 Den högt uppsatta palestinska tjänstemannen Saeb Erekat har tillbringat de senaste två årtiondena med att uppmana till bojkott och isolering av Israel. Om och när Erekat återhämtar sig från COVID-19 och återvänder till sin familj kanske han skulle be det palestinska folket om ursäkt för att han berövat dem den utmärkta sjukvården han själv fått på Hadassah sjukhus, och kanske också de israeliska läkare som har arbetat dygnet runt för att hålla honom vid liv. På bilden: Hadassah Ein Kerem i Jerusalem, Israel, där Erekat valde att bli inlagd och få vård. (Foto av Emmanuel Dunand/AFP via Getty Images) |
Den högt uppsatta palestinska tjänstemannen Saeb Erekat har tillbringat de senaste två årtiondena med att uppmana till bojkott och isolering av Israel. Under de senaste månaderna uttalade sig Erekat, en PLO-ledare som tidigare varit chef för det palestinska förhandlingsteamet med Israel, mot avtalen om att normalisera relationerna mellan Israel, Förenade Arabemiraten och Bahrain.
Han och andra palestinska ledare, inklusive Palestinska myndighetens president Mahmoud Abbas, anklagade Förenade Arabemiraten och Bahrain för att ha svikit palestinierna och huggit dem i ryggen genom att sluta fred med Israel.
Den 8 oktober meddelade Erekat att han hade insjuknat i COVID-19. Några dagar senare, när hans tillstånd verkade försämras, flyttades Erekat hastigt från sitt hem i staden Jeriko på Västbanken till ett Israeliskt sjukhus i Jerusalem: Hadassah Ein Kerem. En Israelisk ambulans som vaktats av Israeliska soldater flyttade Erekat till det israeliska sjukhuset på begäran av hans familj och Palestinska myndighetens ledarskap.
Mannen som arbetade outtröttligt för att skada och förtala Israel och som fördömde araber som etablerade relationer med Israel valde i slutändan att uppsöka läkarvård på ett sjukhus som tillhör samma stat som han tillbringat en stor del av sitt liv med att demonisera.
När han meddelade att han hade blivit smittad med COVID-19 fick Erekat ett erbjudande från Jordaniens Kung Abdullah om att motta sjukvård i kungadömet. Erekat uttryckte sin tacksamhet till den jordanska monarken men avböjde erbjudandet.
Istället, när hans tillstånd försämrades, sprang Erekat tillsammans med sin familj och Palestinska myndighetens ledarskap till Israel för hjälp. Israel svarade genom att omedelbart skicka israelisk sjukvårdspersonal och soldater till Jeriko för att evakuera Erekat till Hadassah sjukhus, där israeliska läkare arbetade för att rädda hans liv.
Ironin i Erekats beslut har knappast gått arabiska kommentatorer förbi.
Det visar sig att den del araber inte är omedvetna om det monstruösa hyckleriet hos det palestinska ledarskapet. Dessa araber ser Erekats inläggning på ett israeliskt sjukhus som ännu ett tecken på dubbeltydigheten och lögnerna hos palestinska ledare som dag ut och dag in uppviglar sitt folk mot Israel, men som flyr till Israel så fort de känner ett behov av det.
Särskilt upprörande är det faktum att Erekat lades in på ett israeliskt sjukhus för att få den bästa vården vid en tid då den palestinska regeringen nekar vanliga palestinier tillstånd att åka till israeliska sjukhus.
I juni rapporterade den israeliska icke-statliga organisationen Physicians for Human Rights att palestinska myndigheter som ansvarar för att upprätthålla förbindelser med de israeliska myndigheterna har slutat att överföra tillståndsansökningar som lämnats in av medicinska skäl. Gruppen hänvisade till palestinska patienter som menade att det palestinska hälsoministeriet vägrade att täcka kostnader för sjukvård i Israel.
Varför berövar det palestinska ledarskapet sitt folk avancerad medicinsk behandling och sjukvård i Israel? För att detta ledarskap bestämde sig för några månader sedan för att klippa alla band med Israel för att protestera mot den nu förkastade israeliska planen på att utöva suveränitet över delar av Västbanken. Om planen aldrig implementerades, varför fortsätter Mahmoud Abbas och hans tjänstemän i Ramallah att bojkotta Israel?
Denna bojkott gäller uppenbarligen inte när det är PLO:s generalsekreterares liv som står på spel. Erekat ville inte åka till Jordanien. Han bad inte Egypten eller något annat arabland om hjälp. Hans vädjan gick rakt till hans israeliska grannar – som utan att tveka en sekund räddade hans liv. Det var förmodligen det enda kloka beslut som Erekat någonsin fattat.
Den libanesiska journalisten och krönikören Nadim Koteich kommenterade Erekats sjukhusvistelse och pekade på den "symboliska intensiteten och konnotationerna" för en högt uppsatt palestinsk tjänsteman som, "i sitt komplicerade hälsotillstånd endast uppsöker ett israeliskt sjukhus och ett israeliskt team som ska försöka rädda hans liv".
Koteich noterade att med Erekats fördömande av normaliseringsavtalen mellan Israel och de två Gulfstaterna och samtidigt hans egen vård på ett israeliskt sjukhus visar att palestinierna själva "lever i en verklighet med fullständig normalisering med Israel".
Koteich undrade varför palestinierna fortfarande inte har någon modern medicinsk anläggning nu, mer än 25 år efter etablerandet av Palestinska myndigheten. "Hur kommer det sig att palestinierna inte har något sjukhus som lämpar sig för att behandla palestinier?" frågade han.
"Är det möjligt, efter ett kvarts sekel efter etablerandet av Palestinska myndigheten, att palestinierna fortfarande inte har något medicinskt centrum som är värdigt de palestinska specialister som jobbar på världens alla sjukhus? Palestinierna tog hela Gazaremsan (efter Israels reträtt år 2005), och istället för att göra det till en ekonomisk/industriell zon, blev det en eländig kamp för det politiska islam och en arena för det palestinska inbördeskriget (mellan Abbas Fatah-faktion och Hamas)."
Den Londonbaserade tidningen Al-Arab menade, med hänvisning till den medicinska behandling den palestinska tjänstemannen fick i Israel, att det faktum att Erekat valde att söka sig till ett israeliskt, och inte ett jordanskt, sjukhus var ett tecken på att han har "fullt förstroende för israelerna trots hans offentliga uttalanden emot dem".
Den framstående egyptiska mediepersonligheten Ahmed Moussa stämde också in om kontroversen kring Erekats behandling i Israel. Moussa sa att det finns "många frågor" om Erekats inläggning i Israel, särskilt i efterdyningarna av hans attacker mot araber som normaliserar sina band med Israel. "Det finns palestinska sjukhus, det finns sjukhus i Jordanien, Egypten och många arabländer", påpekade han.
"Många frågar sig nu varför Erekat flyttades till ett Israeliskt sjukhus. För bara några dagar sedan attackerade Erekat araber för att ha etablerat relationer med Israel. Men nu har han valt att bli behandlad på ett Israeliskt sjukhus. Egypten och Jordanien har de bästa sjukhusen. Är det inte märkligt att Erekat valde ett Israeliskt, inte ett arabiskt sjukhus? Palestinierna måste förklara för allmänheten varför han föredrog att åka till ett israeliskt sjukhus. Jag är inte den enda som undrar detta. De måste ge oss ett svar. De måste förklara för oss varför de tog Erekat till ett Israeliskt sjukhus."
Moussas fråga är knappast retorisk. Den var avsedd för att belysa de palestinska ledarnas hyckleri.
Palestinska ledare som Erekat har råd med den bästa VIP-behandlingen för sig själva och sina familjer, samtidigt som de hindrar sitt folk på Västbanken och Gazaremsan från att åka till israeliska sjukhus. Fallet med Erekat är ett ytterligare bevis på att det nuvarande palestinska ledarksapet inte bryr sig om sitt folks intressen eller hälsa, utan bara om de som är nära Mahmoud Abbas.
Om och när Erekat tillfrisknar från sin nuvarande sjukdom och återvänder till sin familj skulle det tillkomma honom att be om ursäkt till Förenade Arabemiraten och Bahrain för att ha fördömt deras normaliseringsavtal med Israel. Sen skulle det kanske passa att be om ursäkt till det palestinska folket för att han berövat dem den utmärkta sjukvård han själv fått på Hadassah sjukhus.
Kanske skulle Erekat också fundera på att tacka de israeliska läkare som arbetat dygnet runt för att hålla honom vid liv. Och så kan han tacka de israeliska sjukvårdsteam och soldater som eskorterade honom från hans hem i Jeriko till Jerusalem. Till sist kanske Erekat skulle vilja informera världen om att han ångrar att han uppmanade till bojkott av Israel – det land han visste att han kunde vända sig till för att få sitt liv räddat, oavsett hur mycket skada han åsamkat det.
Bassam Tawil är en muslimsk arab som är baserad i Mellanöstern.