• Faktum är att de så kallade feministerna inte bara blundar för dessa hemskheter, utan deras närvaro vid dessa evenemang stödjer och legitimerar även diktatorernas makt.

  • När det handlar om de specifika fallen bland miljontals förtryckta kvinnor världen över – såsom Asia Bibi, en kristen mamma som i sju år har väntat på sitt dödsstraff i Pakistan för att hon tagit ett glas vatten; eller nittonåringen som i år våldtogs av sin kusin under pistolhot och sedan dömdes till döden genom stenkastning för att ha varit "otrogen"; eller de kvinnor som tvingades gifta sig med sina våldtäktsmän; eller barnäktenskap som förekommer 12 000 gånger om dagen; eller de kvinnor som blir slagna av sina makar eller får syra kastat i sina ansikten; eller de kvinnor som används som självmordsbombare.

  • När Mogherini ler i sin hijab i Iran ger hon en hård örfil åt kvinnorättsrörelser som försöker ta bort tvånget med att bära hijab och ge kvinnor ett jämställt självstyre, utbildning och frihet. Hon ger istället bränsle åt förtryck.

Socialdemokraterna tillika de så kallade feministerna har höjt sina röster. De skryter om att de främjar jämlikhet mellan könen, individuella rättigheter och att de gör framsteg inom kvinnors rättigheter. De menar att dessa värderingar är universella; att varje person, särskilt varje kvinna, överallt i världen, har rätt till dessa "omistliga" rättigheter. Det hålls tal, välgörenhetsinsamlingar arrangeras och en armé av hjältar tar sig an fallet.

Alla är lika mycket värda, och alla förtjänar dessa rättigheter. Sångerna, de inspirerande föreläsningarna, beslutsamheten som ekar genom tv-intervjuer och sprids över tidningssidorna, alla fyller sina följare med entusiasm. Men hur ser verkligheten ut?

Tillsammans med andra socialdemokrater besökte Federica Mogherini, EU:s nuvarande höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, den islamiska staten Iran för att närvara vid en officiell endossering och installation av regimens president, Hassan Rouhani. Istället för att uppmana till den norm hon förespråkar – såsom starkt stöd för kvinnor – vek hon sig bland de som var omkring henne. Andra som tackade ja till Irans inbjudan var nordkoreaner, Hizbollahmedlemmar och Hamasledare. Alla dessa tre grupper är kända för sin grymhet, särskilt mot kvinnor, och för sina brott mot mänskligheten.

Sådana personers närvaro gör problemet med despotism ännu mer komplicerat än vad det behöver vara. Genom att närvara vid sådana evenemang stöttar och legitimerar socialdemokrater som hon återigen repressiva stater som implementerar islamistisk lag, sharia. När Mogherini frotterar sig med män som har gett order om att döda tusentals kvinnor (och män) nuddar hon gränsen för deras förväntningar. Istället för att utveckla deras inställning lät hon alla de kvinnor hon säger sig representera förbli förtryckta, så som de varit under så lång tid.

Mogherini tog problemet ännu ett steg längre. Istället för att försöka ge sken av att hon arbetade mot progressivt tänkande bland dessa våldsamma islamistiska ledare agerade hon som om de var vänner. Hon verkade stolt över att ta selfies med några av representanterna från denna repressiva regim. Händelsen hamnade i det internationella rampljuset. Några av representanterna använde sina selfies med Mogherini för att projicera legitimitet inför det internationella samhället medan andra skapade affischer i egenreklamsyfte med sig själva och Mogherini iklädd den obligatoriska hijaben. Mogherini, en socialdemokratisk italiensk politiker som talar om kvinnors rättigheter och en gång var medlem i det italienska Kommunistpartiet, gick glatt med på att rätta sig efter det islamistiska styrets krav på att bära hijab. Denna handling skickar ut ett brutalt och ofrånkomligt budskap. Kvinnor i dessa islamistiska samhällen är styrda av lagar som innebär att de måsta hållas gömda eller bli behandlade som sina makars egendom. Hijaben har blivit en symbol för detta. När man vänder på det hela rättar sig de iranska ledarna när de besöker Mogherinis land inte efter Italiens regler. Istället rättar sig Italien efter regimens islamistiska regler genom att erbjuda blidkande åtgärder som att täcka över nakna statyer och avstå från att servera vin.

Mogherini – som för flera år sedan också ställde upp på ett kontroversiellt fotografi som togs tillsammans med den framlidne ordföranden för Palestinska Myndigheten, Yassir Arafat – spelade också en viktig roll i att sluta kärnvapenavtalet för den iranska regimen och häva sanktionerna för dessa diktatorer. Istället för att dessa förtryckare blev straffade såg hon till att de hade färre begränsningar eftersom de fortfarande håller sitt eget folk i sina klor och fortsätter att vara orsaken för deras lidande.

Mogherini twittrade därefter om sitt blogginlägg där det stod "Det var en möjlighet att återigen få tala med Rouhani, utrikesminister Javad Zarif och med den högsta ledarens politiska rådgivare, Ali Akbar Velayati".

Är detta verkligen en möjlighet att vara stolt över och skryta om? Och vad pratade hon med dem om?

Medan Mogherini glatt närvarar vid evenemang med dessa islamistiska ledare och fröjdas över att ha tagit bilder med dem, tänker hon någonsin på de miljontals kvinnor som blir brutalt förtryckta under dessa islamistiska regimer? Tänker hon på de kvinnor som ligger och gråter på golvet efter att ha blivit slagna av sina män? Tänker hon någonsin på de hundratals människor – både män och kvinnor – som blir avrättade, ofta efter skenrättegångar, varje år, och baserat på detta lands islamistiska lagar?

Under sitt besök i Iran denna månad frotterade sig Federica Mogherini (vänster), EU:s nuvarande höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, med män som har gett order om att döda tusentals kvinnor (och män). Tänker hon någonsin på de hundratals människor som blir avrättade, ofta efter skenrättegångar, varje år, och baserat på detta lands islamistiska lagar? (Bildkälla: Europeiska Kommissionen)

När hon skakar hand med dessa män, tänker hon då på de nioåriga flickorna som tvingas ingå "juridiska" äktenskap med regeringens godkännande?

Var är alla de kvinnors rättigheter och liberala moralvärderingar som hon och hennes parti står för? De var inte med på festen, och de representerades sannerligen inte av de selfies som togs.

Kvinnor blir avhumaniserade, underkuvade och behandlade som mindre värda dagligen i den islamistiska staten Iran samt andra muslimska stater. Många där kämpar varje dag, trots alla faror de möter, för de få rättigheter de kan uppnå. Generellt sett är en kvinnas vittnesmål i rätten värt hälften så mycket som en mans. Kvinnor behöver deras manliga målsmans tillåtelse för att lämna landet, och i Saudiarabien för att lämna hemmet. Kvinnor har inte rätt att erhålla ett pass utan sin målsmans tillåtelse. I Iran kan en man gifta sig med vilken kvinna han vill. Män får ha fyra fruar och ett obegränsat antal tillfälliga äktenskap (mut'a), men kvinnor får endast gifta sig med en muslimsk man. Hedersmord fortsätter att inträffa medan regimen blundar för dem.

Baserat på lagen för tamkin (underkastelse) måste kvinnor erbjuda full tillgänglighet och obehindrad sexuell anträffbarhet för sin make. Artikel 1105 i Irans islamistiska civillag anger följande: "I relationen mellan man och hustru tillhör ställningen som familjens överhuvud enbart maken". Artikel 1117 anger följande:

"Maken kan hindra sin fru från en sysselsättning eller ett tekniskt yrke som inte är förenligt med familjens intressen eller hans egen eller sin frus värdighet."

Män kan ingå obehindrad skilsmässa. Kvinnor får bara hälften så mycket som män i arv. En hustru får bara motta en sjättedel av ett arv om hon har en son när hennes make dör. Om hon bara har en dotter går arvet inte automatiskt till dem. Den avlidne makens familj – bröder, syskon och föräldrar – skulle då också ha rätten till arvet. Kvinnor får inte arbeta som domare... listan kan göras lång.

Personer som Mogherini är så klart helt medvetna om dessa hemskheter och om den diskriminering som upprepade gånger har rapporterats av människorättsorganisationer. Detta kanske är ett liknande missbruk som det Mogherini uppvisar när hon samlar ihop pengar inom partiet och sprider ut anstötande bilder i media. Inga av dessa europeiska ledare kan vara ovetande om handlingarna som dessa män begår.

Trots detta ser vi ändå personer som Mogherini skaka de händer som fråntar kvinnor deras frihet och röster.

Faktum är att de så kallade feministerna inte bara blundar för dessa hemskheter, utan deras närvaro vid dessa evenemang stöttar och legitimiserar dessa diktatorers makt.

Personer som Mogherini kanske uppmanar till inträde på exklusiva klubbar och högre löner för kvinnor eftersom jämlikhet är rättvist. Men varför, om de hävdar att de är hjältar och frontfigurer för kvinnor runt hela världen, bidrar de till, och underlättar, makten för dessa hänsynslösa diktatorer över deras eget folk?

När det handlar om specifika fall bland miljontals förtryckta kvinnor runt om i världen – såsom Asia Bibi, en kristen mamma som i sju år har väntat på sitt dödsstraff i Pakistan för att hon tagit ett glas vatten, eller 19-åringen eller nittonåringen som i år våldtogs av sin kusin under pistolhot och sedan dömdes till döden genom stenkastning för att ha varit "otrogen"; eller de kvinnor som tvingades gifta sig med sina våldtäktsmän; eller barnäktenskap som ingås 12 000 gånger om dagen; eller de kvinnor som blir slagna av sina makar eller får syra kastat i sina ansikten; eller de kvinnor som används som självmordsbombare – de blir helt tysta. De bortser från dessa kvinnors rättigheter.

Genom att visa upp sitt stöd för dessa regimer och de män som genomdriver dem försvagar och underminerar personer som Mogherini avsevärt de inhemska rörelserna som försöker förbättra just de mänskliga rättigheter som Mogherini säger sig förespråka.

När Mogherini ler i sin hijab i Iran ger hon en hård örfil åt kvinnorättsrörelser som försöker ta bort tvånget med att bära hijab och ge kvinnor ett jämställt självstyre, utbildning och frihet. Hon ger istället bränsle åt förtryck.

En sann förespråkare för individuella rättigheter och demokrati hade istället kunnat vara ett modigt föredöme. Kvinnor som Mogherini matar systemet istället för att förstöra det. De som fortsätter att legitimera förtryckare och islamister måste bli skuldbelagda för det.

Avslutningsvis är mitt budskap till personer som Mogherini och andra som henne enkelt: Har du något samvete eller känsla för anständighet? Eller handlar allt om makt, pengar, narcissism och manipulation på de förtrycktas bekostnad, inklusive kvinnor? Kan du höra den där lilla flickans gråt, eller är dina öron lika döva inför den som hos de män som fått henne att gråta?

Dr. Majid Rafizadeh är ordförande vid Internationella Amerikanska Rådet för Mellanöstern. Han är utbildad vid Harvard och en iransk-amerikansk politisk forskare, affärsman och författare av "Peaceful Reformation in Iran's Islam". Han kan kontaktas via Dr.Rafizadeh@Post.Harvard.Edu.

få det senaste via mejl: prenumerera från det fria gatestone institutes mejlinglista.

sv