• Ett växande antal belgiska muslimer lever isolerade i getton där fattigdom, arbetslöshet och kriminalitet grasserar. I stadsdelen Molenbeek ligger arbetslösheten på runt 40 procent. Radikala imamer trålar aggressivt efter håglösa ungdomar som kan rekryteras för jihad mot Väst.

  • "När vi måste ha kontakt med dessa människor [europeiska myndigheter] eller skicka vårt folk att tala med dem, pratar vi i allt väsentligt med människor som är ... barn. De är inte förutseende, de vet inte vad som pågår. De är i total förnekelse. Det är en skrämmande sak att erkänna att ens land håller på att övertas." — Amerikansk underrättelsekälla.

  • "Återvändande Syrienkrigare utgör ett enormt hot ... Det är helt otroligt att våra regeringar tillåter dem att komma tillbaka ... Alla regeringar i Väst som vägrar göra det [låsa in dem], är moraliska medlöpare om ett av dessa monster begår ett illdåd. ... Våra medborgare är i dödlig fara om vi inte återtar kontrollen över våra egna nationsgränser." — Holländske parlamentsledamoten Geert Wilders.

Terrorattackerna mot flygplatsen och tunnelbanan i Bryssel sätter, än en gång, fokus på Belgiens skamliga roll som Europas paradis för jihadister.

Flera olika men besläktade faktorer kan förklara varför Bryssel, Europas politiska huvudstad, har seglat upp som Europas jihadisthuvudstad.

Bilder från jihadattacken mot Belgien: Efter bombningen av Bryssels flygplats (t v) och en tunnelbanestation (t h).

Stor muslimsk befolkning

Belgiens muslimska befolkning väntas nå 700 000 under 2016, motsvarande drygt sex procent av befolkningen, enligt siffror som redovisas i en färsk studie av Pew Research Center. Procentuellt sett har Belgien en av Västeuropas största muslimska befolkningar.

I Brysselområdet, där runt hälften av alla Belgiens muslimer är bosatta, bor 300 000 muslimer – cirka 25 procent. Detta gör Bryssel till en av Europas mest islamiska städer.

Uppskattningsvis 100 000 muslimer bor i Brysselstadsdelen Molenbeek, ett område som blivit ett centrum för belgisk jihadism.

Parallellsamhällen

Belgiens problem med radikal islam började på 1960-talet, då belgiska myndigheter uppmuntrade massmigration från Turkiet och Marocko, eftersom man ville ha in billig arbetskraft. Dessa följdes senare av migranter från Egypten och Libyen.

Fabrikerna stängdes efterhand, men migranterna stannade och bildade familj. I dag är de flesta muslimer i Belgien tredje och fjärde generationens invandrare. Och även om många belgiska muslimer är integrerade, finns det en hel del som inte är det.

Ett växande antal belgiska muslimer bor i utanförskapsområden – isolerade getton där fattigdom, arbetslöshet och kriminalitet grasserar. I stadsdelen Molenbeek ligger arbetslösheten på runt 40 procent. Radikala imamer trålar aggressivt efter håglösa ungdomar som kan rekryteras för jihad mot Väst.

Salafism

Precis som i andra europeiska länder, bekänner många belgiska muslimer sig till salafismen – en radikal variant av islam – och dess uppmaning att bedriva våldsam jihad mot alla icke troende i Allahs namn.

Salafismen har fått sitt namn från det arabiska ordet salaf, som betyder föregångare eller förfäder – i det här fallet i betydelsen av Muhammed. Salafismen har sina rötter i Muhammeds födelseland Saudiarabien. Inriktningen glorifierar en idealiserad version av vad som påstås vara det sanna, ursprungliga islam, så som det praktiserades av de första generationerna muslimer, däribland Muhammed och hans följeslagare och följare, på 600- och 700-talen. Salafismens mål är att återskapa en ren form av islam i modern tid.

Detta mål innebär allvarliga problem för moderna, sekulära och pluralistiska stater. En tysk underrättelserapport slog nyligen fast att salafismen är en "politisk ideologi, vars anhängare inte bara ser islam som en religion utan också ett regelverk som styr alla områden i livet – från statens roll vad gäller styrningen av mellanmänskliga relationer till individens privatliv".

Rapporten tillade: "Salafismen förkastar den demokratiska principen om separation av stat och religion, folkstyre, religiöst och sexuellt självbestämmande, könsjämlikhet och den grundläggande rätten till fysisk integritet."

Även om salafisterna bara utgör en liten del av Europas spirande muslimska befolkningsgrupp, oroas myndigheterna allt mer av att de som mest dras till den salafistiska ideologin är unga, lättpåverkade muslimer som kan tänkas vara mottagliga för uppmaningar att begå våldsdåd i islams namn.

Sharia4Belgium

Innan Islamiska staten dök upp, var den mest välkända salafistgrupperingen i Belgien Sharia4Belgium, som spelat en viktig roll i radikaliseringen av belgiska muslimer.

Sharia4Belgium förbjöds i februari 2015, i samband med att dess ledare Fouad Belkacem dömdes till tolv års fängelse [för att han organiserat jihadistresor till kriget i Syrien, ö.a.]. Delar av gruppens nedlagda webbsajt finns bevarade på Internet Archive. Där kan man läsa hur Sharia4Belgium inbjuder alla belgare att konvertera till islam och underkasta sig sharialagar – eller ta konsekvenserna. Texten slår fast:

"Det är nu 86 år sedan det Islamiska kalifatet föll. Tyranniet och korruptionen i detta land [Belgien] har segrat; vi går från den ena skandalen till den andra: Ekonomisk kris, pedofili, brottslighet, växande islamofobi, etc.

"Precis som vi [muslimer] tidigare har räddat Europa från det medeltida mörkret, planerar vi nu att göra det än en gång. Nu har vi den rätta lösningen på alla problem, och det är efterlevnad av den gudomliga lagen, sharia. Vi manar till införande att sharia i Belgien.

"Sharia är det perfekta systemet för mänskligheten. Under 1 300 år av islamiskt styre kände vi bara ordning, välfärd och skydd av alla mänskliga rättigheter. Vi vet att Spanien, Frankrike och Schweiz upplevde sin bästa sin under sharia. Under dessa 1 300 år våldtogs 120 kvinnor, vilket ska jämföras med 120 kvinnor om dagen i Europa. Knappt 60 rån registrerades på 1 300 år.

"Därför bjuder vi nu in den kungliga familjen, parlamentet, all adel och alla boende i Belgien att överlämna sig till islams ljus. Rädda dig själv och dina barn från det plågsamma straffet i livet efter detta och ge dig själv evigt liv i paradiset."

En cachad version av bakgrundsbilden på Sharia4Belgiums webbsajt visar hur den svarta jihadflaggan vajar ovanför det belgiska parlamentet. Fram tills helt nyligen användes Sharia4Belgiums YouTube-kanal (nu också nerstängd) för att uppmana muslimer till jihad. Gruppen la upp klipp med rubriker som "Jihad är obligatoriskt", "Uppmuntra jihad", "Dueller och gerillakrig" och "Martyrskapets dygder". På detta vis banade Sharia4Belgium väg för Islamiska staten i Belgien.

Belgiska jihadister

Belgien är ett av Västeuropas minsta länder, men har Europas högsta per capita-andel stridande jihadister i Syrien och Irak. Enligt statistik som redovisades av inrikesminister Jan Jambon 22 februari i år, har 451 belgiska medborgare identifierats som jihadister. Av dess befinner sig 269 på slagfälten i Syrien eller Irak, 6 tros vara på väg dit, 117 har återvänt till Belgien och 59 har stoppats vid gränsen.

Enligt Jambon är 197 av jihadisterna hemmahörande i Bryssel: 112 av dessa befinner sig i Syrien, medan 59 har återvänt till Belgien. Ytterligare 195 jihadister kommer från Flandern: 133 är i Syrien, medan 36 har återvänt.

Belgien är EUs främsta leverantör av jihadister till Islamiska staten per capita: Runt 40 jihadister per miljon invånare, att jämföra med Danmark (27), Sverige (19), Frankrike (18), Österrike (17), Finland (13), Norge (12), Storbritannien (9,5), Tyskland (7,5) och Spanien (2).

Myndighetsinkompetens?

Under de senaste två åren har minst fem jihadistattacker kopplats till Belgien. I maj 2014 attackerade jihadister det judiska museet i Bryssel. I augusti 2015 attackerade en jihadist med kopplingar till Molenbeek ett tåg mellan Amsterdam och Paris. I januari 2015 genomförde belgisk polis en anti-jihadräd i staden Verviers. I november 2015 framkom det att två av de åtta jihadister som låg bakom attackerna i Paris, bodde i Bryssel. 18 mars grep polisen Salah Abdeslam, en belgiskfödd fransk medborgare av marockansk härkomst, för inblandning i Parisattackerna. Han hade då varit på flykt i flera månader. 22 mars slog jihadister än en gång till mot Bryssel.

Efter attackerna mot Paris i november 2015 sa den belgiske premiärministern Charles Michel: "Det finns nästan alltid en länk till Molenbeek. Det är ett gigantiskt problem. Förutom förebyggande, bör vi också fokusera mer på undertryckande."

Inrikesminister Jambon tillade:

"Vi har inte kontroll över situationen i Molenbeek just nu. I nästa steg måste vi intensifiera våra ansträngningar där. Jag ser att [Molenbeeks] borgmästare Françoise Schepmans också ber oss om hjälp, och att den lokale polischefen är villig att samarbeta. Vi borde gå samman och 'städa upp' det sista som måste göras, det är helt nödvändigt."

Den senaste attacken mot Bryssel pekar dock på att belgiska myndigheter fortfarande inte har jihadistsituationen under kontroll.

Enligt en person inom belgisk kontraterrorism är en del av problemet att landet har en relativt liten myndighetsapparat, och att det stora antalet pågående utredningar har gjort att i princip varenda polisutredare och militär underrättelseofficer är upptagen med att undersöka internationella jihadistnätverk. Han tillade:

"Vi har helt enkelt inte folk till att övervaka någonting annat, och uppriktigt sagt har vi inte den infrastruktur som krävs för att följa upp de hundratals pågående utredningar vi har. Det är bokstavligen en omöjlig situation, och ärligt talat en väldigt allvarlig sådan."

En amerikansk underrättelsekälla ska enligt uppgift ha sagt att europeiska säkerhetstjänster beter sig som barn:

"Även inom EU generellt, finns en infiltration av jihadister som har pågått i två decennier. Och de börjar arbeta med detta först nu. När vi måste ha kontakt med dessa människor [europeiska myndigheter] eller skicka vårt folk att tala med dem, pratar vi i allt väsentligt med människor som är – jag ska uttrycka mig utan omsvep – barn. De är inte förutseende, de vet inte vad som pågår. De är i total förnekelse. Det är en skrämmande sak att erkänna, att ens land håller på att övertas."

I november 2015 publicerade New York Times en svidande analys av den belgiska inkompetensen. Det framkom att en månad före attackerna i Paris, mottog Molenbeeks borgmästare Françoise Schepmans en lista med namn och adresser till 80 jihadister som bodde i hennes område. Bland namnen på listan fanns två bröder som senare deltog i 13 november-attackerna i Paris.

Enligt Times sa Schepmans: "Vad skulle jag göra åt dem? Det är inte mitt jobb att spåra upp presumtiva terrorister. Det är rikspolisens ansvar." Artikeln fortsatte: "Rikspolisen, för sin del, rapporterar till inrikesminister Jan Jambon, en flamländsk nationalist som är osäker på om det fransk-, holländsk- och tysktalande Belgien ens borde existera som land."

En artificiell stat

Belgien, inklämt mellan Frankrike, Tyskland, Luxemburg och Holland, bildades 1830 för att utgör en neutral buffertzon mellan de geopolitiska rivalerna Frankrike och Tyskland. Belgiens roll som buffertstat tog i praktiken slut efter Andra världskriget, då arbetet mot europeisk integration tog sin början. Med tiden fick Bryssel rollen som Europeiska unionens de facto-huvudstad.

Under de gångna tre decennierna har Belgien brottats med en existentiell kris på grund av växande motsättningar mellan holländsk- och fransktalande. En kommentator skrev:

"Landet opererar på en grund av språklig apartheid, vilket infekterar allt från offentliga bibliotek till lokala och regionala myndigheter, utbildningssystemet, politiska partier, nationell teve, tidningar och till och med fotbollslag. Det finns ingen nationell berättelse i Belgien, snarare två motsägelsefulla berättelser på holländska och franska. Resultatet är de dövas dialog."

Denna dysfunktionalitet utsträcker sig även till belgisk kontraterrorism. New York Times noterade:

"Med tre obekvämt sammanfogade befolkningar, har Belgien en yrselframkallande uppsjö av institutioner och politiska partier, åtskilda av språkliga, ideologiska eller helt enkelt opportunistiska gränser, som får ta på sig skulden för landets synbara oförmåga att hantera sitt terrorhot.

"Det hade inte vari särskilt svårt att hitta de två Molenbeek-bröderna innan de var med om att mörda 130 människor i Parisattackerna: De bodde bara 90 meter från kommunens stadshus, på andra sidan ett kullerstenstorg i en subventionerad kommunal lägenhet, tydligt synlig från borgmästarens hörnkontor på andra våningen. En tredje bror arbetade för fröken Schepmans kommunadministration.

"Betydligt svårare, dock, var att få ihop alla de labyrintliknande gångar som förenar – men också åtskiljer – de många personer som ansvarar för säkerheten i Bryssel, en huvudstad med sex lokala polisstyrkor och en rikspolisstyrka.

"Bryssel har tre parlament, 19 kommuner och är huvudsäte för två säkerhetstjänster – en militär, en civil – och en enhet som värderar terrorhot, vars chef, utmattad och demoraliserad av inbördes revirstrider, avgick i juli men fortfarande sitter vid sitt skrivbord.

"Förlorade i röran gick de två bröderna, Ibrahim Abdeslam, som utlöste en självmordsväst i Paris, och Salah, som är föremål för ett omfattande sökarbete där polisen simmar torrsim medan de gör den ena husrannsakan efter den andra runtom i landet."

Språkfrågan påverkar också integrationen. Som en analys i Washington Post förklarar: "Många jobb i Bryssel kräver att man talar franska, flamländska eller holländska, och numer också engelska, medan de flesta invandrare bara talar arabiska och lite franska. Detta har satt stopp för integrationen."

Öppna gränser

Genom passfrihetsfördraget Schengenavtalet, har jihadister förklädda till migranter kunnat ta sig in i Europa via Grekland och vidare till Nordeuropa utan att upptäckas.

I en intervju med Breitbart London sa den holländske politikern Geert Wilders, som för övrigt än en gång ställts inför rätta i Holland för yttrandefrihetsbrott:

"Återvändande Syrienkrigare utgör ett enormt hot. De är farliga rovdjur som rör sig på våra gator. Det är helt otroligt att våra regeringar tillåter dem att komma tillbaka. Och det är helt otroligt att de, när de väl kommer tillbaka, inte kastas i fängelse.

"Vi har dussintals sådana här jihadister i Holland. Vår regering låter de flesta av dem vandra fritt på gatorna och vägrar låsa in dem. Jag kräver att de grips omedelbart. Alla regeringar i Väst som vägrar göra det är moraliska medlöpare om ett av dessa monster begår ett illdåd.

"Regeringen måste också stänga våra nationella gränser. Europeiska unionens Schengenzon, där inga gränskontroller tillåts, är en katastrof. Den belgiske marockanen Salah Abdeslam, hjärnan bakom blodbadet i Paris i november, reste obehindrat från Belgien till Holland vid flera tillfällen förra året."

Wilders avslutade: "Detta är oacceptabelt. Våra gränser är en gigantisk säkerhetsrisk. Våra medborgare är i dödlig fara om vi inte återtar kontrollen över våra egna nationsgränser."

Soeren Kern är Senior Fellow på New York-baserade Gatestone Institute. Han är också Senior Fellow for European Politics på Madridbaserade Grupo de Estudios Estratégicos/Strategic Studies Group. Följ honom på Facebook och Twitter. Hans första bok, Global Fire, kommer ut 2016.

Tidigare artiklar av
få det senaste via mejl: prenumerera från det fria gatestone institutes mejlinglista.

sv