Tysklands nya censurlag, som har introducerat en statlig censur på sociala medieplattformar, trädde i kraft den 1 oktober 2017. Den nya lagen kräver att sociala medieplattformat såsom Facebook, Twitter och Youtube ska censurera sina användare å tyska statens vägnar. Sociala medieföretag är skyldiga att radera eller blockera alla "brott" som sker på nätet, såsom förtal, hets mot folkgrupp och ärekränkning inom 24 timmar från och med att man mottagit en anmälan från en användare – oavsett om dess innehåll stämmer eller ej. Sociala medieföretagen får sju dagar på sig för mer komplicerade fall. Om de inte rättar sig efter lagen kan den tyska regeringen bötfälla dem med upp till 50 miljoner euro.
Den nya censurlagen tillämpades dock inte helt och hållet förrän den 1 januari 2018 – detta för att sociala medieplattformer skulle få tid att förbereda sig på sin nya roll som den tyska statens privatiserade tankepolis. Sociala medieplattformarna har nu makten att forma den nuvarande politiska och kulturella diskursen genom att bestämma vem som får föra talan och vad de får säga.
Den 1 januari 2018 trädde lagen dock i kraft. Twitter började med att stänga av kontot som tillhörde den vice partiledaren i Alternativ för Tyskland (AfD), Beatrix von Storch, i 12 timmar efter att hon twittrade följande reaktion på nyårhälsningen som framfördes på arabiska av Kölnpolisen:
"Vad i helvete pågår i det här landet? Varför twittrar en officiell polissida på arabiska? Tror ni att det är för att blidka de barbariska, gängvåldtagande horderna av muslimska män?"
(Under nyårsafton 2015/16 utförde över 1 000 i huvudsak muslimska män sexuella övergrepp mot runt 1 200 kvinnor i Köln.)
Von Storch fick också sitt Facebookkonto avstängt för att hon upprepat sitt twitterinlägg där. Facebook meddelade henne att inlägget stred mot tysk lagstiftning eftersom det innehöll "uppvigling till hat".
Det slutade inte där. Polisen i Köln anmälde von Storch för "uppvigling till hat", vilket är straffbart under paragraf 130 i den tyska brottslagen. Enligt polischefen i Köln, Uwe Jacob, är flerspråkiga twitterinlägg vid stora evenemang en viktig del av polisens kommunikationsstrategi:
"Kampanjen togs väl emot av de flesta – men en del blev störda av det faktum att vi twittrade på arabiska och farsi – dessa var framstående högervridna personer som då kände sig tvungna att skriva twitterinlägg som uppviglade till hat. Vi anmälde helt enkelt det."
Lägg märke till hur förbigående polischefen nämnde att han gjort en anmälan för att tysta ned en ledande politisk motståndare till regeringen. Det är så myndigheterna arbetar i polisstater: genom censur och brottsanmälningar tystar de ned frispråkiga kritiker och politiska motståndare till regeringen, såsom Beatrix von Storch, som kritiserat förbundskansler Angela Merkels migrationspolitik skarpt.
Medan sådan politik utan tvivel skulle ha fått de tyska myndigheterna att vinna stor beundran hos den gamla östtyska Stasiregimen är det mer än troligt att den motsäger Europakommissionen för de mänskliga rättigheterna som Tyskland är medlem i, såväl som Europalagen. Artikel 10 i Europeiska konventionen anger:
1. Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser. Denna artikel hindrar inte en stat att kräva tillstånd för radio-, televisions- eller biografföretag.
2. Eftersom utövandet av de nämnda friheterna medför ansvar och skyldigheter, får det underkastas sådana formföreskrifter, villkor, inskränkningar eller straffpåföljder som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till statens säkerhet, till den territoriella integriteten eller den allmänna säkerheten, till förebyggande av oordning eller brott, till skydd för hälsa eller moral eller för annans goda namn och rykte eller rättigheter, för att förhindra att förtroliga underrättelser sprids eller för att upprätthålla domstolars auktoritet och opartiskhet.
I sin rättspraxis har den europeiska domstolen för mänskliga rättigheter angett att artikel 10:
"... skyddar inte enbart information eller idéer som anses oförargliga, utan också de som anses anstötande, chockerande eller störande; sådana är kraven för pluralismen, toleransen och öppenheten utan vilka ett demokratiskt samhälle inte existerar. Åsikter som uttrycks med häftigt eller överdrivet språk skyddas också."
Ännu viktigare i sammanhanget av brottsanmälningar mot politiker är det faktum att enligt europeiska domstolen för mänskliga rättigheters rättspraxis:
"... skyddets omfattning beror på sammanhanget och kritikens syfte. I frågor om offentlig kontrovers eller allmänt intresse, under en politisk debatt, i valkampanjer ... kan starka ord och hård kritik förväntas och kommer att tolereras i större utsträckning av domstolen."
När ledande politiker blir brottsanmälda för att ha ifrågasatt myndigheternas handlingar, som i det här fallet med polisens handlingar, så är det inte längre en demokrati vi har att göra med, utan en regelrätt polisstat.
Flera andra konton på Twitter och Facebook blev avstängda under den nya censurlagen under de första dagarna och veckorna i januari. Ett sådant Twitterkonto var det satiriska magasinet Titanic som blockerades efter att ha parodierat von Storchs twitterinlägg om de "barbariska horderna" av muslimska män. Den privatiserade tankepolisen Twitter hade, i sin iver att censurera, lyckats förbise det faktum att Titanic bara skojade. Titanics avstängning gjorde en del politiker oroliga – bara tre månader efter att lagen trätt i kraft – för lagens problematik. Partiledaren för Miljöpartiet, Simone Peter, och generalsekreteraren i FDP, Nicola Beer, ställde sig båda kritiska mot lagen. "Lagen är rubbad och måste ersättas med en ordentlig sådan", sa Beer.
En annan politiker, Martin Sichert, AfD-medlem i Nürnbergs Bundestag och statsordförande för AfD, fick ett Facebookinlägg raderat för att det stred mot "samhällets norm". I inlägget, som han backade upp med länkar till pålitliga källor, riktade han bland annat uppmärksamhet mot hur kvinnor behandlas i Afghanistan. Han belyste även uppgifter om sexuella övergrepp mot små barn i Afghanistan:
"Det är skrämmande och samtidigt skamligt att vår stat förhindrar medborgarnas upplysning genom att helt enkelt censurera faktiska åsikter, offentliga citat och länkar till pålitliga källor."
Sichert och von Stoch är bara de mest berömda personerna som tystats ned på sociala medier. Det finns otaliga andra, vars berättelser aldrig når media.
Under censurlagen kan vem som helst be ett socialt nätverk att radera inläggen, även om de inte påverkar denne personligen på något sätt. Om det sociala nätverket inte svarar inom 24 timmar så kan personen som vill få ett inlägg raderat involvera den federala domstolen; det finns till och med ett formulär för detta ändamål på domstolens hemsida. Detta kontor ansvarar för åtal vid lagbrott, och distriktsdomstolen i Bonn är den enda myndigheten som får undersöka brottstvister om innehåll på sociala medier, samt bötfälla sociala medieföretagen om de inte raderar innehåller inom de 24 timmarna enligt bestämmelserna.
Det är beklagligt att Tyskland, som knappt kan hantera terrorhotet och vågen av våldsbrott, lägger sådana stora resurser på att förhindra yttrandefriheten hos medborgarna på sociala medier. Det federala justitiedepartementet har hyrt nya kontor i Bonn för att rymma cirka 50 nya advokater och administratörer som ska implementera den nya lagen och säkerställa ett sociala medieföretagen raderar "anstötande inlägg" inom 24 timmar. "Det var även viktigt att skapa ett nytt administrativt system", förklarar Thomas W. Ottersbach vid federala justitiedepartementet i Bonn.
"Det här är det enda sättet att se till så att alla deadlines hålls och att en statistisk utvärdering kan utföras. För det är viktigt att vi håller ett öga på vilka [sociala medie-] aktörers anmälningar som läggs på hög och vilka som bara är isolerade fall."
Den gamla tyska polisstaten är tillbaka.
 På bilden: Fängelseceller i källarkoridoren på det före detta fängelset tillhörande Östtysklands statliga säkerhetstjänst (Stasi) i Berlin-Hohenschoenhausen, Tyskland. (Foto: Sean Gallup/Getty Images) |