• Den Palestinska Myndighetens ledarskapspolitik innebär att man ska undvika att alienera Trumpadministrationen genom att fortsätta låtsas att Abbas och hans kumpaner menar allvar med önskan om att uppnå fred med Israel. Detta är anledningen till att Abbas representanter är försiktiga med att kritisera Trump och hans sändebud.

  • När Israel inte rättar sig efter deras kravlista anklagar palestinierna landet för att de "förstör" fredsprocessen. Ännu värre är att palestinierna använder denna beskyllning som en ursäkt för att öka sina terrorhandlingar mot israeler. Palestinierna menar, som alltid, att de tvingas ta till terror i ljuset av misslyckandet av ännu en USA-backad fredsprocess.

  • Det finns inget tvivel om att Abbas inte kan förmå sig att tydliggöra för de amerikanska sändebuden att han saknar mandat från sitt folk för att ta ett steg mot fred med Israel. Abbas vet, även om de amerikanska representanterna inte gör det, att ett steg i denna riktning skulle sätta punkt för hans karriär och troligtvis också hans liv. Abbas vill inte heller bli ihågkommen i den palestinska historien som den förrädiska ledaren som "svek sitt folk för judarna". Dessutom kan någon komma senare och säga, med all rätt, att då Abbas har överstigit sin rättfärdiga mandatperiod är alla avtal han slutit olagliga och ogiltiga.

De amerikanska sändebuden Jason Greenblatt och Jared Kushner som nyligen träffade tjänstemän från israeliska och palestinska myndigheter i Jerusalem och Ramallah för att diskutera ett återupplivande av fredsprocessen har upptäckt vad tidigare amerikanska mellanösternkorrespondenter lärt sig under de senaste två årtiondena – att den Palestinska Myndigheten inte har förändras och kommer aldrig att göra det heller.

Under mötet i Ramallah med Palestinska Myndighetens president Mahmoud Abbas fick de två amerikanska emissarierna berättat för sig att palestinierna inte kommer att acceptera något mindre än en självständig stat inom de gränser som existerade innan 1967 och med Östra Jerusalem som huvudstad.

Jared Kushner (vänster), seniorrådgivare till USAs president Donald Trump, träffar Palestinska Myndighetens president Mahmoud Abbas den 21a juni 2017 i Ramallah. (Foto: Thaer Ghanaim/PPO via Getty Images)

Abbas gjorde också klart för sig att han inte har för avsikt att göra några eftergifter för "rätten att återvända" för palestinska "flyktingar". Detta innebär att han vill ha en palestinsk stat bredvid Israel samtidigt som Israel översvämmas av palestinska "flyktingar" och därigenom gör det till ännu en palestinsk stat.

Vid mötet upprepade Abbas också sitt krav på att Israel ska släppa alla palestinska fångar, inklusive dömda mördare med judiskt blod på sina händer som en del av fredsavtalet. Frigivning av terrorister har historiskt sett bara resulterat i ökad terror mot Israel.

Enligt Abbas talesman, Nabil Abu Rudaineh sade Palestinska Myndighetens president till Kushner och Greenblatt att "en rättvis och omfattande fred bör baseras på alla FNs resolutioner (som handlar om Israel-Arabkonflikten) och det arabiska fredsinitiativet (från 2002)," Översättning: Israel måste dra sig tillbaka från de oförsvarbara gränserna från innan 1967 och låta beväpnade palestinska faktioner sitta på bergstopparna med utsikt över Ben Gurion-flygplatsen och Tel Aviv.

Abbas position reflekterar den Palestinska Myndighetens ledarpolitik under de två senaste årtiondena på ett korrekt sätt – det är en politik som regelbundet har återutlagts inför alla tidigare amerikanska administrationer, på varandra följande israeliska regeringar och det internationella samfundet.

Man måste ändå medge att Abbas har varit konsekvent. Han har aldrig någonsin uppvisat någon vilja att erbjuda Israel några eftergifter. Han missar aldrig ett tillfälle att gång på gång bekräfta sina krav inför alla världens ledare och regeringstjänstemän, med vilka han håller regelbundna möten.

Trots detta tror en del att Abbas och andra palestinska ledare skulle kunna göra eftergifter för freden med Israel.

Otroligt nog verkar Kushner och Greenblatt tro att de kan lyckas med något alla andra tidigare misslyckats med.

De två oerfarna amerikanska sändebuden arbetar under illusionen av att de kommer kunna övertala Abbas och Palestinska Myndigheten att avsäga sig krav såsom "rätten att återvända", frisläppningen av fängslade terrorister och ett upphörande av bebyggelse av bosättningar.

Det är verkligen ett mysterium varför president Trumps sändebud skapar det farliga och missvisande intrycket av att fred är möjligt under det nuvarande palestinska ledarskapet.

Att skapa ett sådant intryck kommer troligtvis bara göra situationen värre: ju högre förväntningar, desto större besvikelse. Att ge palestinierna känslan av att Trumpadministrationen har ett magiskt trollspö som kommer lösa Israel-Palestinakonflikten kommer tids nog öka bitterheten bland palestinierna och fientligheten mot både amerikaner och israeler. När palestinierna inser att Trumpadministrationen inte kommer att bruka våld mot Israel kommer de att fortsätta med sina retoriska attacker mot Washington och än en gång anklaga USA för att vara "partiska" till Israels fördel.

Just detta blev ödet för de föregående amerikanska administrationerna och presidenterna som gjorde palestinierna besvikna genom att inte sätta press på Israel. Palestinierna drömmer fortfarande om dagen då USA eller någon annan supermakt ska tvinga Israel att rätta sig efter alla deras krav.

När Israel inte rättar sig efter deras kravlista kommer palestinierna anklaga landet för att "förstöra" fredsprocessen.

Ännu värre är att palestinierna använder denna beskyllning som en ursäkt för att öka sina terrorhandlingar mot israeler. Palestinierna menar, som alltid, att de tvingas ta till terror i ljuset av misslyckandet med ännu en USA-backad fredsprocess.

Trumpadministrationen begår ett stort misstag i att tro att Abbas eller någon annan av hans kumpaner i Palestinska Myndigheten skulle kunna uppvisa någon flexibilitet alls för Israel, särskilt när det gäller Jerusalem, bosättningar och "rätten att återvända".

Det finns inget tvivel om att Abbas inte kan förmå sig att tydliggöra för de amerikanska sändebuden att han saknar mandat från sitt folk för att ta ett steg mot fred med Israel. Abbas vet, även om de amerikanska representanterna inte gör det, att ett steg i denna riktning skulle sätta punkt för hans karriär och troligtvis också hans liv.

Abbas vill inte heller bli ihågkommen i den palestinska historien som den förrädiske ledaren som "svek sitt folk för judarna".

Trots de amerikanska sändebudens, och andra i det internationella samfundets, goda avsikter vet Abbas mycket väl hur ödet blir för en palestinsk ledare som ens överväger ett "samarbete" med den "sionistiska väsendet".

Abbas, vars mandat gick ut år 2009 och som ses som en ogiltig president av många palestinier, befinner sig inte ens i en ställning där han kan erbjuda israelerna några eftergifter i fredens namn. För det första kan någon komma senare och säga, med all rätt, att Abbas har överstigit sin giltiga mandatperiod och att alla avtal han slutit är olagliga och ogiltiga.

Abbas kan inte heller sätta stopp för anti-israelisk uppvigling, för utbetalningar till dömda mördare och deras familjer och han kan inte acceptera den judiska suveräniteten över klagomuren i Jerusalem.

Även om några av hans medhjälpare ibland kommer med uttalanden som indikerar att Palestinska Myndighetens ledning är beredda att överväga en del eftergifter i dessa frågor bör dessa anmärkningar inte tas på allvar: de är endast riktade mot en västerländsk publik.

Palestinska Myndighetens hållning är att den redan gjort tillräckliga eftergifter genom att över huvud taget erkänna Israels rätt att existera och genom att avsäga sig de palestinska kraven för "hela Palestina". Denna hållning föreslår att det är Israel, och inte Palestinierna, som måste göra eftergifter för att det ska bli någon fred.

"Vi har nått gränsen för vilka eftergifter vi kan göra [för Israel]," förklarade Ashraf al-Ajrami, en före detta kabinettminister i Palestinska Myndigheten. "Vi har redan gjort en rad eftergifter inom kärnfrågorna, medan Israel inte har erbjudit oss någonting."

Det kanske bör påpekas att detta uttalande av den före detta Palestinska Myndighetens tjänsteman är en svindlande lögn, med tanke på de generösa erbjudanden, gester och eftergifter som gjorts av israeliska premiärministrar och regeringar under de senaste två årtiondena.

Gång på gång har alla israeliska initiativ mötts av palestinskt motstånd och upptrappat våld.

Erbjudandet av premiärminister Ehud Barak vid Camp David år 2000 om att dra sig tillbaka från den största delen av de territorier som Israel erövrade 1967 bemöttes med Andra Intifadan.

Israels tillbakagång från Gazaremsan fem år senare misstolkades av palestinierna som ett tecken på svaghet och reträtt, och resulterade i tusentals raketer och missiler som sköts mot Israel.

Ett annat generöst erbjudande av premiärminister Ehud Olmert som saknar motstycke vände man dövörat till.

Den Palestinska Myndighetens ledarskapspolitik innebär att man ska undvika att alienera Trumpadministrationen genom att fortsätta låtsas att Abbas och hans kumpaner menar allvar med önskan om att uppnå fred med Israel. Detta är anledningen till att Abbas representanter är försiktiga med att kritisera Trump och hans sändebud.

Abbas vill lura Trumpadministrationen till att tro att han har modet, viljan och mandatet att skapa fred med Israel, på samma sätt som att han ljugit för före detta israeliska premiärministrar. Detta är samma Abbas som under de senaste tio åren inte ens har kunnat återvända till sin privata bostad på Gazaremsan som förblir under Hamas kontroll.

Men i det privata rummet har vissa palestinska seniortjänstemän kritiserat Trumpadministrationen för att de ens vågat komma med krav till Palestinska Myndighetens ledning, såsom att sätta stopp för anti-israel-uppvigling och utbetalning av löner till fängslade terrorister och deras familjer. Med andra ord menar alltså palestinska tjänstemän att antingen accepterar Trump kraven eller så kan han dra åt helvete.

"Amerikanerna har faktiskt visat stöd för Israel", klagade Hanna Amireh, en seniortjänsteman vid PLO.

"Den palestinska ledningen motarbetar kravet om att sätta stopp på ekonomiskt stöd för fångarna och deras familjer... Istället för att sätta upp villkor för palestinierna måste amerikanerna kräva att bebyggelse av israeliska bosättningar och uppvigling upphör."

I Palestinska Myndighetens lednings skruvade värld är de israeliska kraven på ett slut på palestinsk glorifiering av mördare i sig en "uppviglingshandling".

Hur vågar Israel kräva att Palestinska Myndighetens ledning ska sätta stopp på ekonomiskt stöd för fängslade terrorister och deras familjer? Hur vågar Israel avslöja uppviglingen och glorifieringen av mördare och terrorister?

Palestinska Myndighetens ledning kan helt enkelt inte förstå problemet med att namnge gator, offentliga torg, ungdoms- och kvinnocentrum efter folk som mördat judar.

Det är bara en tidsfråga innan Palestinska Myndigheten öppet kommer att anklaga Trumpadministrationen för att vara partisk till Israels förmån. I Abbas och hans kumpaners värld är alla administrationer som inte godtar deras lögner och fabriceringar ett "fientligt" parti som är styrt av judar och sionister.

Detta är exakt vad palestinierna sagt om Trump och hans team under USAs presidentvalkampanj.

Palestinska Myndighetens ledning har sannerligen talat i mildare ordalag om Trump och hans rådgivare sedan de vann valet. Men detta förändrade tonläge har bara ett enda mål: att Palestinska Myndigheten ska undvika anklagelser om att vara emot fred.

Faktum är att Palestinska Myndighetens ledning har ändrat sitt tonläge, men inte sin melodi. Vi ser ett taktiskt och tillfälligt drag från palestinierna. Detta skådespel kommer snart att upphöra. Frågan som kvarstår är, kommer västvärlden märka när ridåerna går ner?

Bassam Tawil är en muslim som är baserad i Mellanöstern.

Näraliggande ämnen:  Palestinska Myndigheten
Tidigare artiklar av
få det senaste via mejl: prenumerera från det fria gatestone institutes mejlinglista.

sv