Under en parlamentsdebatt den 16 maj gav Communities Secretary James Brokenshire (på bilden) avslag på All-Party Parliamentary Groups officiella definition av islamofobi och beskrev den som en "bakdörrslag mot hädelse" – på grunderna att den är för otydlig och har "potentiella konsekvenser för yttrandefriheten". Han menade att definitionen inte är förenlig med lagen om jämställdhet från 2010. (Foto av Chris J Ratcliffe/Getty Images) |
Några dagar efter att den brittiska regeringen gav avslag på den föredragna officiella definitionen av islamofobi uppmanade Muslim Council of Britain, den största islamiska organisationen i Storbritannien, till en officiell utredning av islamofobi inom det regerande Konservativa partiet.
Dispyten kretsar kring ett försök av All-Party Parliamentary Group (APPG) för brittiska muslimer, en partiöverskridande uppställning av ett tjugotal parlamentsledamöter i det brittiska parlamentet, att institutionalisera definitionen av islamofobi på rasgrunder istället för religiösa villkor.
APPG föreslog i en rapport från november 2018 med titeln "Islamophobia Defined" följande enstaka mening som definition av islamofobi:
"Islamofobi rotar sig i rasism och är en typ av rasism som riktar sig mot uttryck av muslimskhet eller uppfattad muslimskhet."
Definitionen, resultatet av ett halvår av konsultationer, stöttades av hundratals muslimska organisationer, Londons borgmästare Sadiq Khan samt flera politiska partier, inklusive Labour, Liberaldemokraterna och Scottish Conservatives.
Förespråkare för definitionen menar att även om det stämmer att islam inte är en ras utan en religion – en samling övertygelser och idéer – och att muslimer är en samling troende av olika raser, etniciteter och nationaliteter, så upplever muslimer fördomar, diskriminering och en form av rasism som de menar är strukturell. Chefen för den antirasistiska tankesmedjan Runnymede Trust, Omar Khan, förklarade:
"Att definiera islamofobi som antimuslimsk rasism lokaliserar problemet som ett i vilket grupper av människor tillskrivs negativa kulturella och rasbetingade attribut som kan leda till många olika upplevelser, antingen som en omedveten partiskhet, fördomar, direkt eller indirekt diskriminering, strukturell ojämställdhet eller hatpropaganda."
Under en parlamentsdebatt vid House of Commons den 16 maj avvisade Communities Secretary James Brokenshire APPG:s definition och beskrev den som en "bakdörrslag mot hädelse" – på grunderna att den är för otydlig och har "potentiella konsekvenser för yttrandefriheten". Han menade att definitionen inte är förenlig med lagen om jämställdhet från 2010, vilken definierar "ras" som något som innefattar hudfärg, nationalitet och nationella eller etniska ursprung – inte religiöst utövande.
En regeringstalesman menade att APPG:s definition generellt sett "inte hade blivit erkänd" och att den behövde "ytterligare noggrann eftertanke".
Den föreslagna definitionen har fått motstånd av många britter, inklusive brittiska muslimer, som varnar för att den i princip skulle kunna skydda islam från granskning och berättigad kritik.
Den konservativa parlamentsledamoten Sir John Hayes noterade vid House of Commons-debatten:
"[APPG:s] rapport identifierar i grund och botten islamofobi som ett utövande av rasism, vilket förutsätter att det muslimska folket i detta land, eller i något annat land, är en ras. Med tanke på att islam är en religion är detta förslag i sig omtvistat och har beskrivits som så av vissa kritiker till rapporten."
"Folk som utövar denna religion kommer från alla möjliga platser, har alla möjliga färger och trosbekännelser och antar alla möjliga olika sedvanor. Precis som kristna har vissa en mer fundamentalistisk syn på sin tro än andra. Att beskriva dem som en ras är i sig själv ett djärvt – vissa skulle hävda stridslystet – antagande, men det är ändå det som rapporten gör genom att identifiera islamofobi som en antirasistisk fråga ..."
"Existerande lagstiftande åtgärder mot uppvigling till hat, diskriminering och ett stort uppbåd av andra åtgärder gör att polisen kan vidta åtgärder mot folk som uppför sig på ett sätt som är oacceptabelt, och i allvarligare fall olagligt. Det finns acceptabla argument för att polisen inte gör detta i tillräckligt stor mån. Jag hävdar inte detta, men andra skulle kunna göra det. Det är helt korrekt att polisen ska vidta åtgärder mot dessa människor, som bör bli förhörda, anmälda och i vissa fall åtalade. Men argumentet om att vi börjar med ett tomt blad motsäger det faktum att alla sorters lagar mot diskriminering och rasism existerar och gör att vi kan skydda de som faller offer för sådana fördomar."
David Green, grundare och vd för Civitas, en opartisk tankesmedja för rättsordningen som är baserad i London, varnade i sin text i The Spectator:
"Om denna definition blir lag så kan ingen vara säker på vad för slags uttalanden som skulle kunna sluta med rättegång. Det är precis en sådan osäkerhet som utgör skillnaden mellan en polisstat och ett fritt samhälle. Historiskt sett användes termen "rättsstat" för att beskriva det politiska system i vilket alla visste när lagen kunde användas emot dem och när de var fria att agera enligt eget omdöme. Som John Locke uttryckte det så fanns det i England en 'stående regel att leva efter, gemensam för alla i samhället', vilket betydde'friheten att följa min egen vilja i alla sammanhang, där lagen inte föreskriver det; och att inte utsättas för någon annans ombytliga, osäkra, okända, motsägelsefulla vilja ... '
"Användandet av ord med avsikt att orsaka rasbetingat hat skyddas inte [under brittisk lag] och APPG:s definition hävdar att kritik av islam är en form av rasism. Men ras och religion är två vitt skilda saker ...
"Vi har här en krock mellan två mycket olika sätt att se på ett samhälle: i stora drag individualism och kollektivism. Individualism ser statens primära syfte som något som ska underlätta utvecklingen av våra personliga kvaliteter ...
"I ett kollektivistiskt samhälle är målet för härskarna att bestämma hur individen bör bete sig ... de vid makten framlägger en detaljerad kod och hotar med straff för de som inte efterföljer den. Och de välkomnar inte kritik som ett verktyg för ömsesidigt lärande och för att ställa makten till svars.
"Vi har stött på dessa auktoritära idéer genom Europas historia och trott att vi har kommit förbi dem ... APPG:s definition är ett försök att återskapa den atmosfär som vi hade i det förflutna ...
"Det finns ett stort offentligt stöd för yttrandefriheten och detta kommer förmodligen inte försvinna på grund av parlamentets agerande, men det kan försvagas allteftersom. Att ge ett offentligt erkännande för APPG:s definition av islamofobi skulle vara ett stort steg mot en egenmäktig polisstat."
Högt uppsatta personer inom Storbritanniens polisväsende har varnat för att den föreslagna definitionen av islamofobi skulle kunna skapa förvirring bland poliser och hindra kampen mot islamistisk terrorism. I ett brev till premiärminister Theresa May som läcktes till The Times skrev Martin Hewitt, ordförande för National Police Chiefs' Council (NPCC) att APPG:s definition riskerade att öka spänningarna med det muslimska samhället och underminera polisens makt och taktiker i arbetet mot terror:
"Vi är bekymrade för att definitionen är för bred så som den ser ut nu, för att den kan skapa förvirring bland poliser som genomdriver den och att den kan användas för att utmana den laggrundade yttrandefriheten om islamiska staters historiska och teologiska handlingar."
"Det finns också en risk för att den kan underminera polisens makt i arbetet mot terror, som syftar till att tackla extremism eller förhindra terrorism."
Englands första muslimska parlamentsledamot, Khalid Mahmood, sa att APPG:s definition skulle leda till en ökad segregation av muslimska samhällen:
"Jag är för jämställdhet för alla – men jag är emot detta. Vi muslimer ska vara stolta över vilka vi är och försöka att ta avstånd från en offermentalitet."
I december 2017 publicerade biståndsorganisationen Barnabas Fund ett uttalande i vilket man rekommenderade att använda ordet "muslimofobi" när man fördömde ett hat mot muslimska personer. Man menade att ordet "islamofobi" endast bör användas när man talar om rädsla och hat mot den religiösa ideologin islam. Uttalandet underströk också att användandet av "islamofobi" orsakar stor förvirring när det även används för att inkludera rädsla och hat mot muslimska personer.
Den 15 maj skrev över 40 brittiska akademiker, författare och statstjänstemän ett brev till inrikesminister Sajid Javid. Brevet uppmanade regeringen, politiska partier, kommunfullmäktige och andra organisationer att avvisa APPG:s definition av islamofobi:
"De undertecknade fördömer otvetydigt, utan förbehåll och på ett empatiskt vis våldshandlingar mot muslimer och erkänner det brådskande behovet av att hantera hat mot muslimer. Men vi är extremt bekymrade över det okritiska och förhastade godkännandet av APPG:s definition av islamofobi.
Denna vaga och breda definition antas utan tillräcklig granskning eller ordentlig hänsyn till dess negativa konsekvenser för yttrandefrieten och den akademiska och journalistiska friheten. Definitionen kommer också att underminera det sociala sammanhanget – ge bränsle åt just den trångsynthet mot muslimer som den är utformad för att förhindra.
Vi är oroliga för att anklagelserna om islamofobi kommer att användas, vilket de redan gör, till att skydda den islamiska tron och till och med extremister från kritik, och att en formalisering av denna definition kommer att resultera i att den används ungefär som en bakdörrslag mot hädelse.
Uppenbarligen är det mycket mindre troligt att missbruk, skadliga sedvanor eller aktiviteter bland grupper och individer som främjar idéer som motsätter sig brittiska värderingar kommer att anmälas som resultat av en rädsla för att bli kallad för islamofob. Detta kommer bara att öka om APPG:s definition blir formellt antagen i lagen.
Vi är oroliga för att definitionen kommer att användas för att stoppa legitim kritik och granskning. Medan APPG:s författare har försäkrat att de inte vill inkräkta på yttrandefriheten så är hela innehållet i rapporten, definitionen i sig och tidiga tecken på hur den skulle kunna användas, tecken på att den skulle göra just det. Folkets friheter bör inte behandlas som en eftertanke i försöket att tackla antimuslimska fördomar.
Sammansmältningen av ras och religion som sker under det förvirrade konceptet 'kulturell rasism' expanderar definitionen bortom ett antimuslimskt hat för att inkludera 'illegitim' kritik av den islamiska religionen. Konceptet muslimskhet kan överföras till muslimska sedvanor och trossystem, vilket gör att rapporten kan hävda att kritik mot islam används för att skada muslimer.
Ingen religion bör få ett särskilt skydd mot kritik. Precis som anti-sikhiskt, antikristet eller antihinduistiskt hat anser vi att termen antimuslimskt hat är mer passande och att det inte är lika troligt att den kommer att inkräkta på yttrandefriheten. Uppkomsten av 'fobier' är inte önskvärt, precis som sikhiska och kristna organisationer som erkännar vikten av fria diskussioner om deras tro hävdar."
Den 28 maj lämnade Muslim Council of Britain, ett dotterbolag till Muslimska Brödraskapet, in en anmälan med ett klagomål till Equality and Human Rights Commission (EHRC) som handlade om islamofobi inom Konservativa partiet. I anmälan angavs följande:
"Vi har tagit detta steg efter att vi blivit uppmärksammade på ett särskilt stort antal fall i vilka det har föreslagits att det finns en kultur inom Konservativa partiet där islamofobi inte bara är utbrett utan slentrianmässigt. Vi begär nu att EHRC ska titta på alla bevis och utreda denna fråga snarast möjligt."
Biträdande generalsekreterare vid MCB, Miqdaad Versi, erkände att gruppens klagomålsanmälan till EHRC syftade till att sätta press på regeringen för att de skulle anta den föreslagna definitionen av islamofobi:
"Den nuvarande konservativa regeringen har också beslutat att avvisa definitionen av islamofobi som antagits av MCB och större muslimska aktörer, vilket leder oss till frågan: vilket budskap vill de konservativa sända ut till muslimska samhällsgrupper?
Medan [Konservativa partiets] kamp om ledarskapet fortskrider, kommer någon av kandidaterna prioritera att hantera den storskaliga islamofobin som har funnits inom det Konservativa partiet?"
Uppmaningen om islamofobigranskningen kom på samma dag som EHRC informerade om en formell utredning om antisemitism inom Labour Party. Utredningen kommer att avgöra huruvida partiet på ett olagligt sätt "har diskriminerat, trakasserat eller gjort folk till offer för att de är judiska".
MCB menade att tidpunkten för klagomålet – som lämnades in på samma dag som granskningen av antisemitism offentliggjordes – var ett sammanträffande.
Soeren Kern är en Senior Fellow vid New York-baserade Gatestone Institute.