Europas stora migrationskris

Europas migrationskris avslöjar de djupa klyftor som finns inom Europeiska unionen, vilken europeiska federalister så länge hyllat som en förebild för post-nationalism och världsmedborgarskap. Ställda inför en lavin av migranter har ett ökande antal EU-medlemsstater med emfas visat sin lojalitet med de egna nationella intressena över alla idéer om solidaritet med EU. Ungerns parlament, till exempel, har godkänt byggandet av ett gigantiskt gränsstängsel mot Serbien, som en del av en ny anti-immigrationslag som också skärper asylreglerna. Tanken är att detta ska stoppa tiotusentals migranter från Afrika, Asien och Mellanöstern från att ta sig in i Ungern, som har blivit en viktig inkörsport in i EU för illegala migranter.

Ungerska myndighetsföreträdare säger att drastiska åtgärder krävs på grund av EUs passivitet inför en migrantkris utan motstycke – över 150 000 migranter har tagit sig in i Europa under de första sex månaderna 2015. Över 715 000 människor har ansökt om asyl i EU under de senaste tolv månaderna.

Ungerska lagstiftare röstade 6 juli med sifforna 151 mot 41 för att bygga ett fyra meter högt stängsel längs den 175 kilometer långa gränsen mot Serbien. Åtgärden är tänkt att skära av den så kallade västra Balkan-rutten, som utgör den viktigaste landrutten genom Östeuropa för migranter som tar sig in i EU från Turkiet via Grekland och Bulgarien.

Över 60 000 migranter har tagit sig in i Ungern illegalt under de första sex månaderna 2015, en nästan 900-procentig ökning jämfört med samma period 2014 enligt Frontex, den europeiska gränsorganisationen. Uppskattningsvis 95 procent av de migranter som tar sig in i Ungern – de flesta från Afghanistan, Irak, Syrien, Somalia och Kosovo – tar sig in i landet från Serbien, som till skillnad från Ungern inte är medlem i EU.

Ungern är en del av EUs passfria Schengenområde, vilket innebär att när migranterna väl tagit sig in i landet kan de resa fritt inom resten av EU utan ytterligare gränskontroller.

2014 tog Ungern emot fler flyktingar per capita än något annat land, förutom Sverige. Och även om de flesta migranter fortsätter sin färd mot rikare länder i Västeuropa, bestämmer sig nu allt fler för att stanna i Ungern. Under de tre första månaderna 2015 tog Ungern emot det största antalet asylsökande per capita bland alla EUs medlemsstater.

Ungerske utrikesministern Peter Szijjarto har försvarat åtgärderna och förklarat dem nödvändiga för att försvara hans land. "Den ungerska regeringen är hängiven försvaret av Ungern och det ungerska folket från immigrationstrycket", sa han. "Ungern kan inte tillåta sig att vänta längre. Givetvis hoppas vi på en gemensam europeisk lösning."

Kritiker säger att beslutet att bygga stängslet frammanar minnen av Kalla kriget, när Europa var delat mellan Öst och Väst. "Vi har bara helt nyligen rivit murar i Europa", sa EUs talesperson för migration, Natasha Bertaud. "Vi borde inte bygga upp dem igen."

En anonym diplomat sa i en intervju med tidningen The Telegraph: "Detta är en skandal. Ungern, som var det första kommunistlandet som började montera ner Järnridån, bygger nu en ny ridå längs sin södra gräns."

Ungerske premiärministern Viktor Orban har pekat på de helhetskonsekvenser som kommer av en oinskränkt invandring från Mellanöstern. Orban talade på en konferens till ära av före detta tyske förbundskanslern Helmut Kohl, som fyllde 85 år nyligen, och varnade då för att inflödet av så många migranter hotar "den europeiska civilisationen" som "aldrig mer kommer att bli vad den är nu". Han tillade: "Det finns ingen väg tillbaka från ett mångkulturellt Europa. Inte heller till ett kristet Europa, eller en värld med nationella kulturer."

Ungern är inte det enda EU-land som bygger eller förstärker murar och stängsel för att hålla migranter borta.

Bulgarien har byggt ett 33 kilometer, tre meter högt taggtrådsstängsel längs gränsen mot den sydöstlige grannen Turkiet, i ett försök att begränsa inflödet av migranter från Syrien och andra delar av Mellanöstern och Nordafrika. Inrikesdepartementet har också skickat ut över tusen poliser för att patrullera den turkiska gränsen.

Grekland har byggt ett drygt tio kilometer långt, fyra meter högt taggtrådsstängsel längs gränsen mot Turkiet. Den grekiska muren sägs vara anledningen till att flyktingströmmarna styrts om till grannen Bulgarien, vilket resulterat i att man bygger en mur även där.

Spanien har befästa stängsel i de nordafrikanska exklaverna Ceuta och Melilla, där rekordmånga migranter tar sig över gränsen från grannlandet Marocko. Gränspolisen registrerade över 19 000 försök att ta sig över stängslet i Melilla 2014, en 350-procentig ökning från 2013 enligt inrikesdepartementet. Närmare 7 500 migranter lyckades ta sig in i Ceuta och Melilla 2014, inklusive 3 305 från Syrien.

Storbritannien håller på att sätta upp ett drygt tre kilometer och 2,7 meter högt säkerhetsstängsel vid Engelska kanal-hamnen Calais i norra Frankrike, i ett försök att stoppa tusentals illegala migranter från att bryta sig in i långtradare på väg mot England. För närvarande har över 3 000 migranter slagit läger i och omkring Calais i hopp om att kunna ta sig till Storbritannien. Drygt 39 000 presumtiva illegala migranter förhindrades från att korsa kanalen under tolv månader fram till april i år, dubbelt så många som året innan.

EUs medlemsstater vidtar också andra nödåtgärder för att dämpa immigrationsflödet.

Österrike har slutat behandla asylansökningar från och med 13 juni, i ett försök att göra landet "mindre attraktivt" i förhållande till andra EU-länder. Enligt österrikiska inrikesministern Johanna Mikl-Leitner stoppade Wien "den österrikiska asylexpressen", genom vilken ansökningar behandlades på i genomsnitt fyra månader, snabbare än något annat EU-land. Asylansökningarna till Österrike ökade med nästan 180 procent under de första fem månaderna 2015 till 20 620, och kommer av allt att döma att nå 70 000 vid årsskiftet.

Danmark aviserade 1 juli att man tänker skära ner på socialbidragen till asylsökande för att få ner antalet flyktingar som söker sig till landet. Det kom nyligen fram att tre av fyra flyktingar som kom till Danmark under det tidiga 2000-talet saknar jobb tio år senare.

Frankrike och Italien har bråkat om vem som har ansvaret för de hundratals afrikanska migranter som nu sitter fast i Ventimiglia på den fransk-italienska gränsen, sedan fransk polis vägrat släppa in dem. Frankrike anklagade Italien för att inte respektera det så kallade Dublinfördraget, en lag som stipulerar att människor ska söka asyl i det första EU-land de kommer till. På italienska sidan menar man att migranterna bara ser Italien som ett transitland.

Ungern slutade 23 juni åtlyda Dublinfördraget, under vilket de var tvungna att ta tillbaka flyktingar som rest genom landet för att ta sig till andra EU-länder.

Samtidigt lanserade EU-kommissionen, EUs mäktiga byråkratiska instans, 27 maj en kontroversiell "omlokaliseringsplan", som skulle tvinga EU-medlemmarna att acceptera 40 000 syriska och eritreanska asylsökande från Italien och Grekland över de kommande två åren.

Detta är utöver en separat "omflyttningsplan" för att placera ut 20 000 flyktingar, företrädesvis från Irak och Syrien, som nu bor i läger i Mellanöstern. Förslaget att "dela" migranter mellan EUs medlemsstater har kommit till för att lätta bördan för Italien och Grekland, två länder som – tillsammans med Ungern och Spanien – har seglat upp som huvudingångar för migration in i Europa.

Många menar att beslut om permanent uppehållstillstånd bör fattas på nationell nivå, och att genom att tvinga fram unilaterala migrantkvoter bland EU-staterna, sätter sig ovalda byråkrater i Bryssel över de demokratiskt valda ledarna i Europa och tvingar dem att göra som de vill.

De europeiska ledarnas möte i Bryssel 9 juli resulterade inte i någon överenskommelse om kvotförslaget. De kommer att försöka igen 20 juli.

Österrike, Tyskland och Sverige, som tar största delen av flyktingarna tillsammans med Italien och Grekland, är för kvotförslaget. Belgien, Frankrike, Spanien och länderna i Östeuropa och Baltstaterna är emot. Storbritannien, Danmark och Irland är undantagna från planerna.

Ungerns premiärminister Orban sammanfattade så här: "Förslaget på bordet från EU-kommissionen är absurt, på gränsen till vansinne. Kvoter kommer bara att locka fler människor till Europa. Det är ett incitament för människosmugglare och kommer helt enkelt att säga till människor: Ja, försök ta er över Medelhavet till varje pris."

Soeren Kern är Senior Fellow på New York-baserade Gatestone Institute. Han är också Senior Fellow for European Politics på Madridbaserade Grupo de Estudios Estratégicos / Strategic Studies Group. Följ honom på Facebook och Twitter.