Fler än 300 danska jihadister fick arbetslöshetsersättningar på totalt 379 000 danska kronor (nästan en halv miljon SEK), medan de stred för Islamiska staten i Syrien. Detta visar läckta underrättelsedokument.
Bedrägeriet som avslöjades av danska TV2 18 maj, kommer mindre än sex månader efter att den danska tidningen BT avslöjade att Danmark hade betalat ut arbetslöshetsersättningar till 28 andra jihadister medan de krigade i Syrien.
Dessa avslöjanden visar att islamister fortsätter utnyttja europeiska välfärdssystem för att finansiera sina aktiviteter såväl hemma som utomlands – något som kostar europeiska skattebetalare miljoner euro varje år.
Enligt danska TV2 avslöjades bidragsfusket sedan säkerhetspolisen PET börjat förse arbetsmarknadsdepartementet med den information de har om kända danska jihadister, för att avgöra om någon av dessa individer får arbetslöshetsersättning. Sett till sin befolkningsstorlek har Danmark den nästa största andelen europeiska jihadister i Syrien, slagna bara av Belgien. Minst 115 danskar har rest till Syrien och Irak sedan inbördeskriget bröt ut i Syrien i mars 2011, enligt en nyligen släppt rapport från PETs avdelning Centrum för terrorismanalys, CTA. I rapporten står:
"CTA bedömer att ungefär hälften av dem som åkt utomlands nu är tillbaka i Danmark, medan en fjärdedel finns kvar i konfliktzonen. CTA bedömer att två tredjedelar av dessa individer har befunnit sig i konfliktzonen i mer än ett år. De återstående resenärerna befinner sig i andra länder. CTA bedömer att minst 19 resenärer från Danmark har dödats i Syrien och Irak."
CTA erkänner att "siffran kan vara högre" än 115. Kommentaren är ett tyst erkännande av att man inte vet exakt hur många danskar som blivit jihadister utomlands. I april framkom det att föräldrarna till Omar Abdel Hamid El-Hussein (den dansk-jordanske jihadisten som utförde terrorattackerna i Köpenhamn i februari 2015 då två människor dog), har levt som bidragstagare i mer än 20 år. Omars föräldrar fick totalt 3,8 miljoner danska kronor mellan 1994 och 2014, motsvarande 5 miljoner SEK.
Välfärdsbedrägerier av det slag som begåtts i Danmark kopieras runtom i Europa. I Österrike grep polisen i november 2014 tretton jihadister som misstänktes för att samla in skattebidrag för att finansiera sina resor till Syrien. Bland de gripna fanns Mirsad Omerovic, 32, en extremistisk islamisk predikant som enligt polisen samlade in flera hundra tusen euro till kriget i Syrien. Som sexbarnspappa som helt och hållet levt på den österrikiska välfärdsstaten har Omerovic dessutom fått extra pengar för pappaledighet (Väterkarenz).
I augusti 2014 grep den österrikiska polisen också nio andra jihadister som försökte ansluta sig till jihad i Syrien. Deras resa finansierades av österrikiska skattebetalare via välfärdsbidrag.
I Belgien förhindrades 29 jihadister från de flamländska städerna Antwerpen och Vilvoorde från att få ytterligare bidrag från staten. Detta sedan en undersökning kommit fram till att personer hade kommit åt sina belgiska bankkonton genom att ta ut pengar från banker i Turkiet, på andra sidan den syriska gränsen.
Per capita är Belgien Europas största källa för jihadistkrigare till Mellanöstern; uppemot 400 belgare har blivit jihadister i Syrien och Irak.
I Storbritannien berättade Terri Nicholson, biträdande chef för Metropolitanpolisens terroristbekämpningsenhet, för tidningen Telegraph i november 2014 att skattebetalarna utsätts för bedrägeri och att deras pengar används av jihadister i Irak och Syrien. "Vi ser ett mångsidigt bedrägeri, exempelvis betydande fusk på nätet, missbruk av bidragssystemen, missbruk av studielån – för att finansiera terrorism", sa hon.
Nicholson berättade också att kvinnor i allt högre grad används för att smuggla ut bidragspengar från Storbritannien till terrorister utomlands, eftersom de antas väcka mindre misstänksamhet.
Till exempel dömdes Amal El-Wahabi, en brittisk tvåbarnsmamma, i november 2014 till 28 månaders fängelse för att ha försökt organisera smuggling av 20 000 pund (drygt 275 000 SEK) till sin man som är jihadist i Syrien.
Hon övertalade sin väninna Nawal Msaad att bära pengarna i sina underkläder, i utbyte mot 1 000 pund. Msaad stoppades på flygplatsen Heathrow. Pengarna hon hade på sig tros ha kommit från välfärdsbidrag.
Anjem Choudary, en brittiskfödd radikal islamisk predikant som lever på den brittiska välfärdsstaten, har upprepade gånger uppmanat sina följare att säga upp sig från sina arbeten och i stället gå på arbetslöshetsersättning – så att de har mer tid att planera krig mot icke-muslimer.
Choudary menar att muslimer har rätt till välfärdsbidrag eftersom dessa är en form av jizya, den skatt som läggs på icke-muslimer i länder där muslimer styr – en påminnelse om att icke-muslimer är permanent underlägsna och underordnade muslimer.
2010 rapporterade den brittiska tidningen The Sun att Choudary mottar mer än 25 000 pund (nästan 350 000 SEK) om året i bidrag. Bland dessa finns bostadsbidrag på 15 600 pund (215 000 SEK) för att hålla honom med ett hus i Leytonstone i östra London värt 320 000 pund (nästan 4,5 miljoner SEK). Han får också 1 820 pund i skattereduktion, 5 200 i inkomststöd och 3 120 pund i barnbidrag. Eftersom dessa bidrag är skattefria motsvarar de en lön på 32 500 pund (cirka 450 000 SEK). Som jämförelse kan nämnas att genomsnittsinkomsten för en heltidsanställd arbetare i Storbritannien under 2014 var 26 936 pund (372 000 SEK).
Även om bedömare är oense om hur många följare Choudary egentligen har, så är det ingen som ifrågasätter det faktum att han är långt ifrån ensam om att utnyttja det brittiska välfärdssystemet. Brittiska skattebetalare har tagit notan för Marockofödda Najat Mostafa, andra hustru till den Egyptenfödde islamiske hatpredikanten Abu Hamza som utvisades från USA i oktober 2012. Hon har bott i en femrumsvilla värd en miljon pund i ett av Londons förmögnaste kvarter under mer än 15 år, och uppfostrat parets åtta barn där.
Abu Hamza och hans familj tros ha kostat brittiska skattebetalare mer än 338 000 pund (drygt 4,6 miljoner SEK) i bidrag. Han har också fått 680 000 pund i advokathjälp för sin misslyckade kamp mot utvisningen från USA. Kostnaden för att hålla honom i brittiskt fängelse sedan 2004 beräknas till 500 000 pund (6,9 miljoner SEK).
Hans lika extremistiske kollega, islamistpredikanten och palestiniern Abu Qatada, har kostat brittiska skattebetalare uppskattningsvis 500 000 pund. Han har också fått 390 000 pund i advokatkostnader för att undvika utvisning till Jordanien.
Den islamiske predikanten Omar Bakri Mohammed från Syrien fick 300 000 pund innan han utvisades till Libanon. Pengarna gick till omkostnader för hans sex barn, bland dem Yasmin Fostok som försörjer sig som strippa på Londons nattklubbar. Fler exempel på brittiskt välfärdsmissbruk finns här.
I Frankrike drog myndigheterna i mars 2015 in bidragen för 290 personer som identifierats som jihadister. Den franske inrikesministern Bernard Cazeneuve tonade ner problemen. "Vi ska inte skapa en kontrovers om detta eller tillåta att folk tror att inget har gjorts. Vi tar detta på allvar och kommer fortsätta med det", sa han.
I Tyskland konstaterades i en analys av de uppskattningsvis 450 tyska jihadisterna i Syrien att mer än 20 procent av dem fick välfärdsbidrag från tyska staten. Dessutom fick de 150 jihadister som återvänt till Tyskland rätt att börja hämta ut bidrag igen. Inrikesministern i delstaten Bayern, Joachim Herrmann, sa:
"Det borde aldrig ha blivit så här. De tyska skattebetalarnas pengar ska aldrig direkt eller indirekt finansiera islamistisk terrorism. Bidragen till sådana terroristparasiter ska omedelbart dras in. Att inte arbeta utan sprida terror på tyska statens bekostnad är inte bara extremt farligt, det är också värsta sortens provokation och skam!"
Vid sidan av detta har en studie från Institutet för ekonomisk forskning i Köln upptäckt att muslimska invandrare oftare är arbetslösa och lever på välfärdsstaten än någon annan invandrargrupp i Tyskland.
Enligt studien är 55 procent av de libanesiska invandrarna arbetslösa, 46 procent av irakierna, 37,5 av afghanerna, 37,1 av iranierna, 27,1 av marockanerna och 21,5 procent av turkarna. I reda siffror utgör invandrare från Turkiet (140 000 personer) den största gruppen arbetslösa. Rapporten angav att den främsta orsaken till de höga siffrorna var bristen på utbildning och arbetslivserfarenhet.
I Nederländerna syntes en holländsk jihadist vid namn Khalid Abdurahman i en YouTube-video med fem avhuggna huvuden. Mannen som kommer från Irak levde på välfärdsbidrag i Nederländerna i mer än ett årtionde innan han anslöt sig till Islamiska staten i Syrien. De sociala myndigheterna förklarade honom oförmögen att arbeta, och skattebetalarna stod för medicinerna som skulle behandla hans klaustrofobi och schizofreni.
Samtidigt försöker kommunfullmäktigen över hela Nederländerna hjälpa snarare än åtala hemvändande jihadister. I staden Delft till exempel använder lokalpolitikerna skattebetalarnas pengar för att "återintegrera" jihadister och hjälpa dem att "återuppbygga sina liv". Den statliga holländska televisionen förklarade det så här: "Tanken är att lokala myndigheter inte vill stöta bort återvändarna genom en repressiv strategi som kanske leder till ytterligare radikalisering."
Flera holländsk-marockanska organisationer skickade ett brev till Arbetarepartiet (Partij van de Arbeid, PvdA), där de hotade att uppmana holländsk-marockaner att sluta stödja partiet om det stöttade ett förslag från socialministern Lodewijk Asscher om att strypa socialbidragen till marockaner som inte bor i Nederländerna. Asscher anklagade organisationen för att använda sig av "olämpliga valhot".
I Spanien grep polisen fem muslimer i Baskien misstänkta för att ha håvat in bidrag till Redouan Bensbih, en marockansk invandrare som i mars dog på slagfältet i Syrien. Trots att han inte längre bodde i Spanien, fortsatte Bensbih att få månatliga utbetalningar på 836 euro (drygt 8 000 SEK) som de misstänkta tros ha fört över till Marocko. Under tiden har ett nätverk med mer än 250 kött- och livsmedelsaffärer samt callcenter anklagats för att ha finansierat Islamiska staten och al-Qaida. Nätverket använde det så kallade hawala-systemet – vilket Interpol definierar som pengaöverföring utan att pengarna rör sig – där pengar överförs via informella och i princip ospårbara system.
Enligt tidningen El País "består det hemliga hawala-nätverket i Spanien av cirka 300 hawalader – de flesta pakistanier – som driver hemliga kontor i Barcelona, Tarragona, Lleida, Bilbao, Santander, Valencia, Madrid, Logroño, León, Jaén, Almería och andra städer med stor pakistansk befolkning". Helt utan juridisk insyn hanterar de sparkapital tillhörande mer än 150 000 muslimer, av vilka många tros få välfärdsbidrag från spanska staten.
Nätverket påstås betala löner åt spanska jihadister i Syrien: De får cirka 800 dollar (7 200 SEK) om de är ensamstående och 1 200 (10 800 SEK) om de är gifta.
I februari 2015 anklagades ett pakistanskt par i den baskiska huvudstaden Vitoria för att ha förfalskat dokument i syfte att få ut bidrag för tio påhittade individer. Mannen fick sex olika bidrag och hans fru fyra. Varje utbetalning var på mellan 6 000 och 10 000 euro (60 000-100 000 SEK) per månad. Polisen säger att under en treårsperiod har paret bedragit den baskiska regeringen på mer än 395 000 euro (nästan 4 miljoner SEK)
Baskien är känt för sin liberala välfärdspolitik; alla invånare (även illegala invandrare) är berättigade till socialbidrag. Under 2012 kom en massiv våg av invandrare från Marocko och Algeriet till Baskien för att – enligt en lokalpolitiker – "leva på välfärdsbidrag utan att arbeta".
Enligt lokala observatörer går mer än 65 procent av invandrarna från Marocko och Algeriet på bidrag. Revisorer upptäckte att bara under 2012 hade Baskien utbetalat 86 miljoner euro (850 miljoner SEK) i tveksamma bidrag.
I Sverige har Arbetsförmedlingen avslutat ett pilotprojekt vars syfte var att hjälpa invandrarna att hitta arbete. Detta sedan information läckt ut att muslimska anställda hjälpte de arbetssökande att få jobb som jihadister för Islamiska staten. Företrädare för Islamiska staten påstås också ha mutat – och i en del fall dödshotat – de anställda för att för dem att rekrytera krigare från Sverige.
I Sverige har dessutom regeringen sagt att den vill införa en särskild skatt för att finansiera jobbprogram för återvändande jihadister. Projektet baseras på ett projekt från Örebro där staden vill använda skattebetalarnas pengar för att hjälpa återvändande jihadister att finna arbete. Kommunalrådet Rasmus Persson sa:
"Vi har diskuterat hur vi kan arbeta med dessa killar som kommit tillbaka, för att försäkra oss om att de inte återvänder till slagfältet. De ska få hjälp att bearbeta de traumatiska upplevelser de genomgått."
Projektet ifrågasattes av en svensk soldat, stationerad i Afghanistan, som sa att han troligtvis får mindre hjälp när han kom hem till Sverige än vad återvändande jihadister får. Soldaten Fredrik Brandberg skrev:
"Det vore underbart om undertecknad fick ett liknande bemötande vid hemkomst, där jag kan känna trygghet i att ha en anställning, en månadslön och en social förankring i samhället där jag slapp fundera på om jag är önskad eller inte."
En talesperson för det svenska försvaret sa att det som väntar soldater när de kommer hem från krig inte är en fråga som faller under hans ansvarsområde.
Soeren Kern är Senior Fellow på New York-baserade Gatestone Institute. Han är också Senior Fellow på European Politics vid Madrid-baserade Grupo de Estudios Estratégicos / Gruppen för strategiska studier.