Den koptiskt kristne egyptiske parlamentsledamoten Tharwat Bukhit berättade 1 februari att "det finns uppskattningsvis 50 kyrkor i Egypten som har stängts av säkerhetsskäl".
När den "arabiska våren" tog sin början 2011, sammanställde egyptiska kristna en lista på 43 kyrkor som stängts av lokala myndigheter under årens lopp. Listan skickades till dåvarande premiärministern Dr. Essam Sharaf, som sa att kyrkorna skulle öppnas igen så snart som möjligt. Trots detta uppger Bukhit att "i dag har antalet stängda kyrkor vuxit till närmare 50".
Varför stängs kristna kyrkor "av säkerhetsskäl"? När kristna försöker reparera, renovera eller bygga en kyrka – vilket är emot islamisk lag [1] – blir följderna alltid desamma. Muslimer i området startar upplopp och går bärsärk, och lokala (muslimska) myndigheter drar slutsatsen att enda sättet att hindra "arga ungdomar" från att begå våldshandlingar är att förbjuda kyrkan, som förklaras vara ett "säkerhetshot".
Detta händelseförlopp har upprepats gång på gång i Egypten. Som exempel kan nämnas när Egyptens president Abdel Fattah Sisi gav tillstånd för byggandet av en kyrka i byn Al-Our, hemby för 13 av de 21 kristna som halshöggs av Islamiska staten i Libyen i februari 2015. Offrens familjer bor fortfarande i byn. Efter den islamiska fredagsbönen 3 april 2015, samlades muslimska folkmassor från Al-Our och genomförde våldsamma protester mot Sisis beslut. De skrek att de aldrig skulle tillåta att en kyrka byggdes. De skanderade "Egypten är islamiskt!" och attackerade därefter en koptisk kyrka med molotovcocktails och stenar. Bilar stacks i brand, däribland en bil som tillhörde anhöriga till en av de kristna som halshöggs av Islamiska staten. Flera personer skadades allvarligt.
Liknande händelser inträffade i staden Sohag. Efter en 44 år lång väntan fick de kristna i Nag Shenouda äntligen de tillstånd som krävs för att bygga en kyrka. Enligt en rapport från 2015 resulterade detta i att muslimer startade upplopp samt brände ner det provisoriska bönetält som ställts upp. När en kristen försökte hålla gudstjänst i sitt hem attackerades huset av en muslimsk mobb. Då man stod utan gudstjänstlokal, tvingades de kristna i Nag Shenouda fira påsken 2015 på gatan.
En annan incident inträffade då de kristna i byn Gala' efter många års väntan till sist fick tillstånd att börja renovera sin förfallna kyrka (se bilder här). Kort efter beskedet, 4 april 2015, startade muslimer upplopp och kastade sten mot kristna hem, affärer och personer. Jordbruk ägda av kristna vandaliserades och potatisskördar skövlades. De sedvanliga islamiska slagorden skreks: "Islamiskt! Islamiskt!" och "Det finns ingen annan Gud än Allah!"
I juli 2015 avbröt muslimer bönen i en kyrka i byn Arab Asnabt. Man krävde att kyrkan skulle rivas för att "hindra de koptiska kristna från att praktisera sina religiösa riter".
Kristna ledare har upprepade gånger anklagat lokala myndigheter för att underblåsa muslimskt våld mot kyrkor. Sedan pekar muslimska ledare på våldet som orsak till att man inte kan tillåta kyrkor.
På senare tid har en kyrka under konstruktion i byn Swada attackerats av en muslimsk mobb på minst 400 personer, möjligen påhejade av lokala myndigheter. Efter attacken stängdes kyrkan av samma myndigheter som tidigare beviljat bygglovet. De 3 000 koptiska kristna i Swada, som utgör 35 procent av befolkningen, har inte en enda koptisk ortodox kyrka att gå till.
Samma dag som den koptiske parlamentsledamoten Tharwat Bukhit konstaterade att nästan 50 kyrkor stängts, 1 februari i år, beskrev prästen i St. Rewis-kyrkan hur man omvandlat en församlingsmedlems hem till kyrka. Redan första dagen gick dock planerna i stöpet: "Muslimer hindrade folk från att komma in, så kyrkan tvingades stänga redan samma dag som den öppnade."
Franciskanerprästen Fader Lucas Helmi förklarade 2 februari att: "Stängningen av St. Göran-kyrkan i byn Hijazah i Qous [för 25 år sedan] har med spänningar mellan kopter och muslimer i byn att göra. Särskilt kyrkans muslimska grannar, den står fortfarande ofärdig efter att ha förstörts eftersom grannarna vägrar låta den återuppbyggas."
Under en 25 minuter lång intervju på arabisk satellitteve avslöjade [2] biskop Agathon hur myndigheterna efter ett kommunmöte om ett eventuellt kyrkbygge kontaktade ortens islamiska shejker. Myndighetsföreträdaren ska ha frågat shejkerna om de stod på "koptiska kyrkan eller statens sida".
Shejkerna ska då ha uppmanat alla muslimska hushåll i området att skicka ut en familjemedlem för att protestera mot kyrkbygget. Säkerhetsansvariga kunde sedan peka på den "upproriska folkmassan" och, som vanligt stoppa kyrkan med hänvisning till säkerheten.
Raymond Ibrahim, författare till Crucified Again: Exposing Islam's New War on Christians (en Gatestone Publication, utgiven av Regnery, april 2013) är Shillman Fellow på David Horowitz Freedom Center och Judith Friedman Rosen Writing Fellow på Middle East Forum
[1] Enligt Omars pakt, en medeltida muslimsk text som beskriver de inskränkningar kristna måste acceptera i en islamisk stat om de vill ha livet i behåll, befalls kristna att "inte bygga kyrkor i vår stad – ej heller kloster eller munkceller i de omgivande områdena – och att inte reparera dem som förfaller i muslimska kvarter; Att inte klinga i våra cymbaler förutom ytterst lätt och då från våra kyrkors innersta gömslen; Att inte visa kors på dem [kyrkorna], eller höja våra röster under bön eller predikningar i våra kyrkor någonstans i muslimernas närhet..." Se Crucified Again, sid. 24-30
[2] I intervjun riktade Biskop Agathon flera anklagelser mot den egyptiska regeringen, som han menade ligger bakom förföljelsen av kristna i Egypten – däribland kindnappningsepidemin av kristna barn. En engelsk översättning av hans kommentarer finns här.