Våldtäkterna och tortyren av kurder och dissidenter i Iran – såväl kvinnor som män – är nu utbredd och systematisk.
Den 4 maj störtade Farinaz Khosrawani, 25, en kurdisk kvinna som arbetade på Hotel Mara i Mahabad i iranska Kurdistan, från ett fönster på hotellets fjärde våning, rapporterar kurdiska medier.
Khosrawani påstås ha hoppat mot sin död för att undvika att bli våldtagen av iranska regeringens säkerhetsagenter, men omständigheterna kring hennes död har ännu inte bekräftats.
Rasande över Khosrawanis märkliga död gick tusentals kurder ut på gatorna och tände eld på hotellet där hon arbetat. Polisen använde enligt nyhetsrapporteringen tårgas för att skingra massan.
"När Farinas kropp hittades framför hotellet och massorna började samlas greps den säkerhetsanställde på hotellet som var inblandad och förhördes" skriver Kurdiska människorättsnätverket (KHRN). "Därefter nådde nyheten de sociala medierna och informationen spreds. Detta ledde till ökade spänningar och upprördhet angående nyheter kring dödsorsaken."
Enligt Nationella motståndsrådet i Iran (NCRI) "attackerade Irans repressiva styrkor folkmassan, sprejade tårgas och sköt med luftgevär varvid de skadade dussintals. Den uppretade folkmassan skrek slagord mot regeringen, så som 'Död åt Basij-styrkorna' och 'Död åt diktatorn' medan de drabbade samman med regeringsstyrkorna. De skrek också: 'Min syster Farinaz.' Många kommentarer på sociala medier lyder: 'Jag är Farinaz.'"
Säkerhetsstyrkorna gjorde husrannsakningar och grep folk som påstås ha identifierats via foton och videor, skriver KHRN. "De som greps togs till fångläger utanför Mahabad, men den exakta platsen är ännu okänd."
Enligt Dr. Amir Sharifi, direktör för Kurdiska människorättsgruppen, avslöjar Khosrawanis tragiska öde ett ihållande mönster av institutionaliserat våld och mördande av kvinnor: "Kvinnor i Iran i allmänhet, och kurdiska kvinnor i synnerhet, har väldigt litet lagligt skydd mot sexuella trakasserier eller våld."
Andra instanser uppger:
- Universitetsstudenten Hananeh Farhadi begick självmord efter att ha tillbringat två månader i ett iranskt underrättelsefängelse, enligt Kurdistan Press Agency (Kurdpa).
- Shadieh Basami, 23, satte eld på sig själv sedan hon våldtagits av en soldat från Irans islamiska revolutionsgarde, något hon själv berättade för Kurdpa.
Dr. Sharifi skriver: "Det finns en uppenbar likhet mellan de sätt som IS och Islamiska republiken använder våldtäkter som politiskt vapen mot kurdiska kvinnor på grund av etnicitet, kön och religion. Den enda skillnaden är att Islamiska republiken förnekar sina väldokumenterade övergrepp, medan IS offentligt försvarar sin förslavning av kurdiska flickor och kvinnor."
Politiska dissidenter såväl som homosexuella har fallit offer för våldtäkter och tortyr i iranska fängelser:
- Saeeda Siabi greps tillsammans med sin man och deras fyra månadersbevis, och våldtogs i fängelset.
- Mojtaba Saminnejad, en iransk bloggare, journalist och människorättsaktivist, torterades med elchocker, hotades med våldtäkt och fick bevittna åtskilliga våldtäkter i fängelset.
- Maryam Sabri berättade att hon våldtogs gång på gång av förhörsledarna i ett oidentifierat fångläger, sedan hon deltagit i demonstrationer 2009 för att protestera mot presidentvalet i Iran.
- Matin Yar, (pseudonym), en ung homosexuell man berättade att han torterats och våldtagits i fängelset.
En detaljerad rapport från Justice for Iran (JFI) avslöjade också en av de mest barbariska formerna av statsunderstödda övergrepp mot kvinnor: våldtäkter av häktade oskulder före avrättningen.
Enligt rapporten var också många av de gripna kvinnorna unga, många var gravida eller hade små barn med sig när de greps: "Fysisk tortyr som att bli slagen, piskad och våldtagen inför sina barn, skapar också ett psykologiskt trauma för både mor och barn."
"Det är viktigt att komma ihåg att förtrycket och kränkningarna av mänskliga rättigheter i Iran är mycket värre i etniska regioner så som Kurdistan", berättar talesmannen för Iran Human Rights, Mahmood Amiry-Moghaddam, för Gatestone Institute. "Etniska grupper i Iran är inte glada över den nuvarande situationen och visar sitt missnöje för myndigheterna så fort tillfälle ges."
Provinsen Mahabad har stor historisk betydelse för kurder. Här bildades en oberoende kurdisk stat – Kurdistans republik – i januari 1946. Även om republiken bara existerade i knappt ett år har den inspirerat kurdiska patrioter över hela världen. [1]
Den 15 december 1946 gick den iranska armén in och återockuperade Mahabad, och satte ett blodigt och brutalt stopp för den kurdiska republiken. Dess infrastruktur förstördes och undervisning i kurdiska förbjöds. Den 31 mars 1947 hängde en iransk militärdomstol Qazi Muhammad som varit president i Kurdistans republik offentligt i Mahabad. [2]
69 år efter upplösningen av Kurdistans republik, ligger kurdernas öde i iranska Kurdistan fortfarande i händerna på en regim som avskyr dem och Västvärldens alla värderingar.
Uzay Bulut är en turkisk journalist, baserad i Ankara.
[1] Kurdistans republik (även känd som Mahabad-republiken) var den andra moderna, självutropade kurdiska staten i Mellanöstrn (efter Ararat-republiken).
[2] McDowall, David (2004). A Modern History of The Kurds.