 Den turkiska presidenten Recep Tayyip Erdoğan och andra medlemmar i hans regering har upprepade gånger hotat att svämma över Europa med migranter. Den 5 september sa Erdoğan att Turkiet planerar att repatriera en miljon syriska migranter till en "säker zon" i norra Syrien och hotade att återigen öppna upp rutten för migranter in i Europa om han inte får tillräckligt internationellt stöd för planen: "Detta kommer antingen ske, eller så får vi öppna portarna." På bilden: Erdoğan talar vid FN den 24 september 2019. (Foto av Stephanie Kieth/Getty Images) |
Grekland har återigen blivit ett "ground zero" för Europas migrationskris. Över 40 000 migranter har kommit till Grekland under de första nio månaderna av 2019, och över hälften av de som har kommit bara under de senaste tre månaderna, enligt nya uppgifter som sammanställts av International Organization for Migration (IOM).
Ökningen av migrantankomster i Grekland under det tredje kvartalet av 2019 – 5 903 ankomster i juli; 9 341 i augusti och 10 294 i september – har sammanfallit med upprepade hot av den turkiska presidenten Recep Tayyip Erdoğan och andra medlemmar i hans regering om att svämma över Europa med muslimska migranter.
Trots att antalet migrantankomster i Grekland fortfarande ligger långt under antalet ankomster vid kulmen av migrantkrisen år 2015, när över en miljon migranter från Afrika, Asien och Mellanöstern vällde in i Europa, så indikerar den senaste tidens ökning av nykomlingar att Erdoğans hot om att återuppta massmigrationen börjar bli verklighet.
I mars 2016 förhandlade europeiska tjänstemän fram migrantöverenskommelsen mellan Turkiet och EU, i vilken EU erbjöd Turkiet en serie ekonomiska och politiska incitament i utbyte mot ett löfte från Ankara om att hindra migrantströmmen från Turkiet till Grekland.
Europeiska tjänstemän lovade Turkiet, i en mycket hastig förhandling, mer än de kunde erbjuda – särskilt ett kontroversiellt löfte om att godkänna visumfria resor till EU för Turkiets alla 80 miljoner medborgare.
Sedan överenskommelsen trädde i kraft har Turkiet och EU anklagat varandra för att inte ha hållit sin del av överenskommelsen, och Erdoğan har upprepade gånger hotat att låta potentiellt flera miljoner ytterligare migranter att strömma in i Grekland.
I praktiken minskade EU-Turkiet-överenskommelsen migrantströmmen från Turkiet till Grekland avsevärt. Som resultat har migrationsrutterna tagit kurs västerut från Grekland till Italien, som år 2016 ersatte Grekland som största inkörsport för migranter med siktet inställt på Europa.
Efter att den före detta italienska inrikesministern Matteo Salvini förkunnade den hårda invandringspolitiken i juni 2018 minskade antalet ankomster till Italien dramatiskt – från 119 369 år 2017 till 23 370 år 2018 – en minskning på 80 %, enligt IOM.
Som resultat av Italiens åtgärder mot illegal invandring har migrationsströmmarna till Europa återigen ändrat kurs västerut till Spanien, som år 2018 ersatte Italien som Europas största inkörsport för illegal migration. Över 65 000 migranter anlände i Spanien under 2018, enligt IOM.
Återuppvaknandet av massmigrationen från Turkiet till Grekland har dock fått Grekland att återgå till sin tidigare roll som den största europeiska inkörsporten för massmigration. Grekland mottog dubbelt så många migranter under de första nio månaderna av 2019 jämfört med Spanien, enligt IOM.
Grekland tog emot fler migranter - 25 538 – mellan juli och september än under årets första halvår sammanlagt. Migrantströmmarna har ökat med nästan 180 %, från ett genomsnitt på 100 ankomster per dag under första halvan av 2019 till ett genomsnitt på 277 ankomster per dag under det tredje kvartalet.
Den grekiska regeringen har sagt att Erdoğan personligen kontrollerar migrationsströmmarna till Grekland och växlar mellan att öppna och stänga dem för att få ut mer pengar och andra politiska eftergifter från EU. Under de senaste månaderna har den turkiska regeringen upprepade gånger hotat att öppna fördämningarna för massmigration till Grekland, och i förlängningen till resten av Europa.
Den 19 februari hävdade Erdoğan att Turkiet hade lagt 37 miljarder dollar på att ta hand om felplacerade syrier sedan 2011, och anklagade EU för att inte ha gjort tillräckligt för att axla bördan. Han tillade att om de 3,6 miljoner syrierna i Turkiet inte kunde repatrieras så skulle de hamna i Europa.
Den 22 juni sa den turkiska utrikesministern Mevlüt Çavuşoğlu att Turkiet hade ställt in en tvåsidig återinsläppningsöverenskommelse för migranter med Grekland för att Aten släppte åtta turkiska soldater som flydde till Grekland efter den misslyckade statskuppen i juli 2016 i Turkiet. Ankara har krävt att de ska utlämnas, men de grekiska domstolarna har gett avslag på begäran. Soldaterna har nekat till brott och säger att de fruktar för sina liv.
Den 21 juli anklagade den turkiska inrikesministern Süleyman Soylu de europeiska länderna för att ha lämnat Turkiet ifred för att hantera migrationsfrågan. I kommentarer som publicerats av den statliga nyhetsbyrån Anadolu Agency varnade han: "Vi står inför den största migrationsvågen i historien. Om vi öppnar fördämningarna så kommer ingen europeisk regering överleva i mer än ett halvår. Vi råder dem att inte pröva vårt tålamod."
Den 22 juli sa Çavuşoğlu att Turkiet hade ställt in den EU-turkiska migrantöverenskommelsen för att EU inte hade godkänt visumliberaliseringen för turkiska medborgare. Han kopplade också ställningstagandet till EU:s utrikesministrars beslut om att stoppa förhandlingar på hög nivå med Ankara som en del av sanktionerna mot den turkiska olje- och gasborrningen utanför Cyperns kust.
Den 5 september sa Erdoğan att Turkiet planerar att repatriera en miljon syriska migranter till en "säker zon" i norra Syrien och hotade att på nytt öppna upp rutten för migranter in i Europa om han inte får tillräckligt internationellt stöd för planen: "Detta kommer antingen ske, eller så får vi öppna portarna", sa Erdoğan.
Den 8 september hotade Erdoğan att svämma över EU med 5,5 miljoner syriska flyktingar om han inte fick internationellt stöd för etablerandet av en "säker zon" i norra Syrien. "Om de inte ger oss nödvändigt stöd i denna kamp så kommer vi inte kunna stoppa de 3,5 miljoner flyktingar från Syrien och ytterligare två miljoner människor som kommer att nå våra gränser från Idlib", sa Erdoğan vid en politisk samling i Malatya, östra Anatolien.
Den grekiska premiärministern Kyriakos Mitsotakis uppmanade Turkiet att sluta "trakassera" Grekland. "Mr Erdoğan måste förstå att han inte kan hota Grekland och Europa i ett försök att säkra ytterligare resurser för att hantera flyktingfrågan", sa han. "Europa har gett mycket pengar, sex miljarder euro på senare år, inom ramen för en överenskommelse mellan Europa och Turkiet som främjade båda sidor."
Erdoğan verkar dock ha övertaget i denna dispyt. Den 29 augusti nådde till exempel 16 båtar med totalt 650 migranter ombord den grekiska byn Skala Sykamineas på ön Lesbos, enligt den ideella gruppen Aegean Boat Report. Alla båtarna var nya och anlände på samma plats samma timme, vilket föreslår att masstillströmningen var en koordinerad operation av människosmugglande gäng, antagligen med underförstått godkännande från den turkiska regeringen. Det var den största massankomsten av migranter på Lesbos från den turkiska kusten sedan migrantkrisen 2015-2016.
Massankomsterna till Grekland har fortsatt: 2 441 migranter har kommit under den första veckan av september; 1 781 har kommit under den andra veckan; 2 609 kom under den tredje veckan och 3 463 kom under den fjärde veckan.
"Vi ser enorma vågor som kommer med människosmugglare som använder sig av nya metoder och bättre och snabbare båtar", sa Greklands civilförsvarsminister Michalis Chrysochoidis. "Om situationen skulle fortsätta så skulle vi få en upprepning av 2015. Vi kommer att vidta åtgärder för att skydda våra gränser och vi kommer att vara mycket striktare, mycket snabbare med att tillämpa dem."
Den 30 september meddelade premiärminister Kyriakos Mitsotakis en serie åtgärder för att hantera migrantströmmarna. Han menade att hans regering vill ha återlämnat 10 000 migranter till Turkiet i slutet av 2020. Planen förutsätter att Turkiet kommer att ta tillbaka dem. Mitsotakis sa också att regeringen kommer att införa striktare gränskontroller, öka sjöpatrullerna i Egeiska havet, stänga centrum för migranter som nekas asyl och se över asylsystemet.
Migranter som använder rutter för människosmuggling som har sitt ursprung i Turkiet når också andra EU-stater, inklusive Bulgarien, Italien och Cypern, som upplevde en 700 % ökning i migrantankomster under de första nio månaderna av 2019, jämfört med samma period år 2018, enligt IOM.
Den cypriotiska inrikesministern Constantinos Petrides sa att ökningen av migrantankomster från Turkiet kunde kopplas till spänningar mellan Ankara och Nicosia på grund av Turkiets borrande efter olja och gas utanför kusten i Cyperns ekonomiska zon.
De flesta migranter som kommer till Cypern anländer via land. Petrides förklarade att Turkiet har visumbefriande överenskommelser med flera länder i Afrika och Asien, och att många migranter kan komma in till Turkiets fastland utan restriktioner. Därifrån reser de ofta med hjälp av människosmugglare, i flygplan eller till havs, till det Turkietockuperade Norra Cypern. Sedan skickas de med buss till FN:s gröna linje och kommer illegalt in i republiken Cypern, den grekisktalande södra delen av ön som är medlem i EU.
Till reportrar i Bryssel utvecklade Petrides:
"Den senaste trenden är ännu mer oroväckande. Det är ankomsten av invånare i tredje världsländer som flyger direkt från Turkiet till den ockuperade flygplatsen Timvu [dess grekiska namn] eller Ercan [som den är känd som på turkiska], och sedan kommer de in i det regeringsstyrda området till fots.
Denna nya metod som innebär att man skickar flyktingar via flyg eller bussar skulle inte kunna utföras utan åtminstone tolerans från de turkiska myndigheterna. Och det är inte bara tolerans. Jag nämnde metoden med den visumfria regimen, angående denna politik om uppmuntrar detta fenomen. Det är mycket tydligt att vi har en slags institutionell smuggling."
Över sex miljoner migranter tros vänta i länder runt Medelhavet på att komma in i Europa, enligt en hemligstämplad tysk regeringsrapport som läckts till tidningen Bild. Enligt rapporten väntar en miljon i Libyen, ytterligaren en miljon i Egypten; 720 000 i Jordanien; 430 000 i Algeriet; 160 000 i Tunisien och 50 000 i Marocko. Över tre miljoner till väntar i Turkiet.
Soeren Kern är Senior Fellow vid New York-baserade Gatestone Institute.