Den franska staden Nice har upphävt ett kontroversiellt förbud mot muslimsk burkini, efter att en domstol slagit fast att dylika förbud är olagliga. Liknande förbud har också upphävts i Cannes, Fréjus, Roquebrune och Villeneuve-Loubet, men implementeras fortfarande i minst 25 andra franska kuststäder.
Burkinibråket – burkini är en sammanslagning av orden burka och bikini – har gjort att en sedan länge pågående debatt om islamiska kläder har fått nytt bränsle, i Frankrike såväl som i andra sekulära europeiska länder (se appendix).
26 augusti slog Frankrikes högsta förvaltningsdomstol fast att de kommunala myndigheterna i Villeneuve-Loubet, en kuststad på franska Rivieran, inte hade rätt att förbjuda burkinin. Domstolen fann att förbudet – som infördes efter jihadistattacken i Nice 14 juli, vilken skördade 86 liv – var "en allvarlig och uppenbart olaglig attack mot grundläggande frihetsrättigheter, däribland rörelsefrihet och samvetsfrihet". Domarna ansåg att lokala myndigheter endast har rätt att inskränka individens frihet om det finns en "påvisbar risk" för att den allmänna ordningen hotas. Några bevis för att en sådan risk föreligger fanns inte, menade man.
Även om domen i fråga bara rörde förbudet i Villeneuve-Loubet, ansåg bedömare att den skulle komma att bli prejudicerande för de andra 30 städer och orter som också har infört burkiniförbud.
Högsta domstolen upphävde därmed en dom som avkunnades i en lägre rättsinstans 22 augusti, i vilken det slogs fast att ett burkiniförbud var "nödvändigt, passande och proportionerligt" för att upprätthålla den allmänna ordningen. Fallet har drivits av Kollektiv mot islamofobi i Frankrike (CCIF) och Människorättsförbundet (LDH). De två grupperna har svurit att stämma alla kommuner som inför burkiniförbud, eftersom de menar att det kränker franska muslimers religionsfrihet.
Patrice Spinosi, juridiskt ombud för LDH, sa att i avsaknad av ett bevisat hot mot den allmänna ordningen, har Högsta domstolen "beslutat och visat att borgmästare inte har rätt att sätta gränser för vilka religiösa symboler som får bäras på allmän plats. Det strider mot religionsfriheten, som är en grundläggande frihetsrättighet."
Förespråkare för förbudet – från alla politiska läger – menar dock att burkinin är ett politiskt, inte religiöst, plagg.
Franske samhällsdebattören Yves Thréard varnade i Le Figaro:
"I värsta fall drar debatten iväg och börjar handla om saker som inte alls har med denna vansinniga utstyrsel att göra. Sekularism och religion är irrelevanta i sammanhanget. Burkinin föreskrivs inte i Koranen, utan är ytterligare ett uttryck för hur politisk islam, militant, destruktiv, försöker ifrågasätta vår livsstil, vår kultur, vår civilisation. Slöja i skolan, bönestunder på gatan, halalskolmat, könsapartheid på badhus, sjukhus, körskolor, niqab, burka... denna infiltration har försökt underminera vårt samhälle i 30 år och destabilisera det. Det är dags att slänga igen dörren i ansiktet på den. Youssef al-Qaradawi, den berömde egyptiske predikanten och före detta föredragshållare i Frankrike, har varnat: 'Vi kommer att kolonisera er med era demokratiska lagar.' Genom vår likgiltighet såväl som vår naivitet har vi länge varit medskyldiga i denna dödliga och otäcka process."
Enligt Frankrikes premiärminister Manuel Valls är burkinin en "bekräftelse av politisk islam i det allmänna rummet". I en intervju med La Provence sa socialisten Valls:
"Jag stödjer dem som utfärdat förbud. ... Stränder, precis som alla andra offentliga utrymmen, måste skyddas från religiösa anspråk. Burkinin är ett asocialt politiskt projekt särskilt inriktat på att kuva kvinnor. Bakom burkinin ligger tankefiguren att kvinnor till sin natur är horor, orena, och att de bör täckas över helt och hållet. Det är inte förenligt med Frankrike och Republikens värderingar. Ställd inför sådana provokationer måste Republiken försvara sig."
Laurence Rossignol, socialistisk minister för familjer, barn och kvinnors rättigheter, uttryckte också att hon stöttade burkiniförbudet. I en intervju med Le Parisien, sa hon:
"Burkinin är inte något nytt badmode. Det är strandversionen av burkan och har samma logik: Att dölja kvinnors kroppar för att kunna kontrollera dem bättre. Bakom detta ligger en djupt arkaisk bild av kvinnors plats i samhället. Där finns uppfattningen att kvinnor av naturen är orena och omoraliska och därför bör dölja sina kroppar och försvinna från allmänna platser.
"Burkinin upprör så mycket på grund av dess samlade politiska dimension. Den angår inte bara de kvinnor som bär den. Burkinin är en symbol för ett politiskt projekt som är fientligt mot mångfald och delaktighet."
 Den franske premiärministern Manuel Valls sa nyligen att "burkinin är ett asocialt politiskt projekt särskilt inriktat på att kuva kvinnor. ... Det är inte förenligt med Frankrike och Republikens värderingar. Ställt inför sådana provokationer måste Republiken försvara sig." Bilden ovan: Fyra poliser i Nice tvingar en kvinna att ta av sig delar av sin utstyrsel, då den bröt mot stadens burkiniförbud, 23 augusti. Kvinnan fick också böter för överträdelsen. (Bild: Skärmdump från NBC News) |
Den franske före detta presidenten Nicolas Sarkozy, som nyligen aviserade att han kommer att kandidera igen i presidentvalet 2017, sa att om han blir vald kommer han att "ändra konstitutionen" och verka för ett nationellt förbud mot burkini. Vid ett kampanjmöte 26 augusti sa Sarkozy, som kandiderar för de konservativa:
"Jag kommer att bli den president som återetablerar den statliga makten. Jag vill bli den president som garanterar Frankrikes och varje fransk medborgares säkerhet. ...
"Jag vägrar låta burkinin tvinga sig in på franska stränder och badhus. ... Vi måste ha ett förbud mot den överallt i Republikens territorium. Vår identitet hotas när vi accepterar en invandringspolitik som helt saknar förnuft."
I en intervju med Le Figaro utvecklade Sarkozy resonemanget:
"Att bära burkini är en militant politisk handling, en provokation. Kvinnorna som bär dem testar den Franska republikens motståndskraft. Om vi inte sätter stopp för detta är risken att om tio år kommer unga muslimska flickor som inte vill bära burkini eller slöja att bli stigmatiserade och pressade att göra det."
Henri Leroy, borgmästare i Mandelieu-La-Napoule, en av de första franska städer som införde burkiniförbud, sa att muslimska invånare bör påminnas om att de "först och främst är fransmän, av den muslimska trosuppfattningen i andra hand". Han tillade: "Vår republik har traditioner och seder som ska respekteras."
Cannes konservative borgmästare David Lisnard sa att burkinin är en "uniform som symboliserar islamisk extremism". Kommunstyrelsens ordförande Thierry Migoule sa att burkinin är en "utmanande klädsel som signalerar lojalitet med terrorgrupper som har förklarat krig mot oss."
Borgmästaren i Fréjus, David Rachline, skrev att Högsta domstolens beslut var en "seger för radikal islam, som flyttar fram positionerna i vårt land".
Lionnel Luca, konservativ borgmästare i Villeneuve-Loubet, sa att burkiniförbudet är nödvändigt för att "möta den smygande islamisering som pågår i vårt land". Han tillade att Högsta domstolens beslut kommer "långt ifrån lugna [muslimerna], i stället kommer det att elda på känslor och spänningar".
Ange-Pierre Vivoni, socialistisk borgmästare i den korsikanska staden Sisco, införde burkiniförbud "för att skydda befolkningen". Detta efter att ett upplopp bröt ut 14 augusti, då en turist fotograferade ett antal burkiniklädda kvinnor som badade i en å. Över 400 personer var inblandade i oroligheterna, där korsikaner drabbade samman med migranter från Nordafrika. Dagen därpå gick över 500 korsikaner i ett demonstrationståg och skanderade: "Till strid! Detta är vårt hem!"
Opinionsundersökningar tyder på ett brett stöd hos allmänheten för burkiniförbud. Enligt en undersökning av Ifop, publicerad av Le Figaro 25 augusti, är 64 procent av fransmännen emot burkini på stranden, endast 6 procent är för. Ifop-chefen Jérôme Fourquet sa: "Resultaten är liknande de vi fick i mätningen i april angående slöja och huvudduk på allmänna gator (63 procent emot). Stränder är att jämställa med gator, där uppseendeväckande religiös klädsel också avvisas av två tredjedelar av Frankrikes befolkning."
Soeren Kern är Senior Fellow på New York-baserade Gatestone Institute. Han är också Senior Fellow for European Politics på Madridbaserade Grupo de Estudios Estratégicos/Strategic Studies Group. Följ honom på Facebook och Twitter.
Appendix
Burkaförbud i europeiska länder
Det franska burkinibråket – burkini är en sammanslagning av orden burka och bikini – har gjort att en sedan länge pågående debatt om islamiska kläder har fått nytt bränsle, i Frankrike såväl som i andra sekulära europeiska länder.
Österrike: Frihetspartiets (FPÖ) presidentkandidat Norbert Hofer krävde 13 augusti ett burkaförbud. "Jag tycker att det är logiskt", sa han. Några dagar senare gick den kristdemokratiske (ÖVP) utrikes- och integrationsministern Sebastian Kurz ut och förklarade att en ny integrationslag kommer att innefatta restriktioner kring burkan. "En heltäckande slöja är ett hinder mot integration", sa Kurz. "Burkan är inte en religiös symbol, utan en symbol för ett antisamhälle."
Inrikesminister Wolfgang Sobotka sa att ett renodlat burkaförbud kan bli "konstitutionellt problematiskt". Han sa att ett delförbud, till exempel vid gränskontroller och bilkörning, är mer realistiskt.
En nationell opinionsundersökning publicerad 25 augusti gav vid handen att 75 procent av österrikarna stödjer ett burkaförbud.
FPÖ krävde burkaförbud redan i juli 2014. Vid den tidpunkten avvisade Kurz förslaget, som han menade var del av en "konstgjord debatt".
I juni 2016 blev staden Hainfeld den första kommunen i Österrike som förbjöd burkini på badhus. Från Wien har det kommit rapporter om en "märkbar ökning" av antalet kvinnor som bär burkini på huvudstadens badhus.
Baltikum: I april 2016 la den lettiska regeringen fram ett förslag på burkaförbud. Regeringen menade att syftet med lagen, som väntas träda i kraft 2017, är att se till så att muslimska invandrare respekterar landets värderingar. Burkaförbud diskuteras också i Estland och Litauen.
Belgien: I juli 2011 blev Belgien andra europeiska land (efter Frankrike) att införa burkaförbud. Överträdelser bestraffas med böter på 137 euro (närmare 1 400 kronor) och upp till sju dagar i fängelse. Under de fem år förbudet har gällt, har över 70 kvinnor fått böta för att de burit burka offentligt. 67 av dessa kvinnor stoppades i Bryssel och 7 i Liège.
I augusti 2016 krävde den marockansk-flamländska parlamentsledamoten Nadia Sminate ett totalförbud mot burkan, det vill säga även mot burkini. I en intervju med De Standaard sa hon:
"Vi måste absolut undvika att kvinnor går runt i Flandern i burkini. Inte på badhus, och inte på stranden. Jag tror inte att kvinnor vill gå på stranden klädda i denna monstrositet i religionens namn. Om vi tillåter detta marginaliserar vi kvinnor. Vi bor i Flandern och det är våra regler som gäller. Om vi säger att vi behöver dra gränser och försvara våra värderingar, är detta något vi måste göra."
Storbritannien: En opinionsundersökning från YouGov publicerad 31 augusti visade att en majoritet av britterna är positiva till burkaförbud på allmän plats. Enligt undersökningen är 57 procent av britterna för ett förbud, 25 procent emot. Den enda åldersgrupp som var emot förbud var 18-24-åringarna; alla andra var för. I den äldsta gruppen, 65+, låg stödet för förbud på 78 procent, endast 12 procent var emot. Stödet för förbud var i majoritet över hela den politiska skalan. På frågan om man även ska förbjuda burkini svarade 46 procent ja, 30 procent nej.
Bulgarien: I juni 2016 godkände det bulgariska parlamentet en ny lag om burkaförbud. Bulgarien blir därmed det tredje europeiska landet, efter Frankrike och Belgien, som antar en sådan lag. Förbudet gäller såväl bulgariska medborgare som besökare i landet.
Lagen slår fast att klädesplagg som döljer ansiktet inte får bäras inom Bulgariens statliga och kommunala myndigheter, skolor, kulturinstitutioner, inte heller på allmänna rekreationsområden, sportanläggningar och kommunikationsmedel.
Att täcka huvud, ögon, öron och mun kommer bara att tillåtas då det är nödvändigt av hälsoskäl, arbetsmässiga skäl, eller under utövandet av sport eller kulturevenemang då detta krävs. Förbudet gäller även i religiösa byggnader.
Lagen stipulerar böter på 200 leva (cirka 1 000 kronor) vid första överträdelsen av förbudet. Från och med andra överträdelsen är bötesbeloppet 1 500 leva (7 600 kronor) och indragna sociala förmåner.
Den som övertalar andra att täcka ansiktet riskerar tre års fängelse och böter på 5 000 leva (drygt 25 000 kronor). Om den som övertalas att täcka ansiktet är minderårig ökar straffsatsen till max fem års fängelse och böter på 10 000 leva (drygt 50 000 kronor).
Tjeckien: I mars 2016 stämde en muslimsk student en sjuksköterskeskola i Prag, eftersom hon förbjudits att bära hijab (slöja som täcker huvud och hals) under lektionstid. Skolan menade att eleverna inte får lov att bära huvudbonader i klassrummet.
Danmark: I augusti 2016 aviserade Dansk folkeparti att man avser lägga fram ett lagförslag i Folketinget om burkaförbud. I en intervju med Metro Express sa partiets talesperson Kenneth Kristensen Berth att plagget måste förbjudas av säkerhetsskäl:
"Det finns flera exempel, framförallt från Mellanöstern, på folk som utfört självmordsdåd iklädda burka. Det är bara en tidsfråga innan samma sak händer i Europa. Jag har just kommit hem från London, och där har antalet burkor på gatorna ökat ganska rejält. De kan användas för att placera ut bomber utan att man blir upptäckt."
Frankrike: I april 2011 blev Frankrike det första europeiska landet som förbjöd burka och niqab. I juli 2014 slog Europadomstolen fast att förbudet är juridiskt hållbart.
Efter jihadistattacken i Nice i juli 2016, då 86 människor dödades, har minst 30 städer och samhällen infört burkiniförbud på allmänna stränder.
26 augusti slog Frankrikes högsta förvaltningsdomstol fast att de kommunala myndigheterna i Villeneuve-Loubet, en kuststad på franska Rivieran, inte hade rätt att förbjuda burkinin. Även om domen i fråga bara rörde förbudet i Villeneuve-Loubet, ansåg bedömare att den skulle komma att bli prejudicerande för de andra 30 städer och orter som också har infört burkiniförbud.
Opinionsundersökningar pekar på ett brett stöd bland allmänheten för burkiniförbud. Enligt en undersökning av Ifop, publicerad av Le Figaro 25 augusti, är 64 procent av fransmännen emot burkini på stranden, endast 6 procent är för. Ifop-chefen Jérôme Fourquet sa: "Resultaten är liknande de vi fick i mätningen i april angående slöja och huvudduk på allmänna gator (63 procent emot). Stränder är att jämställa med gator, där uppseendeväckande religiös klädsel också avvisas av två tredjedelar av Frankrikes befolkning."
Tyskland: 18 augusti presenterade Tysklands inrikesminister Thomas de Maizière ett förslag till "partiellt burkaförbud", enligt vilket muslimska slöjor som täcker ansiktet förbjuds på allmänna platser, däribland dagis, skolor, universitet, statliga byggnader och under bilkörning.
"Vi tar avstånd från slöjor som täcker ansiktet", sa de Maizière. "Inte bara burka, utan alla slöjor som täcker ansiktet så att man bara kan se personens ögon. Det passar inte i vårt samhälle, med vårt sätt att kommunicera, i vår samhälleliga sammanhållning. Detta är anledningen till att vi kräver att du visar ansiktet."
I en intervju med Bild 12 augusti sa Julia Klöckner, vice partiordförande i det kristdemokratiska regeringspartiet CDU:
"Slöjan som täcker ansiktet hindrar kvinnor från att integreras här. Den är inte ett tecken på religiös mångfald, utan representerar en förnedrande kvinnosyn. Den är förbjuden i Frankrike, och Europadomstolen har godkänt det förbudet."
I en intervju med Die Welt 30 juli sa CDU-politikern Jens Spahn:
"Ett förbud mot slöjor som täcker ansiktet, både niqab och burka, skulle ha införts för länge sedan, som en signal till omvärlden. Föreställ dig hur detta samtalet skulle ha sett ut om vi båda var helt övertäckta medan vi pratade med varandra. Jag vill inte se några burkor i det här landet. I den meningen är jag burkofob."
I en debattartikel för Bild skrev Bassam Tibi, före detta professor vi universitetet i Göttingen som kallar sig "europeisk muslim", att han helhjärtat stöttar ett burkaförbud:
"Ett burkaförbud skulle vara en smart politisk åtgärd mot de människor som stänger in sig i parallellsamhällen, till fromma för en inkluderande integration av muslimska migranter och för säkerheten i Förbundsrepubliken Tyskland."
En opinionsundersökning av Infratest dimap publicerad 26 augusti visade att 81 procent av tyskarna är för ett burkaförbud på allmän plats. Undersökningen visade också att 51 procent stödjer ett fullständigt burkaförbud.
22 augusti slog en domstol i Osnabrück fast att en studentska i staden inte får lov att bära heltäckande slöja på lektionstid. Kvinnan antogs vid Sophie Scholl-skolan, men då hon insisterade på att bära niqab på lektionerna, relegerades hon. Skolan menade att den öppna kommunikation som är nödvändig under utbildningen inte är möjlig om endast elevens ögon är synliga.
I juni förbjöd den bayerska staden Neutraubling burkini på badhus, efter klagomål från kvinnliga besökare som menade att plagget är ohygieniskt. Borgmästaren Heinz Kiechle undrade: "Jag förstår inte varför det skulle vara nödvändigt att bära burkini de kvällar då badhuset bara är öppet för kvinnor."
Italien: Från 1 januari 2016 är burka och niqab förbjudet i alla offentliga byggnader och på sjukhus i den nordöstliga regionen Lombardiet.
17 augusti gick inrikesminister Angelino Alfano ut med att Italien inte kommer att införa något allmänt burkiniförbud, eftersom ett sådant skulle kunna provocera den muslimska gruppen. I en intervju med Corriere della Sera sa han:
"Inrikesministern har ett ansvar för allmänhetens säkerhet, och att välja en tuffhetsnivå som inte blir provocerande och därmed inbjuder till attacker."
Malta: I oktober 2015 debatterade regeringen ett förbud mot burka på allmän plats, efter att det dykt upp ett foto på en kvinna som körde bil iklädd heltäckande slöja. Paragraf 338 av Brottsbalken slår fast att det är ett hot mot den allmänna ordningen om en person "på någon allmän plats bär mask eller döljer sig, förutom vid de tidpunkter och på det sätt som lagen tillåter". En del regeringsmedlemmar menade att den existerande lagen behöver klargöras så att burka tydligare pekas ut som olagligt.
En lokal imam, Mohammed Elsadi, sa att ett burkaförbud skulle utgöra ett hot mot integration och socialt samförstånd på Malta. Han tillade: "I en globaliserad värld där människor från olika kulturer lever tillsammans och interagerar på så många olika sätt och i olika sammanhang, är det mer fördelaktigt för ett land att tillåta så mycket individuell frihet som möjligt." Han menade att muslimer bör tillåtas "all tänkbar frihet att utöva sina egna kulturella normer och sin livsstil".
Jämställdhetsminister Helena Dalli kontrade:
"Det finns flera tusen muslimer på Malta, och många har varit här länge, en del i flera generationer. Burka och niqab är inte plagg man förknippar med denna grupp, så ett tydligare förbud mot att täcka ansiktet torde inte ha någon som helst betydelse för den stora majoriteten av muslimerna."
Holland: I maj 2015 antog den holländska regeringen ett delförbud mot islamiska slöjor som täcker ansiktet – inom kollektivtrafiken och på allmänna platser som skolor och sjukhus. Den som bryter mot förbudet bestraffas med böter om 405 euro (drygt 4 000 kronor). Förbudet gäller dock inte ute på gatan.
Norge: I augusti 2016 föreslog en tvärpolitisk integrationskommission burka- och niqabförbud på offentliga inrättningar och förbud mot hijab i allmänna skolor. I en 50-sidig rapport med titeln "Tio bud för bättre integration" efterlyste kommissionen tydliga nationella riktlinjer vad gäller muslimsk klädsel, för att förbättra integrationen.
"För att förbättra integrationen måste vi uppmuntra ett större deltagande i det offentliga livet", sa den socialdemokratiska politikern Jette Christensen. "Av denna anledning kan vi inte tillåta att man täcker ansiktet."
Fremskrittspartiets Mazyar Keshvari tillade: "Vi kan inte tillåta den främsta islamistiska uniformen i norska skolor."
2013 röstade det norska Stortinget ner ett förslag om burkaförbud, med hänvisning till att Norge riskerade att fällas i Europadomstolen (European Court of Human Rights, ECHR). Men sedan ECHR valde att godkänna det franska förbudet 2014, har norska förbudsförespråkare kämpat för att få till en liknande lag i Norge.
Slovenien: I november 2015 la oppositionspartiet Slovenska demokratiska partiet (SDS) fram ett förslag om att förbjuda burka och niqab på allmän plats och att skärpa villkoren för asyl i Slovenien.
"När man är i Slovenien bör man visa respekt för slovensk kultur och slovenska seder", sa SDS ledare Janez Janša. "Därför har vi lagt fram ett lagförslag mot burka på allmän plats."
SDS-parlamentsledamoten Vinko Gorenak tillade: "Vi måste rätta oss efter deras seder när vi åker till deras länder. Det finns ingen anledning för oss att inte kräva detsamma av dem när de befinner sig i vår kultursfär."
Spanien: I december 2010 införde den katalanska staden Lérida ett burkaförbud på allmän plats. I februari 2013 slog Spaniens Högsta domstol fast att förbudet stred mot konstitutionen. Domstolen ansåg att förbudet utgjorde "en inskränkning av den grundläggande rättigheten att utöva sin religionsfrihet, vilket garanteras av den spanska konstitutionen". Vidare menade man att begränsningar i de grundläggande frihetsrättigheterna bara kan göras genom lagstiftning på nationell nivå, inte genom lokala ordningsregler.
I september 2014, under en parlamentsdebatt angående Lagen om allmänhetens säkerhet (Ley de Seguridad Ciudadana), krävde inrikesminister Jorge Fernández ett förbud mot burka på allmän plats. Han menade att frågan har två dimensioner: säkerhet och kvinnors värdighet.
"Enligt min åsikt är burka ett plagg som kränker kvinnors värdighet", sa Fernández Díaz. "Men detta ligger inte inom inrikesdepartementets ansvarsområde." Vad gäller säkerhetsaspekten, menade han att burkan "gör det svårt att identifiera individer som begår brott".
I augusti 2016 förbjöd ett äventyrsbad i den katalanska staden Girona burkini "av säkerhetsskäl". I juni 2014 förbjöd den baskiska staden Vitoria burkini på badhus. I november 2014 hindrade en busschaufför i Vitoria en burkaklädd kvinna från att gå ombord på hans buss.
Schweiz: 1 juli 2016 trädde ett burkaförbud i kraft i Ticino, den första schweiziska kanton som inför en dylik lag. Överträdelse beivras med böter om 10 000 schweizerfranc (närmare 92 000 kronor). Åtgärden vidtogs efter en folkomröstning i september 2013, där det framkom att 65 procent av de röstande i den italienskspråkiga kantonen var för ett förbud.