Vad var det som inspirerade al-Qaida att attackera USA enligt en av terroristerna, Khalid Sheikh Mohammed (KSM), som hjälpte till att planera 11 september-attackerna?
Den amerikanska psykologen, James E. Mitchell, som utformade förhörsprogrammet som hjälpte till att stoppa attackerna och räddade otaliga liv efter den 11e september, publicerade nyligen en bok, Enhanced Interrogation.
Som kommentar till Mitchells bok skrev Marc Thiessen i Washington Post:
"... KSM sade att al-Qaida förväntade sig att USA skulle svara på 11 september-attackerna på samma sätt som vi hade gjort vid bombningen av marinbarackerna i Beirut år 1983 – när, enligt vad KSM berättade för Mitchell, USA "vände på klacken och sprang".
Vid slutet berättade KSM för Mitchell:
"Vi kommer att vinna eftersom amerikanerna inte inser... vi behöver inte besegra er militärt; vi behöver bara kämpa länge nog för att ni ska omintetgöra er själva genom att lägga av... Till slut kommer USA att blotta halsen för oss att slakta."
Detta är den exakta anledningen till att islamisterna försöker komma åt västvärldens sårbara punkter: Redaktionen av tidningen Charlie Hebdo, restauranger och teatrar i Paris, ett kafé i Köpenhamn, en strandpromenad i Nice, en kyrka i Normandie och en julmarknad i Berlin. Islamisterna förstår gott och väl att västvärldens mest sårbara punkt ligger på hemmafronten. Samma livsstil som vi försvarar med ord är det största hindret för ett initiativtagande till ett försvar mot islamister. Islamisterna har sagt åt oss på alla sätt; "vi älskar döden mer än livet", medan vi i väst älskar livets förhoppning mer än livet själv.
Som Mark Steyn uttryckte det år 2004; "den som tillverkar den framlidne Osama bin Ladens ljudkassetter nuförtiden uppvisar en slug förståelse för situationen genom att erbjuda "vapenvila" till alla europeiska nationer som tar avstånd från USA." Med andra ord, kapitulera. Många jihadister visar sig redan kapabla till att bestämma många regeringars öde med hjälp av terrorattacker.
Jämför händelseförloppet i två olika länder efter 11 september-attackerna.
November 2001: Inom två månader efter terrorattackerna i New York, Pennsylvania och Washington störtade USA talibanerna i Afghanistan.
Mars 2004: Inom en månad efter terrorattackerna i Madrid störtade den spanska allmänheten dess konservativa regering, valde en socialistisk sådan och övergav den västerländska militärkoalitionen i Irak. Några dagar efter att Zapateros socialistregering tillträdde drog de tillbaka de 1300 spanska trupper som utplacerats i Irak av den före detta konservativa regeringen under José Maria Aznar. Som James Philips vid Heritage Foundation förklarade:
"Denna spanska reträtt kommer att uppfattas som en enorm politisk triumf för al-Qaida och likasinnade islamistiska radikaler – förmodligen deras viktigaste bedrift sedan den 11e september 2001."
"Som en bekräftelse på det faktum att den växande misstanken om att Zapateros postmodernistiska tillvägagångssätt för att bekämpa terrorism saknar verklighetsförankring sade han till TIME Magazine i september 2004 att "jämställdhet är mycket mer effektivt mot terrorism än militär styrka", vilket är taget ur "Dialogue of Civilizations"-begreppet som främjades av islamistiska radikaler i Iran under 1990-talet; och grundar sig på initiativet till uppmaningarna till väst att förhandla fram fred med islamistiska terrorister på villkor som fastställts av de sistnämnda."
Det spanska resultatet uppfattades i al-Qaida-kretsar som en storslagen seger och fick islamistiska nätverk att investera i att försöka påverka valresultat på andra platser i västvärlden.
PR-avdelningen för al-Qaida och ISIS har lärt sig hur man pratar på ett språk som den mjuka västvärlden förstår sig på.
Efter Spanien har jihadister kunnat bestämma ödet för ett annat val – nämligen Frankrikes: Faktum är att president François Hollande nyligen meddelade att han inte kommer att ställa upp i omval år 2017. Hans presidentskap blev dödligt besegrat av en rad terrorattacker som demoraliserade Hollandes regering och förstörde hans politiska trovärdighet. ISIS hantlangare slaktade 90 personer på Bataclan-teatern i Paris. Vad gjorde den franska regeringen för att hämnas och för att förgöra de islamister som bar ansvaret för detta blodbad? Absolut ingenting – annars hade Raqqa varit jämnat med marken.
I december 2016 kan en ny islamistisk terrorattack ha förutbestämt framtiden för en annan europeisk politisk ledare: Angela Merkel. Men utöver Merkels valchanser bestämde jihad redan Europas viktigaste nations öde när dess förbundskansler, efter att 12 personer mördades på en julmarknad i Berlin, sade att Tyskland " är starkare än terrorismen". Merkel avböjde dock från att visa hur tyskarna är starkare än islamisterna, till exempel genom att ändra deras policy för invandring och multikulturalism. Dagen efter att en islamist dödade västerlänningar på en julmarknad i Berlin var det inget militärplan som lyfte för att åka och bomba ISIS.
"Många västerlänningar har accepterat normaliseringen av de mest smutsiga attacker", sade den kanadensiska filosofen Mathieu Bock-Côté. "Vi har internaliserat närvaron av islamistiskt våld i våra liv. Vi vet inte vad detta krig mot det radikala islam skulle innebära."
Ödet för ett annat europeiskt land, Danmark, bestämdes av islamister år 2005, när eftergiftspolitik och vanmakt dominerade Muhammedkarikatyrkrisen.
Bortom valkartan håller jihad redan på att förändra Europas svaga punkter på olika sätt: yttrandefriheten kapitulerar överallt från Berlin till Amsterdam, islamistiska slöjor sprider sig snabbt, shariadomstolar arbetar i snabb takt i många av EUs huvudstäder, och judiska samfund flyr. Muslimska reformatorer tystas ned, assimileringen av muslimer misslyckas och den västerländska intelligentian skriver redan under kapitulationsbrev. De senaste av dessa är den bedrägliga resolutionen vid FN, och UNESCOs deklaration av judiska heliga platser – till och med den gamla staden i Jerusalem, judendomens hjärta i nästan 4000 år och kristendomens heliga plats i nästan 2000 år – som islamiska, trots att islam inte ens historiskt sett existerade förrän det sjätte århundradet, hundratals år senare.
Vid nästa "fredskonferens" i Paris, den 15e januari, kommer 70 länder förmodligen gå med på ännu en omröstning vid FN:s säkerhetsråd för att etablera en palestinsk stat – förmodligen (enligt FN:s säkerhetsråds resolution 2334) med den gamla staden i Jerusalem, det judiska folkets hjärta och en helig plats för kristna – som huvudstad. Detta är ytterligare ett hemskt tecken på västvärldens veka kapitulering inför terrorn. Det påminner också om en annan "fredskonferens" år 1938, då västerländska demokratier bugade sig för Hitler och då den tjeckoslovakiska staten stympades och berövades sina försvarbara gränser. Sex månader senare blev Tjeckoslovakien tyranniserat och störtat av Tyskland; övergivet av sina franska och brittiska allierade. Precis som Israel idag anklagades tjeckerna på 1930-talet för att "störa freden". "Fred" som i George Orwells inversioner ibland betyder kapitulering inför Islam.
Giulio Meotti, Kulturredaktör på Il Foglio, är en italiensk journalist och författare.