 Tysklands inrikesminister Horst Seehofer har avslöjat en ny plan för att reformera det europeiska asylsystemet. Ett läckt utkast av förslaget visar att alla EU:s medlemsstater skulle bli tvingade att ta emot illegala migranter. (Foto av Michele Tantussi/Getty Images) |
Tysklands inrikesminister Horst Seehofer har avslöjat en ny plan för att reformera det europeiska asylsystemet. Ett läckt utkast av förslaget visar att alla EU:s medlemsstater skulle bli tvingade att ta emot illegala migranter.
Länder i Central- och Östeuropa motsätter sig obligatoriska förflyttningar på grund av att besluten om att godkänna uppehållstillstånd bör hållas på nationell nivå. De har noterat att genom att ensidigt påtvinga migrantkvoter för EU-medlemsstater försöker icke-valda byråkrater i Bryssel tvinga de demokratiskt valda ledarna i Europa att rätta sig efter deras diktat.
Den fortsatta debatten om migration handlar i grund och botten om europeisk federalism och den omfattning i vilken EU kommer att kunna tillskansa sig beslutsfattande makter från sina 28 medlemsstater.
Seehofer presenterade sin plan på fyra sidor på att reformera det gemensamma europeiska asylsystemet (CEAS) för den nya ordföranden i Europeiska kommissionen, Ursula von der Leyen, i Bryssel, den 2 december. Hon väntas avslöja sina migrationsförslag i februari 2020, innan Tysklands sex månader långa ordförandskap i Europeiska rådet som börjar i juli 2020.
Planen riktar sig mot att ersätta EU:s Dublinförordning, en lag som kräver att människor som söker asyl inom EU ska göra det i det första landet de anländer till.
Sydeuropeiska länder – särskilt Grekland och Italien – har klagat på att det nuvarande systemet i kontexten av massmigration från Afrika, Asien och Mellanöstern lägger en orättvis och oproportionerlig börda på dem. De säger att alla EU:s medlemsstater bör ta samma ansvar för migranter som kommer till Europa.
Vid höjdpunkten av Europas migrationskris i september 2015 röstade en del EU-medlemsstater för att förflytta 120 000 migranter från Italien och Grekland till andra delar av blocket. Detta var utöver planen från 2015 på att förflytta 40 000 migranter från Italien och Grekland.
Vad gällde de 160 000 migranter som skulle "fördelas" beordrades nio länder i Central- och Östeuropa att ta emot runt 15 000 migranter. Trots att Tjeckien, Ungern, Rumänien och Slovakien röstade emot fördraget blev de tvungna att rätta sig efter det.
I september 2017 beslutade EU:s högsta domstol, ECJ, att Europeiska kommissionen, EU:s mäktiga exekutiva arm, har den juridiska rättigheten att beordra EU-medlemmar att ta emot så kallade asylsökande. Den beslutade också att EU-staterna inte har någon juridisk rätt att motsätta sig dessa order.
Ungern och Slovakien, med stöd av Polen, hävdade att Europeiska unionen bröt mot sina egna regler och överskred sina befogenheter när man godkände kvotsystemet med en "kvalificerad majoritet" – runt två tredjedelar av blockets medlemmar. De hävdade också att omfördelningsplanen är ett direkt brott mot Dublinförordningen.
Europeiska unionens domstol beslutade att en kvalificerad majoritetsröst räckte eftersom EU "inte behövde agera enhälligt när man godkände det motstridande beslutet." Beslutet, som inte nämnde Dublinförordningen, fastställde: "Mekanismen bidrar till att Grekland och Italien kan hantera inverkan av 2015 års migrantkris och är proportionerlig."
"Den ungerska utrikesministern Péter Szijjártó kallade domstolsbeslutet för "skandalöst och oansvarigt" och "i motsats till de europeiska nationernas, inklusive Ungerns, intressen". Han tillade: "Beslutet utgör en risk för hela Europas säkerhet samt hela Europas framtid."
I november 2019 rapporterade Europeiska revisionsrätten att av de 160 000 migranter som skulle fördelas mellan EU:s medlemsstater var det bara 34 705 personer (21 999 från Grekland och 12 706 från Italien) som förflyttades.
Frankrike och Italiens ledare uppmanade, under ett bilateralt möte i Rom, EU att introducera ett nytt, automatiskt system för att ta emot migranter. Den franska presidenten Emmanuel Macron sa att han var "övertygad om att en automatisk europeisk mekanism behövs för mottagandet av invandrare" och att EU-länderna som vägrade delta i planen bör "straffas allvarligt".
Det läckta utkastet av Seehofers förslag anger att Dublinförordningen skapar en "uppenbar obalans" eftersom "75 procent av alla ansökningar om internationellt skydd år 2018 lämnades in i endast fem medlemsstater."
Dokumentet hävdar att Dublinförordningen är "ineffektiv" eftersom "i hela EU förflyttas de sökande till den medlemsstat som (ursprungligen) är ansvarig i bara 3 procent av fallen", vilket i praktiken betyder att asylsökande inte skickas tillbaka till det land som de först anlände i.
Huvuddelen i dokumentet uppmanar till att asylansökningarna ska utvärderas omedelbart vid ankomst vid EU:s externa gräns. Därifrån ska EU:s nyskapade asylagentur, European Union Agency for Asylum (EUAA), "avgöra" vilka medlemsstater som bär ansvaret för att ta emot den sökande och hantera dennes ansökan.
Seehofers plan avses att vara permanent och inte begränsad till krissituationer. Värt att notera är att planen inte adresserar problemet med att skicka tillbaka återkommande illegala migranter till deras ursprungsländer.
Planen undviker flitigt att använda den politiskt explosiva termen "kvot" och ersätter den med "skälig andel" (gerechter Anteil). Dokumentet utelämnar också termen "obligatorisk", även om det antas att migrantförflyttningen kommer att vara obligatorisk för alla EU:s medlemsstater.
Om allt går enligt planen skulle lagstiftningsutkastet antas av Europaparlamentet under den andra halvan av 2020 då Tyskland innehar ordförandeskapet i EU. Det skulle då befästas av Europeiska rådet som består av EU:s medlemsstaters ledare.
Den nya europeiska kommissionären för skydd av den europeiska livsstilen, Margaritis Schinas, uttryckte sitt stöd för planen:
"Migrationskommissionären Ylva Johansson och jag träffade Horst Seehofer. Vi håller med Tyskland fullständigt. Vi behöver denna konsensus från alla medlemsstater, och vi arbetar hårt för att uppnå den."
Den tjeckiska premiärministern Andrej Babiš uttryckte dock sitt motstånd till den tyska planen. I en intervju med den tjeckiska nyhetstidningen CTK sa han att han såg igenom Seehofers semantik:
"Vi förkastar grundligen illegal migration. Vi förkastar också ett tillåtande av smuggelgäng som bestämmer vem som ska bo i Europa. Vi förkastar kvoter och jag är överraskad att denna fråga återigen har återvänt till förhandlingsbordet. Jag hoppas att den nya Europeiska kommissionen kommer att sätta stopp för detta."
Den tjeckiske inrikesministern Jan Hamáček sa att Tjeckien skulle "koordinera vår ställning" med de andra medlemmarna av Visegrád Four (V4), en kulturell och politisk allians av fyra Centraleuropeiska stater – Tjeckien, Ungern, Polen och Slovakien.
Den ungerska utrikesministern Péter Szijjártó sa att V4 inte skulle vika sig för EU:s påtryckningar och ta emot migranter:
"V4:s ställning är tydlig. Vi är inte villiga att ta emot några illegala migranter i Centraleuropa. Framgången och säkerheten i Centraleuropa är tack vare vårt bedrivande av en strikt migrationspolitik, och denna kommer att bestå.
Det är därför Centraleuropa är en av de mest framgångsrika regionerna i EU idag, och dess tillväxtmotor. Vi tolererar inga påtryckningar och vi ungrare insisterar på vår rätt att bestämma vem vi släpper in i vårt land och vem vi vill leva med."
Soeren Kern är Senior Fellow vid New York-baserade Gatestone Institute.