 Den saudiske författaren Mohammed al-Shaikh har uppmanat till att palestinier ska förbjudas att göra den islamistiska hajj-pilgrimsfärden till Mecka, efter att en video framkom där palestinier under den senaste hajj bar på en palestinsk flagga och mässade "med blod, med själ, vi frälser dig, Al-Aqsa-moskén!" Saudiarabien har strikta regler för politiska aktiviteter under hajj. På bilden: Hajj-pilgrimmar i och runt Meckas stora moské och på taket under kvällsbönen. (Bildkälla: Al Jazeera/Wikimedia Commons) |
Är det sant? Varför i så fall? Ledsamt nog är palestinierna kända för att svika sina arabiska bröder och till och med för att förråda dem. Palestinierna stöttade till exempel Saddam Husseins invasion i Kuwait 1990 – en gulfstat som tillsammans med sina grannar brukade ge tiotals miljoner dollar till palestinierna varje år.
Denna illojalitet är precis hur ett växande antal araber, särskilt de som bor i gulfstaterna, har beskrivit palestinierna under de senaste åren.
Men under de senaste månaderna har arabernas kritik mot palestinierna, som främst framförts på traditionella och sociala medier, eskalerat och ibland urartat.
En del arabiska skribenter och journalister uttryckte raseri över palestiniernas opposition mot fredsplaner, särskilt USA:s administrations ännu inte tillkännagivna "Deal of the Century".
"De anklagade palestinierna för att gå miste om åtskilliga möjligheter och sa att "Deal of the Century" skulle kunna bli palestiniernas "sista, bästa chans att få en stat."
Saudiern Khalif Ashaerah fördömde palestinierna som "förrädare" och uttryckte hopp om att Israel skulle "segra" över palestinierna.
Arabernas attacker mot palestinier speglar en intensiv och tilltagande besvikelse i arabvärlden på palestinierna och allt som är kopplat till dem.
I kärnan för denna djupa besvikelse ligger arabernas tro om att trots allt de gjort för att hjälpa sina palestinska bröder under de senaste sju årtiondena har palestinierna visat sig vara konstant otacksamma mot det arabiska och muslimska folket och staterna.
En sådan utbredd åsikt som nu uttrycks i olika arabstater anklagar palestinierna för att svika sina arabiska och muslimska bröder. Som det arabiska talesättet lyder anklagar man dem för att spotta på den vägg de druckit från. Metaforen är kopplad till den ekonomiska hjälp som palestinierna har fått i årtionden av många arabstater.
Fram till för några år sedan var det egyptierna som gick i täten för den antipalestinska kampanjen i arabvärlden. Framstående mediepersonligheter, journalister, skribenter och politiker verkade tävla om vem som kunde angripa palestinierna hårdast
Egyptierna fokuserade sin kritik mot den palestinska terrorgruppen Hamas, som kontrollerar Gazaremsan – en kustenklav som delar gräns med Egypten. De egyptiska kritikerna, som främst är kopplade till den egyptiske presidenten Abdel Fattah el-Sisis regim, ser Hamas – en undergren av Muslimska brödraskapets organisation som nu är förbjuden i Egypten – som ett hot mot Egyptens säkerhet och stabilitet.
Dessa kritiker verkar också förgrymmade över den palestinska kritiken mot Sisi för att han uppges ha goda relationer med Israel och USA:s administration.
Palestinierna verkar tro att Sisi konspirerar mot dem, tillsammans med Israel och USA-administrationen. De påpekar till exempel att den israeliska premiärministern Benjamin Netanyahu förra maj kallade Sisi för "min vän". Netanyahu hade tackat Sisi efter att Egypten hade skickat två helikoptrar för att släcka skogsbränderna i Israel. "Jag vill tacka min vän, den egyptiska presidenten, Sisi, för att han skickade två helikoptrar", meddelade Netanyahu.
"Istället för att försvara sin sak förolämpar palestinierna Sisi och det Egyptiska folket", sa en framstående egyptisk journalist, Azmi Mujahed.
"Jag har ett budskap till de palestinska tiggare som sålt sitt land och sin heder: Ni förbannar Egypten och dess armé och president. Ni är en grupp ömkliga människor. Den som förolämpar vår president förolämpar oss alla."
Egyptiernas attacker mot palestinierna nådde sin höjd år 2014, då flera framstående skribenter och journalister uppmanade sin regering att driva ut palestinierna och inleda en militär operation mot Gazaremsan. De häftiga attackerna kom mitt bland rapporter om att Hamas på Gazaremsan stöttade IS-inspirerade terrorgrupper som förde krig mot Egyptens säkerhetsstyrkor på Sinaihalvön.
Den egyptiske skribenten Lamis Jaber uppmanade den egyptiska regeringen att driva ut alla palestinier och konfiskera deras fastigheter. Hon uppmanade också till gripande av den som sympatiserade med palestinierna. "Vi ger bistånd till Gazaremsan och i gengäld dödar de våra barn. De är hundar och förrädare."
Jaber påpekade vidare att medan palestinska patienter vårdas på egyptiska sjukhus utan kostnad roar sig Hamas ledare på "sjustjärniga hotell" i Turkiet och Qatar.
Jaber är bara en av flera framstående egyptier som har fört kampanj mot palestinierna under de senaste åren – något som speglar arabernas besvikelse på palestiniernas "otacksamhet" och "arrogans".
Budskapet som egyptierna sänder ut till palestinierna är: Vi är trötta på er och er oförmåga att ta er samman och bete er som vuxna. Vi är också trötta på er för att ni efter alla dessa år som vi har stöttat er och kämpat för er sak i slutändan spottar oss i ansiktet och förolämpar vår president.
Nu verkar det som att det är saudiernas tur att "säga som det är" till palestinierna. Precis som deras egyptiska kollegor har många saudiska skribenter, bloggare, aktivister och journalister tagit till sociala medier för att fördöma palestinierna på ett sätt som saknar tidigare motstycke. En del saudier beskriver till exempel palestinierna som terrorister och anklagar dem för att ha sålt sitt land till israelerna.
Dessa fördömelser kommer inte bara från saudier utan från ett växande antal araber i andra arabiska och muslimska länder, särskilt i Gulfen.
Precis som egyptierna verkar saudierna rasande över de återkommande palestinska attackerna mot kungafamiljen i Saudiarabien, särskilt kronprins Mohammed bin Salman. Under de senaste två åren har palestinierna eldat upp flaggor och fotografier av bin Salman under demonstrationerna på Västbanken och Gazaremsan. Varför? Kronprinsen ses av palestinierna som "för nära" Israel och USA-administrationen.
Precis som egyptierna känner sig saudierna svikna av palestinierna. Saudiarabien har i åratal gett palestinierna flera miljarder dollar i bistånd, men detta har inte stoppat palestinierna från att tala illa om de saudiska ledarna.
Saudierna menar nu att även de har fått nog. Deras ilska nådde sin höjdpunkt i juni förra året, när palestinier överföll en saudisk bloggare som besökte Al-Aqsa-moskén i gamla staden i Jerusalem. Palestinierna spottade i bloggaren, Mohammed Saud, i ansiktet och anklagade honom för att främja en "normalisering" med Israel genom att besöka landet.
Sedan denna incident på den heliga platsen har många saudier och gulfstatsmedborgare attackerat palestinierna dagligen, främst på sociala medier.
Den saudiska bloggaren Mohammed al-Qahtani skrev:
"Till alla i Israel som lyssnar på vår röst: Vi uppmanar till ett överförande av förmyndarskapet över Al-Aqsa-moskén från Jordanien till Israel så att de ömkliga attackerna mot den saudiska medborgaren Mohammed Saud inte kommer att upprepas."
Det är ett extraordinärt uttalande från en saudisk skribent, och hade varit totalt otänkbart för bara några år sedan. En saudisk medborgare som säger att han föredrar att en islamsk helig plats ska tas om hand av Israel (istället för Jordanien) eftersom det bara är då som muslimer kommer känna sig trygga att besöka sin moské.
Andra saudier verkar extremt missnöjda med palestiniernas relationer till Iran. Hamas och islamisk Jihad, de två terrorgrupperna som kontrollerar Gazaremsan, får ekonomiskt och militärt stöd från Iran och politiskt stöd från Turkiet. Saudierna och andra gulfstater ser Iran, inte Israel, som det stora hotet mot deras stabilitet. På grund av det har dessa stater kommit närmare Israel under de senaste åren. De har en gemensam fiende med Israel: Iran.
Otroligt nog gjorde en saudisk skribent, Turk al-Hamad, det som till och med många västerländska ledare vägrar att göra: han vågade fördöma Hamas och andra Gazabaserade grupper för att ha skjutit raketer mot Israel. Al-Hamad fördömde palestinierna för att de låtit sig själva fungera som marionettdockor i Turkiet och Irans händer. Om en rad raketattacker mot Israel från Gazaremsan nyligen sa han: "Iran och Turkiet står inför en kris [en tydlig referens till de ekonomiska och politiska kriserna i Iran och Turkiet] och palestinierna betalar priset." Med andra ord, palestinierna har valt att ställa sig bredvid två länder, Iran och Turkiet, som stöttar muslimska brödraskapet och andra extremistgrupper som Hamas, islamistiska Jihad och Hizbollah.
En annan saudisk skribent, Mohammed al-Shaikh, upprepade den gamla anklagelsen inom arabvärlden om att palestinierna ställer till med problem vart de än vänder sig i världen.
"Palestinierna för med sig katastrofer till den som tar emot dem. Jordanien tog emot dem och Svarta september inträffade; Libanon tog emot dem och ett inbördeskrig ägde rum; Kuwait tog emot dem och de förvandlades till Saddam Husseins soldater. Nu använder de sina podier för att förbanna oss."
I en annan kommentar på Twitter uppmanade al-Shaikh till att palestinier ska förbjudas att göra den islamistiska hajj-pilgrimsfärden till Mecka, efter att en video framkom där palestinier under den senaste hajj bar på en palestinsk flagga och mässade "med blod, med själ, vi frälser dig, Al-Aqsa-moskén!"
Saudiarabien har strikta regler för politiska aktiviteter under hajj. Al-Shaikh ansåg tydligen att palestinierna använde pilgrimsfärden till Mecka för att sätta igång en demonstration, ställa till med problem under hajj och skämma ut de saudiska myndigheterna.
"Hamas hundar", sa al-Shaikh efter att ha sett filmen, "borde förbjudas att utföra hajj nästa år på grund av deras anstötliga beteende".
Fahd al-Shammari, en saudisk journalist, attackerade palestinierna genom att kalla dem för "tiggare utan heder". Han gick så långt som att säga att "en moské i Uganda är mer välsignad än Al-Aqsa-moskén, som är en judisk helig plats."
Palestinierna har bara sig själva att skylla för sina skadade relationer till arabstater. Att bita den hand som föder en har alltid varit en policy som palestinierna har fått betala ett högt pris för.
Att elda upp fotografier på arabiska ledare och statsöverhuvuden på Västbanken och Gazaremsans gator har visat sig vara ett stort misstag. Man kan helt enkelt inte bränna bilder på den saudiska kronprinsen ena dagen och skynda sig till Riyadh nästa dag för att be om pengar. Man kan inte ropa slagord mot den egyptiske presidenten ena dagen och åka till Kairo och få politiskt stöd nästa.
Många i arabländerna säger nu att det är hög tid för palestinierna att börja se till sina egna intressen och tänka på en bättre framtid för sina barn. De ser inte längre den palestinska saken som huvudfrågan i Israel-arabkonflikten. Araberna verkar säga till palestinierna: "Vi vill marschera framåt; ni kan fortsätta att marschera bakåt så länge ni vill."
Vad de ser är ett palestinskt stillastående, främst tack vare Palestinska myndigheten och Hamasledarna som är för upptagna med att förgifta sitt folks tankar och slita varandra i stycken för att ha tid för något positivt. Palestinierna kanske vaknar en dag och upptäcker att deras arabiska bröder inte längre kan luras.
Ahmad al-Jaralah, en ledande kuwaitisk nyhetsredaktör, var ännu mer rättfram:
"Den palestinska saken är inte längre ett arabiskt problem. Vi finansierar palestinierna och de svarar med att förbanna oss och bete sig illa. Araberna och muslimerna applåderar inte längre palestinierna. Vi borde inte skämmas över att etablera relationer med Israel."
Khaled Abu Toameh, en prisbelönt journalist baserad i Jerusalem, är Shillman Journalism Fellow vid Gatestone Institute.