Den allmänna motviljan mot EU växer i samtliga viktiga medlemsstater, enligt en ny opinionsundersökning bland väljare i tio EU-länder.
EU-missnöjet underblåses av unionens misskötsel av flykting- och skuldkriserna, enligt undersökningen, som genomförts bland väljare i Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Grekland, Ungern, Italien, Holland, Polen, Spanien och Sverige.
Allmänhetens ilska hämtar också näring ur det växande antalet diktat som utfärdas av de ovalda ämbetsmännen i Brysselbaserade EU-kommissionen, EUs mäktiga administrativa organ, som varit obevekligt i sin strävan att ta makten ifrån EUs 28 medlemsstater.
Den 17-sidiga rapporten, "Euroskepticism Beyond Brexit", publicerades av Pew Research Center 7 juni, bara två veckor innan Storbritannien 23 juni folkomröstar om man ska bli det första landet som lämnar unionen (det så kallade Brexit, en ordlek med "Britain" och "exit", det vill säga "lämna").
Följande är utdrag ur rapporten:
Mycket av européernas EU-missnöje kan härledas till hur man i Bryssel har hanterat flyktingkrisen. I samtliga undersökta länder var den överväldigande majoriteten svarande missnöjda med hur EU hanterat krisen. Detta uppgav bland annat 94 procent av grekerna, 88 procent av svenskarna och 77 procent av italienarna. I Ungern och Polen låg missnöjet med hanteringen av flyktingkrisen på 72 respektive 71 procent. I Frankrike var 70 procent missnöjda, i Tyskland 67 procent. Bästa betyget för hur man hanterat krisen får EU i Holland, men inte ens där klättrar siffran högre än ljumma 31 procent.
EUs hantering av ekonomiska frågor är en annan källa till irritation. Ungefär nio av tio greker (92 procent) är missnöjda med hur EU hanterat den pågående finanskrisen. Cirka två tredjedelar av italienarna (68 procent), 66 procent av fransmännen och 65 procent av spanjorerna känner likadant. (Frankrike och Spanien är för övrigt de två länder där stödet för EU avtagit mest på sistone.) Även i Sverige (59 procent) och Storbritannien (55 procent) är majoriteten missnöjda med hur EU mött de ekonomiska utmaningarna. Bäst betyg vad gäller ekonomin får EU i Polen och Tyskland (47 procent i båda länderna).
Nästan två tredjedelar (65 procent) av britterna menar att de vill att EU ska återföra vissa befogenheter till nationsregeringarna. Och denna euroskepticism finns inte bara i Storbritannien. I Grekland uppger 68 procent av de tillfrågade att de vill återföra vissa EU-befogenheter till nationerna, följt av Sverige med 47 procent, Holland med 44 procent och Tyskland med 43 procent.
Mediansiffran i samtliga tio undersökta länder är 42 procent för att överföra mer makt till nationerna från Bryssel, medan bara 19 procent vill ha mer centralisering (27 procent är nöjda som det är nu).
Omvänt finner man mycket lite entusiasm för att överföra mer makt till Bryssel. Bara 6 procent av britterna, 8 procent av grekerna och 13 procent av svenskarna vill att EU ska ha större makt. Starkast stöd för ett mäktigare Europa finns i Frankrike – 34 procent. I de flesta länder vill runt en fjärdedel eller mer att nuvarande maktbalans ska bestå.
Tre fjärdedelar av de britter som tycker att EU hanterat ekonomiska problem dåligt och 71 procent av dem som ogillar unionens sätt att hantera flyktingkrisen, anser att Bryssel borde återge makt till de nationella regeringarna.
Störst stöd har EU bland polackerna (72 procent) och ungrarna (61 procent). I många andra länder är stödet mycket halvhjärtat. Bara 27 procent av grekerna, 38 procent av fransmännen (ner från 69 procent 2004) och 47 procent av spanjorerna (ner från 80 procent 2007) har en positiv syn på EU. Intressant nog kan man notera att 44 procent av de brittiska svarande har en positiv syn på EU, bland skottarna är siffran 53 procent.
EUs popularitet har fallit i fem av de sex nationer som undersökts både 2015 och 2016. I Frankrike har opinionen fallit med 17 procentenheter, i Spanien med 16, i Tyskland med 8, i Storbritannien med 7 och i Italien med 6.
Unga människor i åldrarna 18-34 är mer positivt inställda till EU än personer över 50 i sex av tio undersökta nationer. Generationsklyftan är mest uttalad i Frankrike – 25 procentenheter – där 56 procent av de unga men bara 31 procent i den äldre gruppen har en positiv syn på EU. Man kan se liknande generationsklyftor i Storbritannien (19 procentenheter), Holland (16 procentenheter), Polen och Tyskland (14 procentenheter) och Grekland (13 procentenheter). Det är oklart varför unga européer är så positiva till EU, som har en ungdomsarbetslöshet nära 50 procent i vissa länder.
I hela Europa finns en mycket stark känsla av att Brexit skulle vara dåligt för EU: 89 procent av svenskarna, 75 procent av holländarna och 74 procent av tyskarna uppger att de tror detta. Endast i Frankrike tror mer än en fjärdedel (32 procent) att det skulle vara positivt för EU och Storbritannien försvann från unionen.
Även om undersökningen inte bokstavligt uttrycker det så, speglar resultaten med all säkerhet den växande ilskan mot EUs antidemokratiska natur och dess oändliga makthunger.
31 maj presenterade EU i samarbete med Facebook, Twitter, YouTube och Microsoft en ny "uppförandekod" för att motverka "olaglig hatpropaganda" på nätet i Europa. Kritiker menar att det hela är en direkt attack mot yttrandefriheten i Europa, eftersom EUs definition av "hatpropaganda" och "våldsuppmaningar" är så vag att nästan vad som helst kan räknas in som strider mot det europeiska myndigheter anser vara politiskt korrekt, däribland kritik mot massinvandring, islam eller EU.
24 maj svor Jean-Claude Juncker, EU-kommissionens ovalde president, att använda sanktioner för att isolera högerextrema eller populistiska regeringar, som valts in i svallvågor av folklig ilska över invandringen. I enlighet med befogenheter som EU-kommissionen fick 2014, kan Juncker utlösa en "rättssäkerhetsvarning" till länder som avviker från "de gemensamma konstitutionella värderingarna alla medlemsstater delar". I stället för att acceptera folkviljan vid valurnorna, kan Juncker alltså införa sanktioner för att rätta till "systemfel" bland medlemsstaterna.
4 maj varnade Juncker EU-länder som visar "bristande solidaritet" genom att vägra ta emot migranter, för att de riskerar böter på 250 000 euro (cirka 2,3 miljoner kronor) per migrant.
20 april föreslog EUs interna tankesmedja Europeiska politiska strategicentret, som rapporterar direkt till Juncker, att EU ska upprätta en egen underrättelsetjänst – direkt underställd ovalda byråkrater. Enligt förslaget skulle EUs 28 medlemsstater vara "juridiskt tvingade att dela med sig av information".
Brittiska försvarsministern Penny Mordaunt gav svar på tal:
"Dessa ärenden ska och måste vara medlemsstaternas eget ansvar. Underrättelseinformation kan bara delas på bilateral basis. Detta senaste integrationsprojekt från EU visar inte bara hur lite man bryr sig om nationernas suveränitet, men också hur lite man förstår om hur kontraterrorism fungerar."
15 december 2015 avslöjade kommissionen sina planer på en ny gränsvakts- och kustbevakningsstyrka, som kan ingripa var som helst i EU, till och med utan värdlandets samtycke.
8 mars 2015 sa Juncker att EU behöver en egen militärstyrka för att återupprätta unionens anseende i världen: "Europas anseende har sjunkit dramatiskt, men inte heller vad gäller utrikespolitik verkar man ta oss på allvar fullt ut."
 Jean-Claude Juncker, EU-kommissionens ovalde president, svor nyligen att använda sanktioner för att isolera högerextrema eller populistiska regeringar, som valts in i svallvågor av folklig ilska över invandringen. I december 2015 avslöjade kommissionen sina planer på en ny gränsvakts- och kustbevakningsstyrka, som kan ingripa var som helst i EU, till och med utan värdlandets samtycke. (Bildkälla: © Europeiska unionen 2015 - Europaparlamentet) |
I en intervju med den franska tidningen Le Monde nyligen, sa Juncker att om britterna röstar för att lämna EU, ska de behandlas som "desertörer":
"Jag tror inte desertörerna kommer att tas emot med öppna armar. Om britterna säger nej, vilket jag inte hoppas att de gör, så kommer livet i EU inte att fortsätta som tidigare. Storbritannien kommer att betraktas som tredje land, och kommer inte att strykas medhårs (caresser dans le sens du poil). Om britterna lämnar Europa kommer det att bli konsekvenser för folk. Det är inte ett hot, men våra relationer kommer inte att kunna vara som de är i dag."
I en intervju med tidningen Telegraph, summerade tankesmedjan Friends of Europes chef Giles Merritt det hela på följande sätt: "EUs politiska eliter befinner sig i vild panik. Om britterna röstar för att lämna kommer chocken att bli så fruktansvärd att de till sist tvingas vakna och inse att de inte längre kan ignorera alla krav på demokratiska reformer. De kanske tvingas upplösa EU i sin nuvarande form och bygga upp det på nytt, både för att få tillbaka britterna och för att de fruktar att hela den politiska ordningen annars kommer att kullkastas."
Soeren Kern är Senior Fellow på New York-baserade Gatestone Institute. Han är också Senior Fellow for European Politics på Madridbaserade Grupo de Estudios Estratégicos/Strategic Studies Group. Följ honom på Facebook och Twitter. Hans första bok, Global Fire, kommer ut 2016.