Som om de deltog i spanska tjurrusningar springer nu europeiska politiker och affärsledare ner varandra i jakten på en plats bland dem som först kan dra fördel av Irans ekonomi, värd 400 miljarder dollar (3 600 miljarder SEK).
Enligt kärnavtalet som undertecknades i Wien 14 juli ska internationella sanktioner mot Irans bank-, energi- och handelssektorer tas bort, om Teheran inför vissa regler för sitt kärnprogram.
När sanktionerna mot Iran hävs öppnas en marknad med 80 miljoner konsumenter (den näst största i Mellanöstern efter Turkiet, enligt BNP), vilket skapar förutsättningar för svindlande affärsmöjligheter.
Iranska tjänstemän säger att det behövs investeringar på 185 miljarder dollar inom olje- och gassektorerna bara under de närmaste fem åren. Gruvindustrin behöver 29 miljarder dollar fram till 2025. Iran hoppas tredubbla bilproduktionen i landet, till tre miljoner bilar 2025.
Sanktionerna kommer också att lyftas från den högste andlige ledaren Ali Khameneis affärsimperium, värt 95 miljarder dollar, likaså lyfts de från Irans Islamiska Revolutionsgarde som driver ett stort nätverk av företag och industrier.
Inte undra på att europeiska medier refererar till Iran som det "nya Eldorado", "århundradets chans" och den "sista outnyttjade marknaden".
Trots att den amerikanska Kongressen inte ska rösta om avtalet förrän i september, verkar européerna agera som om Iran redan är öppet för affärer.
Bara dagar efter att det undertecknats godkändes avtalet av EU, och höga ämbetsman från Tyskland, Frankrike, Italien och EU skyndade sig till Teheran för att jaga affärsavtal; ledare från Österrike, Spanien och Sverige planerar att leda handelsdelegationer till Iran i september och oktober.
12 augusti meddelande Schweiz – ett neutralt land som inte är medlem i EU – att de ensidigt häver sanktionerna mot Iran med omedelbar verkan, förmodligen för att förse Teheran med teknologi och det schweiziska banksystemet.
Analytiker säger att den febrila aktiviteten i Europa tyder på att de internationella sanktionerna mot Iran faller samman, och att även om Teheran bryter mot kärnavtalet kommer de förmodligen inte att kunna återinföras.
Saeed Ghasseminejad, en iransk analytiker vid Washingtonbaserade Foundation for the Defense of Democracies, sa:
"Det ligger ingen sanning i President Obamas löfte om ett omedelbart återinförande av sanktioner. När de internationella företagen reser till Iran och syr upp sig och sina aktieägare för långsiktiga multimiljardinvesteringar, så finns det ingen mekanism för återinförande av sanktioner.
Det tog USA nästan ett årtionde att övertala européerna att lämna den iranska marknaden, eftersom europeiska företag hade enorma investeringar i landet. De som lovar ett omedelbart återinförande av sanktioner i framtiden är antingen naiva eller så ljuger de."
I en intervju med New York Times erkände Philip Gordon, Obamaadministrationens förre koordinator för Mellanöstern som numera är på tankesmedjan Council on Foreign Relations, att de amerikanska förhandlarna varit medvetet luddiga om hur man ska kunna återinföra sanktioner. Detta betyder att alla sanktioner inte kommer att återinföras, även om Iran bryter mot avtalet.
Times skriver: "Överenskommelsen stipulerar till exempel att förnyade sanktioner 'inte skulle gälla retroaktivt' för kontrakt som skrivits under innan en eventuell överträdelse [av avtalet] begås. Europeiska företag och regeringar kan hävda att kontrakt som skrivs under nu ska undantas från alla framtida sanktioner."
Vid ett möte 3 augusti med Irans Strategiska råd för utländska relationer, skröt Irans utrikesminister Javad Zarif med att de internationella sanktionerna har kollapsat och aldrig kommer att återinföras. Han sa:
"Den struktur av sanktioner som USA byggde upp efter FNs Säkerhetsråds resolutioner, har förstörts och precis som under 1990-talet då inget annat land var med på USAs sanktioner av Iran, så kommer ingen att återvända till sanktioner i framtiden."
I en essä för Politico Europe poängterade Mellanösternexperten Ilan Berman att för Iran är handel med Europa faktiskt det perfekta självförsvaret. Det är en reell garanti för att man inte kommer att behöva utstå en militär attack om man fuskar med sina skyldigheter enligt avtalet.
"Slutresultatet blir en situation där Europas växande politiska och ekonomiska insats i den Islamiska republiken [Iran] i verkligheten garanterar att Iran inte tvingas tillbaka till sin gamla status som internationell paria, oavsett om de bryter mot reglerna i JCPOA [Iranavtalet]", skrev Berman. "Läxan är tydligen att handel med Europa betyder att man aldrig behöver säga förlåt."
Här följer en kort summering land för land av de europeiska handelsdelegationer som försöker skapa affärsmöjligheter med Iran.
Tyskland. Landets vice förbundskansler Sigmar Gabriel blev den förste officielle europé som besökte Iran efter Wienavtalet. 19 juli ledde Gabriel, som också är ekonomiminister, en delegation av högt uppsatta tyska företagsledare till Iran i syfte att skapa bilaterala affärsrelationer. Han sa att det finns "ett stort intresse från den tyska industrin att normalisera och stärka de ekonomiska relationerna med Iran".
Den tyska industrifederationen (Bundesverband der Deutschen Industrie, BDI) tror att exporten till Iran kan stiga med mer än 10 miljarder euro (100 miljarder SEK) inom tre, fyra år – från nuvarande 2,4 miljarder euro.
Gabriel insisterade på att Iran måste förbättra sina relationer med Israel om landet vill skapa nära ekonomiska band med Tyskland. "För Tyskland är detta mycket klart: Den som vill ha hållbara relationer med oss får inte ifrågasätta Israels rätt att existera", sa Gabriel.
Men iranska tjänstemän avvisade blankt denna vädjan. "Vi har en helt annorlunda syn på vissa regionala frågor i Mellanöstern än Tyskland har, och vi har uttryckligen förklarat våra synpunkter i olika förhandlingar", sa en talesman för utrikesdepartementet.
Frankrike. Utrikesminister Laurent Fabius var näste man i ordningen att åka på officiellt besök i Iran efter avtalets undertecknande. När han anlände till Teheran 29 juli utropade Fabius: "Vi är två stora självständiga länder, två stora civilisationer. Det är sant att banden under de senaste åren, av skäl som alla känner till, har varit svaga men nu, tack vare avtalet, kommer saker och ting att förändras."
Importen från Iran till Frankrike föll från 1,77 miljarder under 2011 till strax över 62 miljoner euro under 2013, medan den franska exporten till Iran rasade från 1,6 miljarder euro 2011 till 494 miljoner euro under 2013. Detta enligt franska utrikesdepartementets beräkningar.
Fabius, som förnekade anklagelserna om att Frankrikes primära motiv för att skriva under avtalet med Iran är att skapa affärsmöjligheter för franska företag, lämnade också över en inbjudan från president François Hollande till den iranske presidenten Hassan Rouhani att besöka Frankrike i november.
Fabius besök fördärvades av hårdföra iranier som anklagar honom för att sprida aids i landet. Cirka 300 iranier fick hivsmittat blod som exporterades till Iran i mitten av 1980-talet när Fabius var socialistisk premiärminister, och när Frankrikes nationella blodtransfusionscenter kände till att de medvetet distribuerade hivsmittade blodprodukter. Fabius åtalades 1999 för dråp, men frikändes senare. Iranska demonstranter tog emot honom med flygblad där han porträtterades med blod på sina händer, och texten: "Vi kommer inte att glömma eller förlåta."
Representanter från Frankrikes största arbetsgivarorganisation MEDEF planerar att besöka Iran 27-29 september för att undersöka investeringsmöjligheter och återetablera affärsrelationer. I februari 2014 besökte mer än 100 franska affärsledare – från bland andra Airbus, Alstom, Citroën, GDF Suez, Lafarge, Peugeot, Renault och Total – Iran för "förberedande kapacitet". Det var den största europeiska handelsdelegationen i sitt slag sedan Iran skrev under ett interimistiskt avtal i november 2013 om att begränsa sitt kärnprogram.
Då sa den franske finansministern Pierre Moscovici att besökets syfte var att "förmedla budskapet att om situationen förbättras kommer det att finnas betydande kommersiella möjligheter för Frankrike i Iran".
Italien. Den italienske utrikesministern Paolo Gentiloni och ekonomiutvecklingsministern Federica Guidi ledde ett handelsuppdrag på hög nivå till Iran 4-6 augusti, vars syfte var att öppna exportmöjligheter för italienska företag. Enligt prognoser från det italienska exportkreditföretaget SACE, kommer Italiens export till Iran att växa från nuvarande 1,2 miljarder till 3,8 miljarder euro under 2018.
Företag inom olje- och gasindustrin samt maskinverktygsindustrin, de två sektorer som drabbades värst av sanktionerna, hoppas kunna återta de marknadsandelar de förlorade under affärsembargot. Företag som tillverkar maskinverktyg (som står för nästan 60 procent av den nuvarande italienska exporten till Iran) har fått se sin export sjunka från 1,3 miljarder euro till 700 miljoner euro de senaste fem åren, enligt SACE.
Gentiloni och Guidi träffade 6 augusti den iranske oljeministern Bijan Namdar Zanganeh. Efter mötet sa Zanganeh att Iran har bjudit in den italienske olje- och gasjätten Eni, tillsammans med andra italienska företag, att delta i projekt inom den iranska oljeindustrin.
4 augusti meddelade SACE tillsammans med Mediobanca, den ledande investmentbanken i Italien, och den italienska ekonomiutvecklingsministern, att man gjort en överenskommelse med den iranske ekonomi- och finansministern samt Irans centralbank, som ska möjliggöra utveckling av framtida ekonomiska- och affärsrelationer mellan de två länderna.
Enligt avtalet "kommer parterna att samarbeta för att utvärdera projekt av ömsesidigt intresse på kort och medellång sikt för italiensk export och investeringar, samt identifiera lokala finansiella institut som skulle kunna dra nytta av krediter som tillhandahålls av Mediobanca, och som garanteras av SACE och ekonomi- och finansdepartementet i Iran, i syfte att stödja finansiering och betalning av sådana transaktioner".
4 augusti meddelade också Finmeccanica, Italiens ledande industrigrupp, att man skriver på ett kontrakt värt 500 miljoner euro med iranska Ghadir Investment Company i syfte att bygga ett kraftverk i landet. Ghadir ägs till 80 procent av islamiska Revolutionsgardet (IGRC). Gardet är, tillsammans med sin elitstyrka Quds Force, ansvarig för minst 1 000 amerikanska soldaters död i Irak.
Österrike. Landets president Heinz Fischer kommer att bli det första europeiska statsöverhuvudet som besöker Iran sedan 2004, när han 7-9 september reser till Teheran. Fischer har med sig vicekanslern och ekonomiministern Reinhold Mitterlehner, utrikesministern Sebastian Kurz och en delegation av högt uppsatta österrikiska affärsledare. Mitterlehner sa att han hoppas att den österrikiska exporten till Iran 2020 ska uppgå till en miljard euro om året – i dag ligger den på 232 miljoner euro.
23-24 juli organiserade den österrikiska handelskammaren (Wirtschaftskammer Österreich, WKÖ) en stor affärskonferens för EU-Iran, som besöktes av nästan 400 österrikiska och iranska affärsledare, bland dem den iranske industriministern Mohammad Reza Nematzadeh. Nematzadeh sa: "Vi är inte längre intresserade av en enkelriktad import av varor och utrustning från Europa. Vi vill se en tvåvägshandel, liksom samarbete inom utveckling, design, konstruktion och gemensamma investeringar för produktion och export."
Alla österrikare är inte glada över regeringens iver att omfamna Iran. Den österrikiska grenen av aktivistgruppen "Stoppa bomben" höll en protest utanför WKÖs huvudkvarter 23 juli. I ett uttalande sa gruppen:
"Trots att genomförandet av kärnavtalet med Iran inte ens har börjat och att sanktionerna mot landet fortfarande gäller, är iranska handelslobbyister värdar för 'EU-Iran-konferensen' på österrikiska handelskammaren WKÖ i Wien. Bland deltagarna finns WKÖ-presidenten Christoph Leitl och Irans industri- och handelsminister Mohammad Reza Nematzadeh. 70 år efter Förintelsen står österrikiska och tyska företag först i ledet för att skapa affärsrelationer med den antisemitiska iranska regimen.
Den här konferensen visar att miljarder euro kommer att flöda till de iranska mullorna som ett resultat av Wienavtalet. Detta gör det möjligt för regimen att finansiera sina terrorkompanjoner Hamas och Hizbollah och stärka deras aggressiva expansion i regionen på ett aldrig tidigare skådat sätt. Terrorn mot den iranska befolkningen kommer inte att minska, utan öka. Redan nu har fler människor avrättats under den påstått "moderate" president Rouhani än under hans företrädare Ahmadinejad.
Att göra affärer med den iranska regimen är liktydigt med att finansiera kärnprogrammet, förintelsehoten mot Israel, Förintelseförnekandet, exporten av islamistisk terror och förtrycket av den iranska befolkningen."
Spanien. Utrikesminister José Manuel García-Margallo, industri-, energi- och turistministern José Manuel Soria och utvecklingsministern Ana Pastor ska leda en affärsdelegation på hög nivå till Iran i början av september. Syftet är att öppna dörrarna för spanska företag inom energi-, telekommunikation- och infrastruktursektorerna. När sanktionerna har hävts hoppas Spanien fördubbla sin export till Iran till 600 miljoner euro, från dagens 300, uppger handelskammaren. De intressantaste sektorerna för spanska företag är olja, petrokemi, gruvor, bilar, infrastruktur och järnvägstransporter.
Trots embargot är mer än 350 små och medelstora spanska företag i nuläget verksamma i Iran. 19 juli rapporterade tidningen El Mundo att mer än ett dussin spanska företag sålde material med så kallad dubbel användning som kan ha hjälpt Iran att bygga massförstörelsevapen.
Sedan 2011 har spanska myndigheter utfört nästan ett dussin polisoperationer i syfte att störa illegal vapenförsäljning till Iran. En av dessa operationer avslöjade en komplott för att sälja nio helikoptrar till Iran. En annan operation avslöjade att ett företag som till synes sysslade med att importera persiska mattor, försökte sälja missilhöljen till den iranska militären.
En rapport som publicerades av Gatestone Institute i april 2014 visade att förutom Spanien så har företag eller privatpersoner i mer än ett dussin europeiska länder – bland dem Belgien, Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Irland, Italien, Nederländerna, Norge, Slovenien, Sverige och Schweiz – varit inblandade i illegal export till Iran av varor med dubbla användningsområden.
En hög fransk ämbetsman som intervjuades av nyhetsbyrån Reuters summerade det så här: "Alla ser på Iran med girighet."