Conesa, en tidigare högt uppsatt fransk tjänsteman på försvarsdepartementet samt författare av sex böcker om det radikala Islam, sa att Katalonien och salafismen nu är oskiljaktiga:
"Barcelona är en stad som länge har skyddat en form av radikalisering. Under en period omfamnade staden Muslimska brödraskapet, sedan Tablighi Jamaat [en sunniislamistisk missionsrörelse som främjar en rigorös och bokstavlig tolkning av islam] och nu salafisterna."
"Det pågår en slags radikalisering i Katalonien. Om London länge har varit hem för Londonistan [ett epicentrum för islamism], så är Barcelona en salafiststad, där en kärna av salafistisk radikalisering har bildats över tid i en spegling av Molenbeek i Belgien eller Trappes i Frankrike."
Soeren Kern är Senior Fellow vid New York-baserade Gatestone Institute.