Den 11 maj avbröt palestinska aktivister en konferens i östra Jerusalem där israeler och palestinier möttes för att diskutera tvåstatslösningen. Aktivisterna tillhör "anti-normaliseringskampanjen" som syftar till att omintetgöra möten mellan israeler och palestinier. Konferensen på Ambassador Hotel organiserades av the Israel Palestine Center for Research and Information (IPCRI), en ideell tankesmedja baserad i Jerusalem, som arbetar för en tvåstatslösning för att få ett stopp för den israelisk-palestinska konflikten.
Konferensen med titeln "Är tvåstatslösningen fortfarande relevant?" skulle ha innehållit en diskussion om frågan ur den palestinska och den israeliska vänsterns perspektiv. Organisatörerna sa att evenemanget möjliggjorts med stöd av den nederländska regeringen.
Den israeliska sidan representerades av Dr Alon Liel, före detta generaldirektör på det israeliska utrikesdepartementet samt ambassadör i Sydafrika. Vem som skulle ha representerat den palestinska sidan avslöjades inte före diskussion, uppenbarligen för att undvika påtryckningar från "anti-normaliserings"-aktivisterna.
Liel är en frispråkig kritiker av den israeliska politiken mot palestinierna. För två år sedan berättade han för The Times of Israel att han stöder kulturell bojkott av Israel, och att han själv började bojkotta produkter som tillverkats i bosättningarna för att protestera mot bristen på framgångar i fredsförhandlingarna.
Men inget av detta stoppade "anti-normaliserings"-aktivisterna från att störa hans tal och tvinga honom att lämna podiet på Ambassador Hotel.
Strax efter att diskussionen börjat stormade horder av palestinska aktivister (många av dem kopplade till Palestinska Myndighetens Fatah-fraktion ledd av president Mahmoud Abbas) konferensrummet och skanderade slagord som fördömde "normaliseringen med Israel".
Demonstranterna skrek också slagord som fördömde de palestinier som håller möten med israeler som förrädare. Dessutom skanderade de "Jerusalem är arabiskt!" och "Palestina är fritt!" En av demonstranterna förklarade att han och hans vänner kommit för att uttrycka sitt motstånd mot "normaliseringsmötena" mellan israeler och palestinier. En annan sa: "Det är inte första gången sådana här möten äger rum i Jerusalem och på Västbanken. Detta fenomen måste upphöra."
Att en del av aktivisterna tillhörde Fatah hindrade dem inte från att fördöma Palestinska myndighetens ledarskap för att de upprätthåller säkerhetssamordningar med Israel på Västbanken.
Hamas, som inte erkänner Israels rätt att existera och är emot alla möten med "sionist-enheten", var snabbt ute och lovordade aktivisterna som upplöste mötet i östra Jerusalem.
"Att omintetgöra normaliseringskonferensen i det ockuperade Jerusalem är ett tecken på den palestinska ungdomens stora medvetenhet, och vårt folks beslutsamhet när det gäller att ta itu med ockupationen av den fiende som ska bekämpas och inte accepteras", kommenterade Hamas-talesmannen Hussam Badran. "Vi hyllar de fria ungdomar som utförde denna nationella handling."
Responsen från Hamas visar att aktivisterna som stormade konferenslokalen faktiskt tjänar den islamistiska rörelsens intressen – de blir uppmuntrade av sådana här attacker. Och genom att låta bli att fördöma attacken mot de israeliska och palestinska aktivisterna, främjar Palestinska myndighetens och Fatahs ledarskap också Hamas agenda och ideologi.
Detta var inte första gången "anti-normaliserings"-aktivisterna slog till mot israeler och palestinier som samlas till fredssamtal. De senaste åren har aktivister stört och avbrutit ett flertal möten i östra Jerusalem och på Västbanken, under förevändningen att dessa utförs för att främja normalisering med Israel.
Förra året inställdes en annan israelisk-palestinsk konferens på samma hotell efter att anti-israeliska aktivister stormat möteslokalen och börjat skrika, varvid deltagarna tvingades fly.
Några veckor senare attackerade "anti-normaliserings"-aktivister två evenemang i Ramallah. Det första var ett uppträdande av en indisk danstrupp. Demonstranterna anklagade gruppen som framförde den klassiska indiska dansen Kathak för att uppträda för medlemmar i det indiska samfundet i Tel Aviv, och påstod att det var en form av normalisering med Israel. Säkerhetsstyrkor från Palestinska myndigheter fick ta till våld för att skingra och gripa några av aktivisterna.
Aktivisterna greps eftersom de hade generat Palestinska myndigheten som var värd för de indiska dansarna, inte på grund av "anti-normaliseringskampanjen".
Ett annat evenemang som angreps av "anti-normaliserings"-aktivisterna ägde rum på City Inn Hotell i Ramallah, där israeler och palestinier möttes under parollen "Människor skapar fred". Mötet organiserades av Minds of Peace, en organisation som bildades 2009 av den israeliske fredsaktivisten Sapir Handelman. De israeliska deltagarna fick snabbt fösas in i palestinska polisbilar som körde dem till närmaste checkpoint för israeliska armén, IDF.
Den palestinska "anti-normaliseringskampanjen" är en del av den anti-israeliska kampanjen BDS (Boycott, Divestment and Sanctions), som är särskilt aktiv i USA, Kanada, Australien, Storbritannien, Sydafrika och andra västerländska länder. Dess främsta syfte är att skrämma och hota palestinier och israeler som vill ha fred och tror på tvåstatslösningen. Dess andra syfte är att avlegalisera och isolera Israel i det internationella samfundet. I detta avseende har båda grupperna mycket gemensamt med Hamas och andra terrorgrupper som kämpar för att ödelägga alla fredschanser mellan Israel och palestinierna.
Palestinier måste distansera sig själva från dem som försöker tvinga sin vilja på dem genom hot och terror. Att bojkotta israeler, särskilt de israeler som stöder palestinierna, ligger inte i palestiniernas intresse. "Anti-normaliseringen" och BDS-rörelsen är i själva verket anti-palestinska, anti-israeliska och anti-fredskampanjer – som ställer till ännu mer skada för det folk de påstår sig försöka hjälpa.