Alexander Stevens är advokat i München, specialiserad på sexualbrott. Nyligen släppte han en bok, Sex i rätten (Sex vor Gericht), i vilken han beskriver några av sina märkligaste och mest chockerande fall. Ett av dessa fall blottlägger frågan: Vad gör man när tolkarna som arbetar för polis och domstolar ljuger och manipulerar? Eftersom ingen övervakar tolkarna är det troligt att deras oärlighet i många fall inte upptäcks – i Stevens bok beskrivs ett fall där tolkens oärlighet fick förödande effekt.
En syrisk flicka, kallad "Sali", hade blivit bortlovad av sina föräldrar till en man vid namn Hassan, som vid denna tidpunkt fortfarande var kvar i Syrien. Arrangemanget sågs som ömsesidigt fördelaktigt: Salis föräldrar skulle få pengar och Hassan fick komma till Tyskland. Sali skulle aldrig frivilligt ha gift sig med en 34 år äldre man, men familjens heder krävde att hon gjorde som hon blev tillsagd. Sali själv fick ingenting positivt ut av det hela. Tvärtom, Hassans intresse för Sali byggde helt på att han fick tillgång till hennes kropp. Han tvingade Sali att utföra alla tänkbara sexuella tjänster flera gånger om dagen, och misshandlade henne dessemellan brutalt.
Sali hade svårt att dölja hur dåligt hon mådde av våldtäkterna, och när hon blev sjuk förebrådde Hassan henne och "hotade öppet med att kräva en större återbetalning från hennes familj, för att täcka bröllopskostnader och kompensera för bristande kärleksfröjder". Sali sökte hjälp på en kvinnojour, där en anställd tog med henne till en advokat: Alexander Stevens. På kvinnojouren berättade Sali om den olycka som drabbat henne, men hon var mycket noga med att hela tiden ta sin man i försvar. Hon var mer orolig för vad en skilsmässa skulle innebära för familjens heder än hon var för sin egen del.
"Efter två timmars smärtsamma beskrivningar av sexuella övergrepp, misshandel och förnedring, tvivlade jag inte ett ögonblick på att allt hade inträffat precis på det sättet hon beskrev", skriver Stevens.
Följande dag försökte Stevens få till ett polisförhör med tolk. Han blev dock mycket förvånad när han kom till kvinnojouren – Sali var plötsligt som en annan person. Nu ville hon inte ha någonting med honom eller personalen på kvinnojouren att göra. En tid senare vidarebefordrade en anställd på kvinnojouren ett brev som Sali lämnat till Stevens. Där stod:
Bäste herr Stevens,
Jag är hemskt ledsen att jag orsakat Er så mycket bekymmer. Snälla tro mig när jag säger att jag inte ville detta. Allt jag berättade för Er är sant. Jag ville också gärna göra en anmälan till polisen angående det jag berättat för Er. Men tolken sa till mig att en rättrogen kvinna inte får använda ord som sex och våldtäkt. Sådana ord skulle dra vanära över min man och vår familj. Hon sa också att jag var en hädare, för att jag gått till polisen. Ingen kvinna ska anmäla sin egen man. Mannen måste hedras. Jag vet inte vad jag ska göra, Herr Stevens. För jag tror att hon har rätt. Jag skulle aldrig ha vanärat min man och min familj. Därför måste jag be Er att inte berätta detta för någon. Jag vill inte skapa mer problem för min familj och min mans familj. Snälla förlåt mig. Ni har varit mycket vänlig mot mig.
Sali
Vid det här laget var Sali redan död. Enligt en anställd vid kvinnojouren misstänkte polisen att hon begått självmord.
Tolkar fattar asylbeslut
Särskilt icke-muslimska flyktingar har klagat på den press de utsätts för av muslimska tolkar. Som Gatestone Institute tidigare har berättat utsätts kristna och andra icke-muslimer för misshandel, hot och trakasserier på tyska asylboenden. En av anledningarna till att de tyska myndigheterna inte ingriper har med de muslimska tolkarna att göra, säger Paulus Kurt, som leder arbetsgrupperna i tyska Centralrådet för orientaliska kristna (ZOCD):
"Muslimska tolkar tar ofta parti för svaranden. Jag känner till vittnesmål där tolkarna har pressat och enligt uppgift sagt till kristna på väg till polisen eller tidigare: 'Om du anmäler kan du glömma din asylansökan.' Jag har ofta lagt märke till att anmälningar dragits tillbaka på grund av att kristna har hotats."
Effekterna av detta maktmissbruk är förödande: Tolkar i Tyskland har stort inflytande över vilka som beviljas asyl. I november 2015 skrev anställda vid tyska Migrationsverket (Bundesamt für Migration und Flüchtlinge, BAMF) ett öppet brev till sin chef Frank-Jürgen Weise, där man lyfte fram ett antal problem inom det nuvarande systemet:
"En syrier är en person som skriftligen identifierar sig som sådan (kryssar i rätt ruta på frågeformuläret), och tolken (oftast inte edsvuren, ej heller från Syrien) bekräftar detta. Tolkarna är inte anställda av Migrationsverket, inte heller är de edsvurna inom det tyska rättssystemet. I slutändan är handläggningen av asylansökningar helt utlämnad till dessa tolkar – såtillvida att den innefattar bekräftelse av nationalitet och därmed det land där man förföljs. Enligt vår uppfattning är en sådan här beslutsfattningsprocess, som sker i massiv omfattning, inte rättssäker."
Teverapporter
I maj 2016 sände public service tevekanalen Bayerischer Rundfunk ett reportage om muslimska tolkar som ljuger. Reportaget hade rubriken "Förräderi på flyktingförläggningen: När tolkar felöversätter", och avslöjade flera fall där just detta skett:
Moderator: Allteftersom flyktingströmmarna ökar, har behovet av tolkar också växt snabbt. I realiteten spelar tolkarna en central roll i exempelvis asylansökningsprocessen. Eftersom det råder en övergripande brist på kvalificerade och edsvurna tolkar, har Migrationsverket på sistone efterlyst tolkar med detta flygblad [Rubrik: "Vi söker tolkar"]. Vidare kan man läsa: "Du tar ett stort ansvar på jobbet, och vi förväntar oss att du är neutral och pålitlig." Men det finns ofta ett stort glapp mellan förväntningar och verklighet.
Reporter: Mobbad och hotad av andra flyktingar. Det denne irakiske flykting beskriver för oss är en mardröm. Han ber en tolk om hjälp, men han [tolken] tar angriparens parti.
Hassan: "De ville slå oss; de förolämpade oss. Och tolken tänkte igenom allt medan han översatte, och påstod sedan att inget av det hade hänt."
Reporter: Hassan, som vi kallar den unge mannen, tillhör den religiösa minoriteten yazidier. Radikala sunnimuslimer hatar yazidierna, även i Tyskland. I stället för att vidarebefordra hans budskap, lurade tolken honom.
Hassan: "Tolken översatte att vi bara hade haft ett litet bråk på gatan."
Reporter: Det var en medveten felöversättning. Och detta är inget unikt fall, säger Gian Aldonani. Hon flydde till Tyskland som ung yazidisk flicka. Som student i Köln engagerade hon sig i arbete med flyktingar. Under arbetets gång blev det gång efter annan uppenbart:
Gian Aldonani: "Man felöversätter medvetet. I början trodde vi att det handlade om enstaka fall i Köln med omnejd. Men när vi började dokumentera alla fall, insåg vi att tolkar över hela Tyskland helt avsiktligt felöversatte. [...] Socialarbetarna är helt beroende av tolkarna. Tolkarna utnyttjar situationen. Dessa människor gör samma sak här som de gör med minoriteter i sina ursprungsländer."
Fler "enstaka fall"
Liknande fall – alltid klassade som "enstaka fall" – har dykt upp i tyska och österrikiska tidningar gång på gång.
I juni 2016 dömdes en jihadist i Salzburg, Österrike, till två års fängelse i en regional domstol. Han hade krigat för Nusrafronten i Syrien. Lite i skymundan rapporterades det att: "29-åringen kom till Salzburg som flykting i oktober 2015, och hjälpte till som tolk vid Freilassing-gränsen."
Angående "tolken och den kulturelle medlaren Besnik S.", skrev tidningen Hamburger Morgenpost:
"Besnik S. tolkade också åt unga flyktingar – tills en av hans kolleger blev misstänksam. Besnik S. översatte konsekvent fel. I stället för att möjliggöra kommunikation för de unga männen, försökte han enligt uppgift föra dem närmare sin egen ideologi."
Ett särskilt groteskt fall seglade upp i mars 2016, och rör en tjetjensk tolk som arbetade som domstolstolk i österrikiska Graz.
"Tolken hade redan översatt flera människors vittnesmål. Då ett nytt vittne skulle kallas, förklarade kvinnan [tolken] att vittnet ifråga var hennes man. Hon hävdade dock att han inte kunde närvara den aktuella dagen, och bad om ursäkt å hans vägnar, eftersom han just då var i Ryssland, vilket han redan informerat rätten om. Mannen var åtalad i en annan rättsprocess av liknande typ. ... Flera närvarande vid rättegången hade redan noterat att under pauserna gick tolken runt och pratade med ett 20-tal tjetjener bland åhörarna."
Alexander Stevens, advokaten från München, har ofta fått intrycket att det finns en "broderlig solidaritet" mellan tolkar och åtalade, berättar han för Gatestone. Utifrån egen erfarenhet och efter samtal med domare, åklagare och andra försvarsadvokater, gör han bedömningen att i synnerhet muslimska tolkar ofta bryter mot sin neutralitetsplikt:
"Min personliga uppfattning är att inte bara de åtalade [utan också tolkarna] från islamiska samhällen är listiga, lömska och ibland falska. I de här sammanhangen handlar det ofta om organiserad brottslighet, gängbrottslighet, stöld och bedrägerier. De är ofta väldigt smarta, och det finns en otrolig sammanhållning inom de respektive kulturella och religiösa grupperna, särskilt bland albaner, turkar, syrier och marockaner. Den gemensamma nämnaren är möjligen islamistisk betingning. De är väldigt sammansvetsade, nästan som en familj, fast utan blodsband."
Myndigheternas försumlighet
Enligt Stevens är problemet välkänt bland domare och försvarsadvokater:
"Det börjar så fort domaren frågar: 'Vad heter du?' I stället för att helt enkelt översätta de tre orden, pratar tolken ofta i 'en evighet'. Och omvänt, när man förväntar sig en lång utläggning säger tolken bara en mening. Många gånger är man inte alls säker på vad tolken och den åtalade egentligen diskuterar."
Stevens menar att de tyska myndigheternas försumlighet förvärrar problemet. Medan det råder stränga krav på domstolstolkar på språk som engelska och spanska, är detta inte fallet i Tyskland vad gäller många andra språk. Han poängterar att den tyska delstaten Bayerns lag om domstolstolkar tydligt slår fast: "Erkännandet av utländska examina faller under det bayerska utbildningsministeriet" – vilket innebär att även sökande med svajiga referenser kan komma ifråga om ministeriet anser att det råder tolkbrist på ett visst språk.
Stevens är kritisk mot tyskarnas naivitet:
"Domstolseden svärs på följande sätt: Domaren läser högt ur lagtexten, och förklarar att han [tolken] ska översätta troget och flitigt. Det är allt! Med detta är han insvuren, och enligt tysk lag absolut trovärdig."
Stevens menar att även om detta problem har existerat länge, så har det blivit än mer skadligt efter "flyktingvågen, som fört med sig ett helt potpurri av kriminalitet, däribland sexualbrott".
Människorättsaktivister: "Inget förtroende för muslimska tolkar"
Karl Hafen, före detta chef för den tyska avdelningen av International Society for Human Rights (ISHR), är mycket bekymrad över situationen för icke-muslimer på tyska asylboenden, där tolkarna tycks vara en del av problemet. Han berättar för Gatestone att
"De flesta rapporter vi får om tolkar handlar om att de inte vill översätta hot där offren pekar ut muslimer, eller att tolkar försöker påstå att det som hänt har stöd i Koranen."
Många flyktingar blir rädda av blotta närvaron av en muslimsk tolk.
"Många drabbade klagar på att de inte längre kan tala öppet när tolken visar att hon är muslim genom att bära huvudduk. Andra berättar att de är rädda för att gå till läkare med en muslimsk tolk, eftersom de råkat ut för saker som gör att de inte kan lita på henne."
Hafen vill inte kalla dessa tolkar islamister – de är helt vanliga, konservativa muslimer:
"Än en gång ser vi en stark återgång till islamiska regler, en slags av-integration. Det har också att göra med hur tolkarna själva lever, om de är ensamma eller har en familj som praktiserar islam. De muslimska tolkarna vägrar tro att det som hänt verkligen har ägt rum på det sätt som beskrivs. Och detta uppmuntras eftersom en del av våra medier – men i synnerhet politiker och biskopar – spelar ner brutaliteterna och helt enkelt vägrar att erkänna att människor som fallit offer, eller som bevittnat brott med sina egna ögon, inte längre litar på muslimer."
Vi kan inte tillåta att tolkar förvränger eller manipulerar en redan sårbar befolkningsgrupp. De tyska myndigheterna måste reformera systemet för hur tolkar rekryteras till domstolar, polis och myndigheter, så att alla flyktingar får den rättsliga process de har rätt till.
Stefan Frank, baserad i Tyskland, är frilansjournalist och skribent.