Tysklands förbundskansler Angela Merkel åkte på ett rejält bakslag 4 september, när invandringskritiska Alternativ för Tyskland (AfD) blev större än Merkels Kristdemokratiska union (CDU) i kanslerns egen hemstat Mecklenburg-Vorpommern. Med 20,8 procent av rösterna hamnade AfD på andra plats i lokalvalet, efter Socialdemokraterna (SPD), som fick 30,6 procent. Merkels CDU samlade 19 procent av rösterna, det sämsta resultatet någonsin i Meck-Pomm, som delstaten kallas.
Valet i Meck-Pomm sågs allmänt som en folkomröstning om Merkels öppna dörrar-politik på migrationsområdet, och hennes beslut att släppa in över en miljon migranter från Afrika, Asien och Mellanöstern i Tyskland 2015. Inflödet av migranter har resulterat i den värsta brottsvåg landet någonsin har upplevt. Den ökande känslan av otrygghet har blivit än värre efter sommarens våg av attacker, utförda av muslimska migranter, vilka skördat tio människoliv och skadat dussintals.
CDUs debacle i Meck-Pomm gör att man kan dra två slutsatser: 1) Merkels förhoppningar om att vinna – eller ens kandidera till – en fjärde mandatperiod i parlamentsvalet 2017 ser högst osäkra ut ; och 2) AfD är nu en maktfaktor att räkna med i tysk politik. Partiet kan inte längre avfärdas som "missnöjesparti".
Analytiker över hela det politiska spektrat verkar överens om att valet i Meck-Pomm utgör en vändpunkt för Merkel, som varit partiledare för CDU sedan 2000 och förbundskansler sedan november 2005. En del menar att hennes politiska karriär i praktiken kan vara över om CDU förlorar många väljare till AfD i delstatsvalet i Berlin 18 september.
"Detta var en mörk dag för Merkel" sa Thomas Jaeger, statsvetare vid universitetet i Köln. "Alla vet att hon förlorade detta valet. Hennes parlamentsdistrikt ligger där, hon kampanjade därifrån, och flyktingfrågan är hennes hjärtefråga."
CDUs partisekreterare Peter Tauber höll med: "AfDs starka valresultat är bittert för många, för alla i vårt parti. Ett stort antal människor ville uttrycka sitt missnöje och protestera. Och vi kunde se att det framförallt hade med flyktingdiskussionen att göra."
AfDs partiledare Frauke Petry sa: "Detta är ett hårt slag för Merkel, inte bara i Berlin utan också i hennes hemstat. Väljarna visade tydligt att de är emot Merkels katastrofala invandringspolitik. Detta satte henne på plats."
Den lokale AfD-ledaren Leif-Erik Holm sa till sina anhängare: "Vi skriver historia. Kanske är detta början till slutet för Angela Merkels kanslerskap. Detta måste vara vårt mål."
Gero Neugebauer, professor i statsvetenskap vid Berlins fria universitet sa:
"Folk kommer att se detta nederlag som startskottet för 'Kanzlerdämmerung' (skymning för kanslern). Om många CDU-medlemmar anser att detta nederlag är Merkels fel, och parlamentsledamöterna börjar se det som att hon utgör en fara för partiet och deras egna jobb nästa år, kan hela situationen eskalera bortom all kontroll. Om AfD besegrar CDU igen i Berlin om ett par veckor, kan det snabbt bli riktigt hårda tag."
I en intervju med Der Spiegel sa Ralf Stegner, vice ordförande i SPD, att CDU befinner sig "i panik" över AfDs framgångar, och att Merkel har blivit en belastning för sitt parti:
"Merkel har uppenbarligen haft sina glansdagar. Det är katastrof för henne att CDU har ramlat ner på tredje plats med under 20 procent i hennes egen delstat. Detta är en allvarlig kris för CDU och det inte minst på grund av diskussioner mellan Merkel och Seehofer. En del menar att Merkel håller på att förlora debatten med Seehofer vad gäller hennes kandidatur i valet 2017. CDU har genom historien gjort sig känt för att vara skoningslösa mot sina kansler om det funnits tecken på att partiet gått mot stora valförluster."
Stegner talar här om en artikel i Der Spiegel som publicerades 27 augusti. I artikeln hävdades det att Merkel har skjutit upp tillkännagivandet av sin kandidatur på grund av motstånd från CDUs bayerska systerparti Kristligt sociala unionen (CSU), vilket blivit alltmer högljutt i sin kritik mot Merkels invandringspolitik:
"Angela Merkel kommer att avvakta tills våren 2017 med sitt beslut om att kandidera för ytterligare en mandatperiod som partiordförande för CDU i de allmänna valen 2017. Det sena beslutet är nödvändigt, eftersom det är först då CSU-ledaren Horst Seehofer kommer att avgöra om hans parti ska stödja Merkel igen, avslöjar källor inom CDU. Detta är andra gången Merkel varit tvungen att skjuta upp tillkännagivandet av sina planer.
"Faktum är att hennes beslut borde ha offentliggjorts för länge sedan. Den ursprungliga planen var att Merkel skulle berätta vad hon hade för planer så tidigt som förra våren. Men sedan kom flyktingkrisen och bråket med CSU i vägen. Kanslern bestämde sig för att avvakta till denna höst.
"Denna gången är förseningen mer problematisk för Merkel. I december kommer CDUs kongress att äga rum i Essen, och där vill Merkel bli vald till partiordförande i ytterligare två år.
"Men hon kan bara bli partiordförande om hon är kandidat i parlamentsvalet. Partikongressen bör skicka en signal om att CDU stödjer kanslern fullt ut. Detta kommer inte att fungera om partiet inte vet om Merkel vill fortsätta.
"Från Merkels perspektiv är dock alternativet ännu mer riskabelt: Om hon aviserar sin kandidatur utan Seehofers stöd kan det skada henne politiskt."
I en intervju med Süddeutsche Zeitung 6 september sa CSU-ledaren Horst Seehofer att det "katastrofala" valresultatet i Meck-Pomm var en direkt konsekvens av Merkels invandringspolitik. Han tillade att Merkel ignorerat "flera påstötningar om kursomläggning" och att hennes vägran att ge med sig hotar CDUs framtid. "Förtroendet för regeringen dalar snabbt", varnade Seehofer. "Folk förstår sig inte på politiken i Tyskland."
CSUs partisekreterare General Andreas Scheuer upprepade vädjan till Merkel att byta spår: "Vi måste ha ett tak för hur många flyktingar vi kan ta emot, snabbare utvisningar och bättre integration."
Bayerske finansministern Markus Söder höll med: "Utkomsten måste vara en väckarklocka för CDU. Stämningen bland folket kan inte ignoreras längre. En kursomläggning är nödvändig i Berlin."
Merkel är dock fortsatt obstinat. En dag efter debaclet i Meck-Pomm, avfärdade hon alla insinuationer om kursändring i migrationspolitiken:
"Jag är väldigt missnöjd med utfallet av valet. Uppenbarligen har det något med flyktingfrågan att göra. Jag anser att de beslut som fattats har varit korrekta."
Därefter angrep hon de tyska väljarna, som Merkel menade inte har förstått hennes regerings "problemlösningsförmåga" (Lösungskompetenz).
I ett eldfängt tal till parlamentet 7 september sa Merkel att AfDs invandringsfientliga inställning utgör ett hot mot Tyskland: "Alla borde inse att AfD inte bara är en utmaning för Kristdemokraterna ... de är en utmaning för alla i detta hus." Möjligen antydde hon också att hon tänker kandidera till kanslerposten ännu en mandatperiod, då hon sa: "Mycket arbete återstår."
Alternativ för Tyskland (AfD)
Angela Merkel är direkt ansvarig för AfDs uppgång, på mer än ett sätt. Under hennes drygt tio år som kansler har hon fört CDU åt vänster i så många nyckelfrågor att partiet inte längre kan kallas konservativt i någon vettig mening.
Under Merkel har CDUs kärnkraftspolitik blivit identisk med De grönas. Merkel har också anammat mycket av SPDs socialpolitik. Och vad gäller öppna dörrar-migrationspolitiken, går CDUs hållning i princip inte att skilja från varken SPD eller De grönas. Detta har skapat en plattform för AfD.
AfD, som startades så sent som 2013, finns nu representerat i 9 av Tysklands 16 delstatsparlament. Allt tyder på att man också kommer att ta sig in i Tysklands riksdag, Förbundsdagen, 2017. Enligt en opinionsundersökning av Insa, publicerad av Bild 5 september, skulle AfD samla 15 procent av rösterna om valet hölls i dag – och därmed bli tredje största parti.
Insaundersökningen visade också att AfD stal över 55 000 röster från andra partier i valet i Meck-Pomm. Över 22 000 CDU-väljare la sin röst på AfD; 15 000 SPD-väljare röstade på AfD; och över 22 000 personer med andra partisympatier röstade på AfD.
Partiet startades ursprungligen i protest mot den tyska regeringens hantering av eurokrisen. I de grundläggande stadgarna stod det:
"Förbundsrepubliken Tyskland står inför den mest allvarliga krisen i landets historia. Eurosamarbetet har visat sig ogenomförbart. Sydeuropeiska länder glider ner i fattigdom under eurons konkurrenstryck. Hela stater står på konkursens brant.
"Hundratals miljarder euro har redan betalats in av den federala regeringen. Ett slut på denna politik finns inte i sikte. Detta är slösaktigt och oansvarigt. Vi, våra barn och barnbarn, kommer att bli tvungna att betala för detta med skatter, stagnation och inflation. Samtidigt urholkar detta vår demokrati. I denna situation har CDU, CSU, SPD, FDP och De gröna bara ett besked: Fortsätt!"
I april 2013 avslöjade Frankfurter Allgemeine Zeitung att många CDU-företrädare såg AfDs uppgång som "slutet på Merkels kanslerskap". En strategi utformades i syfte att ta reda på så mycket som möjligt om motståndaren och utmåla denne som ett "nationalkonservativt" parti, drivet av förespråkare för "marknadsradikalism".
AfD, som på många sätt påminner om Tea Party-rörelsen i USA, har tillfogat sig självt en del skada på grund av politiskt tjafs och interna maktstrider. Etablerade politiker och mainstreammedierna har gång efter annan kunnat gotta sig i vansinniga kommentarer från partiföreträdare, och därmed kunnat utmåla partiet som ett "högerextremt" hot mot tyska värderingar.
I en intervju med The Guardian sa AfDs ledare Frauke Petry att partiet ibland känt sig nödgat att använda ett rättframt språkbruk för att nå ut med sitt budskap. Hon sa:
"Jag förnekar inte att vi anser att vi måste använda provokativa argument för att nå ut. I början av 2013 kämpade vi stenhårt för att nå ut med en massa förnuftigt tänkande och argument, och vi nådde helt enkelt inte ut till folk. Så vad gör man? Man lägger fram ett provocerande argument, och ibland får man chansen att förklara vad man menar. Jag vet att det är ett svårt val att göra på det viset, men ibland känns det som att det är vår enda chans."
Petry sa också att AfD inte har någonting emot "riktiga flyktingar", men att man däremot motsätter sig att det kommer hundratusentals ekonomiska migranter som låtsas vara flyktingar. "Det finns plats för flyktingar i Tyskland, problemet är att vi inte längre gör skillnad på migranter och asylsökande", sa hon.
Ett omfattande partimanifest publicerades i maj 2016, där man krävde: Begränsad centralregering, begränsade mandatperioder, reformer i kampanjfinansieringen, begränsning av de politiska partiernas makt, direktval av kansler, mer makt åt delstaterna, folkomröstning om euron, reformer av FN, en stark militärmakt inom ramen för NATO, återinförande av värnplikten, stärkt polismakt, reformer inom rättsväsendet, rätt att bära skjutvapen, skydd av Tysklands gränser, reformer på arbetsmarknaden, eliminering av tungrodd byråkrati, främjande av kärnfamiljen, incitament för tyskar att skaffa fler barn i stället för att ta till massinvandring som en lösning på de demografiska problemen, stärkt skydd för oföddas rättigheter, främjande av tysk kultur i stället för mångkultur, främjande av det tyska språket som grund för tysk identitet och integration, förbud mot utländsk finansiering av moskéer, stopp för subventioner av radio och teve, med mera. Många av AfDs förslag är gamla CDU-åsikter som övergivits.
Samtidigt visade en opinionsundersökning gjord av tevekanalen ARD som publicerades 1 september att Merkels popularitet sjunkit till 45 procent, den lägsta på fem år, och ett rejält ras från de 67 procent som gillade kanslern för bara ett år sedan. Över hälften av de svarande (51 procent) ansåg att det "inte vore bra" om Merkel fick ytterligare en mandatperiod 2017. Om det vore val i dag skulle CDU bara samla 33 procent av väljarkåren, ett ras från de 42 procent man hade för ett år sedan.
Undersökningen visade dock att det finns en sak som talar till Merkels favör: Hon saknar en politisk rival stark nog att utmana henne.
Soeren Kern är Senior Fellow på New York-baserade Gatestone Institute. Han är också Senior Fellow for European Politics på Madridbaserade Grupo de Estudios Estratégicos/Strategic Studies Group. Följ honom på Facebook och Twitter.