Den senaste tidens händelser visar hur Facebook – som tidigare har kämpat för hädelselagar – fortsätter sin "shariacensur" när det gäller innehåll man bedömer som överträdelser av "standarden".
En rapport som publicerades i Wall Street Journal den 8 januari noterade att Facebook – och Twitter – avlägsnade aktivisten Laura Loomer från sina plattformar efter att Zahra Billoo, verkställande direktör vid Rådet för amerikansk-islamiska relationer (CAIR) vid San Francisco Bay Area-avdelningen, klagat. Det Facebook inte nämner är att CAIR var en oåtalad medkonspiratör i det största terrorfinansieringsfallet i USA:s historia. CAIR har också pekats ut som en terrororganisation av Förenade Arabemiraten.
Det borde dock inte komma som en överraskning att CAIR-cheferna kan utöva en sådan makt över sociala medier. Enligt Sam Westrop från Islamist Watch:
"Sedan 2008 har Silicon Valley Community Foundation (SVCF) beviljat 330 524 dollar till två islamistorganisationer, Rådet för amerikansk-islamiska relationer (CAIR) och Islamic Relief ... SVCF är USA:s största samhällsstiftelse med tillgångar på över 8 miljarder dollar. Dess företagspartner inkluderar några av landets största techbolag – dess största donation låg på 1,5 miljarder dollar från Facebooks grundare Mark Zuckerberg."
Silicon Valley verkar med andra ord ha som vana att stötta islamister ekonomiskt.
Billoo själv har enligt Jihad Watch "i twitterinlägg som förblir tillgängliga för offentligheten ... uttryckt sitt stöd för det islamistiska kalifatet och sharialag. Hon hävdar också i flera twitterinlägg att IS ligger på samma moraliska nivå som amerikanska och israeliska soldater, och tillägger att 'våra trupper ägnar sig åt terrorism'".
I januari avlägsnade Facebook även annonser för en namninsamling för "Britain First" mot utvecklingen och expansionen av en moské i Storbritannien, på en Facebooksida med namnet Political Gamers UK. "Britan First" meddelade att man skulle stämma den sociala mediejätten för "politisk diskriminering".
De två senaste exemplen på Facebooks censur var långt ifrån unika. År 2018 inkluderade några av de offentliggjorda incidenterna med Facebookcensur de följande:
Nyhetssidan Voice of Europe rapporterade att den upprepade gånger hade blivit censurerad och avstängd för att ha publicerat artiklar som innehöll reflektioner om de viktiga ställningstagandena av Central- och Östeuropas politiker mot migration. Ett exempel är en bokrecension av den före detta tjeckiska presidenten Vaclav Klaus Europe All Inclusive, i vilken han skrev: "Migranttillströmningen är jämförbar med de barbariska invasionerna i Europa." Enligt Voice of Europe "har vi nu bestämt oss för att inte publicera våra nyheter på Facebook längre, för vi vill inte förlora vår sida".
Den tyska katolska historikern och författaren dr Michael Heseman fick sina kommentarer om islams historiska roll i Europa borttagna för att de inte motsvarade Facebooks "standard". Heseman hade skrivit att "islam spelar bara en roll i det kristna västerlandets 1700-åriga historia: den om Damocles svärd som har hängt över oss, hotet med barbarism mot vilket man måste enas och kämpa. I detta avseende är islam inte en del av den tyska historian ..."
Frontpage Magazines redaktör Jamie Glazov blev avstängd från Facebook i 30 dagar för att han publicerat skärmdumpar med muslimska hot mot honom. Facebook stängde också av honom i 30 dagar vid ett annat tillfälle då han hade skrivit en artikel om den 17:e årsdagen av Elfte september-attackerna om hur man på bästa sätt ska förhindra framtida attacker i samma slag, "9 Steps to Successfully Counter Jihad". (Mer nyligen varnade ännu en social mediejätte – Twitter – Glazov om att hans nya bok, Jihadist Psychopath: How He Is Charming, Seducing, and Devouring Us, strider mot Pakistans brottsbalk, enligt vilken Glazov tydligen "besudlar den heliga Koranen". Än så länge har Twitter inte vidtagit några åtgärder, men det visar i vilken utsträckning sociala medier är villiga att ta hänsyn till sharialagar.
Facebook stängde av den australiensiska imamen Mohammad Tawhidis Facebooksida "efter att han publicerat ett inlägg där han hånade terrorgruppen Hamas, och talade i sarkastiska termer om "fredliga palestinska protester".
Facebook stängde permanent av hela den europeiska filialen av antimigrationsrörelsens ungdomsförening, Generation Identity, från Facebook. Man raderade rörelsens sidor för att den ska ha innehållit "extremistiskt content".
Facebook censurerade ett inlägg som var kritiskt mot islams behandling av homosexuella och bedömde det som "hatpropaganda" och stängde av redaktören från hemsidan som låg bakom inlägget, Politicalite, i 30 dagar.
Facebook blockerar regelbundet inlägg från historikern och författaren Robert Spencers hemsida Jihad Watch. Det skedde till exempel både i september och i december.
Dessa representerar bara ett mycket litet urval av offentliggjorda incidenter som har drabbat ett antal Facebookanvändare med hög profil; mindre kända användare av sociala medier censureras och stängs av hela tiden. I Tyskland, till exempel, driver advokaten, journalisten och anticensuraktivisten Joachim Nikolaus Steinhöfel en hemsida som dokumenterar Facebookcensur enbart i Tyskland. Det verkar finnas ett enormt antal dokument – från och med juni 2017 har Facebook raderat 288 000 inlägg i snitt per månad globalt, enligt deras egen statistik.
Detta bör inte komma som en överraskning – Facebook har till exempel skrivit under Europeiska kommissionens Uppförandekod för att motverka illegal hatpropaganda på nätet, som gör den sociala mediejätten skyldig att granska och inom 24 timmar radera "illegal hatpropaganda". Facebooks viceordförande för offentlig policy, Richard Allan, skrev år 2017:
"Vår nuvarande definition av hatpropaganda är allt som direkt attackerar folk baserat på det som är känt som deras "skyddade karaktärsdrag" – ras, etnicitet, nationellt ursprung, religiös tillhörighet, sexuell orientering, kön, könsidentitet eller allvarligt handikapp eller sjukdom."
"Det finns inget universellt godkänt svar för när något går över gränsen ..."
"Ibland är det uppenbart att något är hatpropaganda och bör avlägsnas – för att det innehåller direkt uppvigling till våld mot människor med skyddade karaktärsdrag, eller så förnedrar det eller avhumaniserar människor. Om vi identifierar trovärdiga hot om omedelbart våld mot någon, inklusive hot som baseras på ett skyddat karaktärsdrag, så överlämnar vi det även till det lokala rättsväsendet."
Facebook verkar dock vara "kreativt" selektivt med hur man väljer att följa sina egna regler. Man tar till exempel bort "innehåll som glorifierar våld eller hyllar lidande eller förnedring av andra". I Sverige publicerade till exempel Ahmad Qadan statusuppdateringar på sin Facebooksida där han bad om donationer till IS. Inläggen låg uppe i två år. Facebook raderade dem inte förrän Säpo tog upp frågan. I november 2017 dömdes Ahmad till sex månaders fängelse för att ha använt Facebook för att samla in pengar för att finansiera vapenköp för terrorgrupperna IS och Jabhat al-Nusra och för att ha publicerat meddelanden som har uppmanat till "allvarliga våldsakter som primärt eller oproportionerligt riktas mot civila med avsikt att skapa terror bland allmänheten."
Facebook svarade: "Ibland begår vi misstag. När det sker så rättar vi till dem så fort vi blivit medvetna om dem."
I september avslöjade kanadensisk media att en terroristledare i Toronto, Zakaria Amara, som för närvarande avtjänar ett livstidsstraff för att ha planerat de al-Qaida-inspirerade lastbilsbombningarna i centrala Toronto, trots allt hade en Facebooksida där han publicerade bilder från fängelset och noteringar om vad som gjorde honom till en terrorist. Inte förrän de kanadensiska nyhetskanalerna fick kontakt med Facebook för att fråga om kontot raderade Facebook Amaras konto "för att det bryter mot vår standard".
I Frankrike anklagades en fånge som identifierats som Amir för att han i november ska ha publicerat IS-propaganda från sin fängelsecell med hjälp av en smugglad telefon. Facebook lade tydligen inte märke till det.
Mer nyligen i Tyskland blev en parlamentsledamot från antiinvandringspartiet Alternativ för Tyskland (AfD), Frank Magnitz allvarligt skadad i en våldsam attack som hans parti kallade för "ett mordförsök". En tysk "antifa"-grupp, Antifa Kampfsausbildung, skrev "tack" som svar på överfallet. Facebook fann gruppens stöd för våld mot en parlamentsledamot helt i enighet med deras "standard".
Kanske beror Facebooks selektivitet på den lojalitet man redan öppet har visat. I juli 2017 ska Joel Kaplan, Facebooks vice vd för offentlig policy, ha lovat Pakistans inrikesminister Chaudhry Nisar Ali Khan att Facebook skulle "avlägsna falska konton och explicit, hatiskt och provokativt material som uppviglar till våld och terrorism".
"Talespersonen sa att medan han pratade med Facebooks vice vs sa Nisar att hela den muslimska umman var upprörd och allvarligt oroad över missbruket av sociala medieplattformer för att propagera hädiskt innehåll... Nisar menade att Pakistan uppskattar den förståelse som visats av Facebookadministrationen och hur man samarbetar med dessa frågor."
Facebooks vd Mark Zuckerberg verkar nu mer inriktad på censur än någonsin. I ett PM från den senaste tiden, författat med sinnesbedövande, byråkratisk, komplicerad text beskrev han sin plan på att hindra "innehåll i gråzonen", ett koncept som verkar så meningslöst att det innefattar allt som Zuckerberg och Facebook någonsin skulle tänkas vilja censurera. Såhär definierar Zuckerberg det:
"Ett av de största problemen som sociala nätverk har är att när de förblir okontrollerade så engagerar sig folk på ett oproportionerligt vis i sensationellt och provokativt innehåll... Detta kan underminera kvaliteten i den allmänna diskursen och leda till polarisering. I vårt fall kan det också degradera våra tjänsters kvalitet."
"Vår forskning visar att oavsett var vi drar gränsen för vad som tillåts så kommer folk i genomsnitt engagera sig mer i innehåll som närmar sig denna gräns..."
"Detta är ett problem med grundläggande incitament som vi kan adressera genom att straffbelägga innehåll i gråzonen så att det får mindre spridning och engagemang. Genom att få distributionskurvan att se ut som grafen nedan där distributionen minskar ju mer sensationellt innehållet blir så blir folk inte manade att skapa provokativt innehåll som ligger så nära gränsen som möjligt."
"Intressant nog har vår forskning visat att detta naturliga mönster av att innehåll i gråzonen får mer engagemang inte bara gäller flr nyheter utan för nästan varje kategori av innehåll. Till exempel fick fotografier som ligger nära gränsen för nakenhet, till exempel med avslöjande kläder eller sexuellt utmanande positioner, mer engagemang i genomsnitt innan vi ändrade distributionskurvan för att förhindra detta. Samma gäller för inlägg som inte hamnar inom vår definition av hatpropaganda men som fortfarande är stötande."
"Detta mönster gäller för de grupper som folk går med i och på de sidor som de följer. Detta är särskilt viktigt att adressera, för även om sociala nätverk generellt sett exponerar människor för mer spridda åsikter, och även om grupper generellt sätt uppmuntrar inkluderande och acceptans, så kan splittrande grupper och sidor fortfarande ge bränsle åt polarisering. För att hantera detta måste vi tillämpa dessa distributionsändringar, inte bara på grund av rankning i flödet utan också för alla våra rekommendationssystem för saker som man kan gå med i."
Det är märkligt att Zuckerberg presenterar sin idé om att förhindra "innehåll i gråzonen" som något nytt när det faktiskt har varit ett faktum på Facebook i alla fall i flera år. I november 2017 "minskade till exempel trafiken till Jihad Watch från Facebook plötsligt med 90 % och har sedan aldrig återhämtat sig", säger hemsidans grundare, Robert Spencer.
Facebook kämpar uppenbarligen fortfarande för hädelselagar.