En besynnerlig historia får just nu mycket uppmärksamhet i Frankrike handlar om två japanska vinmakare som har bott i Banyuls-sur-Mer sedan 2016. Vinmakarna informerades om att de skulle behöva lämna Frankrike på grund av brist på ekonomiska resurser. Rie Shoji, 42, och Hirofumi Shoji, 38, hade kommit dit år 2011 med en idé om att bli vinmakare. Först sysslade de med jordbruksarbete och vinförsäljning i Bordeaux och Bourgogne, och studerade och tog examen i jordbrukshantering och vintillverkning. År 2016 investerade de 150 000 euro (ca 1,5 miljoner kronor) för att köpa mark. Deras plan var att producera ett naturligt, ekologiskt vin i ett område – östra Pyrenéerna – där allt arbete utförs för hand.
Deras första vin som döptes till Pedres Blanques lanserades år 2017 och ansågs vara en "uppenbarelse". Det finns redan med på många berömda restaurangers vinlistor i Frankrike och Spanien. "Priset skjuter i taket", sade deras advokat, Jean Codognès, "och regionen menar att deras vin inte har någon framtid. Regeringen tänker inte klart".
Samma regering som vill deportera japanska investerare har tagit emot 100 000 migranter från Afrika söder om Sahara och Nordafrika bara under 2017 – varav de flesta varken har yrkesfärdigheter eller pengar.
Samma regering som vill deportera de japanska skaparna av ett spektakulärt nytt vin i Frankrike står nu i grepp att släppa en Al Qaedaterrorist från fängelset, nämligen Djamel Beghal som har kopplingar till massakern på Charlie Hebdo år 2015.
Den 5 augusti 2018 kommer Djamel Beghal, 52, nå slutet av sin totala fängelsedom för en rad brott som inkluderar planen på att spränga den amerikanska ambassaden i Paris i luften. Frankrike vill deportera Beghal till Algeriet samma dag som han lämnar Vezinanstalten i Renne. Beghal har ett algeriskt pass, men hans advokater insisterar på att hans liv skulle vara i fara om han återvände till landet han föddes i. Hittills har den algeriska regeringen inte gett svar på den franska regeringens begäran. Den 13 juni sade justitieminister Nicole Belloubet i en radiointervju att "det är ännu inte säkert att [den algeriska regeringen] kommer att välkomna Beghal, som inte längre är fransk medborgare". Vad händer om Algeriet inte vill ha honom? "Han kommer att placeras i husarrest."
Enligt en ny antiterrorlag som antogs år 2017 kan "husarrest" utökas till ett distrikt i en stad eller hela staden man bor i för att ge terroristen större frihet i arbets- och familjelivet.
Djamel Beghals fall är inte det enda av sitt slag. Från och med nu till slutet av 2019 står Frankrike enligt justitieministern i begrepp att släppa 50 islamistiska terrorister och 450 radikaliserade fångar från sina celler. "450 radikaliserade fångar kommer vara ute ur fängelset år 2019, plus 50 islamistiska terrorister", sade hon till nyhetskanalen BFMTV.
"Det kommer att finnas 20 islamistiska terrorister som lämnar fängelset i år, och 30 ytterligare islamistiska terrorister nästa år. 450 radikaliserade fångar kommer att släppas från fängelset från och med nu till 2019. Bland dessa finner vi personer som har begått ringa brott och som har radikaliserats under sin tid i fängelset ...
"Jag anser så klart att man gör allt för att skydda våra medborgare. Vi är fast beslutna att övervaka dessa människor. Instiftelsen av en nationell byrå som ska centralisera information om de allra farligaste är ett effektivt tillvägagångssätt."
Vi måste komma ihåg att den 19-åriga ISIS-jihadisten som skar halsen av en präst, Fader Jacques Hamel, i Saint-Étienne-du-Rouvray hade varit under övervakning och bar en elektronisk fotboja vid tiden för brottet.
I januari 2018 sade samma alltför milda justitieminister Nicole Belloubet att Frankrike skulle ingripa om en fransk jihadist dömdes till döden i Syrien eller i Irak. "Den franska staten", sa hon, "skulle ingripa, genom att förhandla med den andra staten i fråga". Detta uttalande ägde rum precis efter att en irakisk domstol dömt en tysk kvinna till döden via hängning efter att hon ansetts skyldig till att tillhöra ISIS. Detta var den första domen i sitt slag som handlade om en europeisk kvinna. Frankrike och EU har en långvarig policy mot dödsstraff, och alla medlemsstater har övergett denna praxis.
Faktum är att franska tjänstemän verkar ha blandade känslor inför hur ISIS-jihadister bör hanteras. Offentligt sträcker de ut en hand för att dra in jihadister i det franska samhället. Men i verkligheten verkar de – föga överraskande – vara rädda för denna typ av medborgare. I maj 2017 publicerade Wall Street Journal en utredning som hävdade att franska specialstyrkor hade gett de irakiska styrkorna en dödslista på runt 30 män som hade "identifierats som högt värderade måltavlor". Den före detta franska presidenten François Hollande bekräftade att han personligen hade godkänt minst fyra mord på "högt värderade måltavlor" som begicks av specialstyrkor i vad som i Frankrike är känt som "mordoperationer".
Enligt siffror som släpptes av regeringen i november 2017 så anslöt sig runt 1 700 franska muslimer till ISIS i Irak och Syrien år 2014. Minst 278 dog och 302 återvände till Frankrike, inklusive 66 kvinnor och 58 minderåriga. Resten tillfångatogs i Syrien eller i Irak, dog i strider eller flydde till de kvarstående ISIS-kontrollerade territorierna eller andra jihadistområden (i synnerhet i Libyen).
Enligt en källa från regeringen, som bad om att få vara anonym, börjar de franska tjänstemännen dock bli särskilt oroliga för ett möjligt samband mellan radikaliserade muslimer som släppts från fängelset och jihadister som återvänt från Syrien och Irak till Frankrike å ena sidan, och muslimska gäng från förorten å andra sidan. "Förorten" i Frankrike har kommit att innebära "no-go-zoner" – områden som är till största delen muslimska, och kontrolleras av salafister och droghandlare. Enligt källan:
"Vi vet säkert att en betydande mängd vapen strömmar in till förorterna. De flesta av dessa vapen [kalasjnikovgevär, uzi] var i många år i droghandlarnas händer. Nyheten är att dessa människor nu använder vapnen för att kontrollera sitt territorium ännu stramare."
I maj 2018 blev ett filmklipp med svartklädda gängmedlemmar som sköt med sina kalasjnikovgevär mot medlemmar av andra gäng och mot polisen viralt på sociala medier. Enligt flera källor "är tre till sju miljoner illegala vapen i omlopp i Frankrike".
"Vi fruktar ett möjligt samband mellan muslimska gäng från förorten och jihadister som snart kommer att friges å ena sidan, och jihadister som kommer tillbaka från kriget i Irak å andra sidan", sade källan. "Vi saknar information. Frågan är inte om det finns något hot, frågan är vilken kapacitet vi har att slå tillbaka. För närvarande har vi inte förberett några medel för att slå tillbaka mot en sådan möjlig allians."
För att förstå faran måste vi göra ett enkelt överslag, menar källan:
"Vi har 400 'förorter' i Frankrike. De representerar fem miljoner människor, varav de flesta är muslimer. Nittio procent av denna befolkning arbetar hårt för att överleva. Men 10 % - en halv miljon människor – arbetar för salafisterna eller droghandlarna. Om 10 % av dessa 10 % skapar en allians med jihadisterna så representerar det en armé på 50 000 soldater. Polisen kommer inte kunna bekämpa en sådan intern fiende."
Yves Mamou är en författare och journalist som är baserad i Frankrike. Han arbetade under två årtionden som journalist för Le Monde. Han håller på att slutföra en bok, "Collaborators and Useful Idiots of Islamism in France" som kommer att publiceras under 2018.