Den miljömässiga skadan som det kinesiska Kommunistpartiet orsakar genom sitt initiativ Ett bälte, en väg är enorm. Enligt professor William Laurance från James Cook University i Cairns, Australien:
"Över hela världen, på nästan varje kontinent, är Kina inblandat i ett virrvarr av resursutvinnings-, energi-, jordbruks- och infrastrukturprojekt – vägar, järnvägar, vattenkraftsdammar, gruvor, som orsakar aldrig tidigare skådade skador på ekosystem och biologisk mångfald."
Det senaste exemplet på initiativets miljömässiga förstörelse är i Västafrika. Regeringen i Sierra Leone sålde nyligen av 250 hektar skyddad regnskog och strand till kommunistkina – en ekoturismdestination med sällsynta och utrotade marinarter. Planen, enligt Sierra Leone, är att bygga en fiskehamn där. Kritiker kallar det dock en "mänsklig och ekologisk katastrof". Flera tror inte på att planen är en hamn utan i stället en fiskmjölsfabrik. Aktivister försöker stoppa projektet.
Kritiker har anledning att vara oroade: i närliggande Gambia, år 2016, byggde det kinesiska Kommunistpartiet Golden Lead, som en del av Ett bälte, en väg, en fiskmjölsfabrik i kuststaden Gunjur. Fiskmjöl – fisk som malts ner till ett pulver som matas till fiskar som föds upp i vattenbruk (fiskodlingar) över hela världen, inklusive Kina och Norge – är en miljardindustri. Faktum är att vattenbruk står för ungefär hälften av världens fiskkonsumtion. Kort efter att fiskmjölsfabriken börjat drivas började vilddjurslivet i lagunen i det lokala naturreservatet, Bolong Fenyo, dö av illegalt toxiskt avfall från fabriken. Trots utbredda lokala protester uppges Gambia, ett land som är beroende av utländsk investeringen, fortsätta tillåta dumpningen.
"Fiskmjölsverksamheten skapar kaos i miljö, lokal sysselsättning, livsmedelssäkerhet och turismekonomi, har forskare, gambiska aktivister och lokalbor slagit larm om", skrev The Guardian i mars 2019.
"Det vi ser är inte utveckling", sa den gambiska biologen Ahmed Manjang. "Det är exploatering."
Utöver fiskmjölsfabrikerna utplånar Kinas fjärrfiske fiskbeståndet i Västafrika, vilket ökar trycket på tillförseln.
För att förstå den globala utmaningen som initiativet Ett bälte, en väg utgör för världsmiljön kan man tänka på hur stor den geografiska skalan är: Kinas president Xi Jinping lanserade initiativet år 2013 för att bygga ett landbaserat ekonomiskt "Sidenvägsbälte", och en havsbaserad "2000-talets marin Sidenväg". Planen var – och förblir – att bygga ett enormt nätverk av vägar, järnvägar, tunnlar, dammar, flygplatser, hamnar, energiledningar, kraftverk, telekommunikationsnätverk och så vidare som ansluter Kina till centrala och södra Asien, Mellanöstern och Europa. Den havsbaserade delen av initiativet ska ansluta Kina till Sydostasien, Mellanöstern, Afrika, Europa och till och med Latinamerika via stora farleder. Den havsbaserade delen inkluderar nu även det som Kina har kallat för sin "Polarsidenväg", vilket skulle kunna skapa nya transportleder som sammanlänkar Asien och Europa via Arktis.
Det uppskattas att runt 139 länder i världen har deltagit i Ett bälte, en väg i olika utsträckning, vilket visar på initiativets enorma geografiska omfattning.
Den miljömässiga skadan har därför inte begränsats till Västafrika, utan påverkar flera andra platser där liknande projekt har lanserats.
I Indonesien, till exempel, bygger Kinas största vattenkraftsbyggare Sinohydro en enorm vattenkraftsdamm i regnskogen Batang Toru i Sumatra. Dammen hotar att utrota världens mest sällsynta apa, tapanuli-orangutangen, som det bara finns 800 exemplar kvar av i naturen. Batang Toru-skogen är också hem till den allvarligt utrotningshotade sumatratigern och den malajiska myrkotten.
Tigern, som redan är en kraftigt utrotningshotad art, är också hotad på andra platser av Ett bälte, en väg. I Asien kommer "nästan 24 000 km av nya vägar byggas i så kallade TCL-zoner (tiger conservation landscapes) fram till år 2050, stimulerat av stora investeringsprojekt såsom Kinas initiativ Ett bälte, en väg", enligt en studie från april 2020, publicerad i journalen Science Advances.
En studie från 2019 av WWF noterade att initiativets infrastrukturprojekt också har orsakat förändringar och skador för olika fragila ekosystem i Sydostasien:
"Kinabackade vattenkraftsprojekt längs Mekongfloden – som går genom Kambodja, Lao PDR, Myanmar, Thailand och Vietnam – har sett dammar orsaka förändringar i flodriktningen och blockera fiskmigrationen, vilket leder till en försörjningsförlust för samhällen där som lever av floden. Fiskbeståndet har minskat på senare år på grund av vattenkraftsdammar som byggts i Kambodja och intilliggande länder ...
"Bortsett från förlusten av flora och fauna ger skogsavverkning i områden som Pan Borneo Highway – som omfattar Malaysia, Indonesien och Brunei – även upphov till oro för jordskred, översvämningar och andra naturkatastrofer."
WWF listade över 1 7000 livsviktiga platser för biologisk mångfald och 265 hotade arter som skulle påverkas negativt av Ett bälte, en väg.
Det kinesiska Kommunistpartiet är också en stor drivande faktor i skogsavverkningen runtom i världen. Redan år 2012, innan Ett bälte, en väg hade lanserats officiellt, var Kina världens ledande importör av illegalt trävirke, enligt Londonbaserade Environmental Investigation Agency (EIA). Enligt den icke-statliga organisationen FairPlanet utplånade kinesiska handlare allt rosenträ i Benin och Gambia, innan man gick vidare till Nigeria, där EIA år 2017 avslöjade att 1,4 miljoner illegalt skördade rosenträstammar, med ett marknadsvärde på 300 miljoner dollar, smugglades in i Kina efter mutor till nigerianska statstjänstemän.
För närvarande är kinesiska banker, enligt en färsk rapport i Financial Times, världens andra största finansiär för varor med kopplingar till tropisk regnskogsavverkning:
"Den statligt ägda Industrial and Commercial Bank of China var den största tillhandahållaren av lån och emissionsgarantitjänster i databasen, till ett totalt värde av 2,2 miljarder dollar. Sinochem, en kinesisk statligt ägd kemikoncern, var den största mottagaren, som drog in 4,6 miljarder dollar, varav större delen kom ifrån deras gummiverksamhet."
Ett bälte, en väg hotar inte bara regnskogar och djurarter. Miljöförespråkare ser också att initiativet har potentiellt negativa konsekvenser för klimatet. Kommunistpartiet använder också Ett bälte, en väg "till att vidmakthålla användandet av kol och andra fossila bränslen – i stort sett överallt där man är verksam ... och det betyder ökade koldioxidutsläpp".
Enligt Jennifer Hillman och Alex Tippett, i Council on Foreign Relations, mars 2021:
"Sedan skapandet av initiativet Ett bälte, en väg har flera miljarder dollar i kinesiska medel gått åt fossila bränsleprojekt runtom i världen. Dessa investeringar kommer definitivt att göra begränsningen av klimatförändringarna mycket svårare (...)
"Till dagens datum har energi- och transportsektorerna varit initiativets investeringars största fokus, med energin som uppskattas utgöra 44 procent av initiativets utgifter."
"Större delen av Kinas energifinansiering går till icke-förnybara källor. Mellan 2014 och 2017 gick 91 procent av lånen inom energisektorn från sex stora kinesiska banker till Ett bälte, en väg-länder till fossila bränsleprojekt. År 2016 var Kina inblandat i 240 kolanläggningar i Ett bälte, en väg-länder; ett antal som troligtvis har ökat."