 Polis med kravallutrustning skingrar tusentals främst kvinnliga demonstranter som deltar i den "17:e feministiska kvällsmarschen", den 8 mars 2019 i Istanbul, Turkiet. (Foto av Chris McGrath/Getty Images) |
Internationella kvinnodagen inleddes i Istanbul med ett mord på en kvinna som begåtts av hennes pojkvän. Några timmar senare blev tusentals främst kvinnliga demonstranter som deltog i den "17:e feministiska kvällsmarschen" attackerade med pepparsprej av kravallpolis som försökte skingra deltagarna i det årliga 8:e mars-evenemanget som infördes år 2003. I år hade dock den turkiska polisen förklarat marschen som "ej auktoriserad" och stängt av alla gator som ledde till den aveny där den skulle äga rum. Det utbröt bråk mellan polisen och de kvinnor som kringgått barrikaderna.
Händelsen visar hur kvinnors mänskliga rättigheter blir kränkta i Turkiet, inte bara av regeringen, utan ofta av de egna familjemedlemmarna.
Bara förra året blev 440 kvinnor i Turkiet mördade av män, och minst 60 % av dessa mord begicks av makar, pojkvänner, före detta makar, före detta pojkvänner, familjemedlemmar eller släktingar, enligt rapporten från 2018 av We Will Stop Femicide Platform. 37 % av de döda kvinnornas mördare förblev oidentifierade.
Dessa siffror upprepades i en annan rapport som utformats av Sezgin Tanrıkulu, en representant från det största oppositionspartiet Republikanska folkpartiet. Bland fynden i denna rapport fanns till exempel:
- 15 034 kvinnor har blivit mördade i Turkiet sedan president Recep Tayyip Erdoğans Rättvise- och utvecklingspartiet (AKP) kom till makten år 2002.
- 66 kvinnor mördades i Turkiet år 2002; år 2018 var antalet mördade kvinnor 440.
- Turkiet ligger på 131:a plats bland 144 länder när det gäller kvinnors deltagande i arbetsstyrkan och politik.
- Deltagande i arbetsstyrkan bland kvinnor i åldrarna 15-64 är 34,6 %. Männens deltagande är 73,4 %.
- Det har skett en ökning i antalet mord på kvinnor på eller på väg till jobbet.
Enligt Världsbankens rapport från 2019, "Women, Business and the Law 2019: A Decade of Reform", ligger Turkiet på plats 85 av 187 länder när det gäller lika ekonomiska rättigheter för kvinnor.
Rapporten undersöker på vilket sätt kvinnors anställnings- och företagarutsikter har blivit påverkade under de senaste 10 åren av laglig könsdiskriminering. Turkiet fick 79,38 av 100 och särskilt låga poäng blev det för lika lön och pension. Saudiarabien kom på sista plats, med ett betyg på 25,5.
Enligt "Women's Labor Report" som kartläggs av Turkiets konfederation av revolutionära arbetarfack (DISK) – och baserat på uppgifter från det turkiska statistikinstitutet (TUIK), Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), Internationella arberarorganisationen (ILO), turkiska arbetsdepartementet (ÇSGB) och den turkiska arbetsförmedlingen (İŞKUR) så låg kvinnors deltagande i arbetsstyrkan år 2017 på 28,9 % medan männens var 65,1 %.
Det finns också en ny rapport av Committee to Protect Journalists (CPJ) som anger:
"Som världens främsta fängslare av journalister är det ingen överraskning att Turkiet har högst antal kvinnliga journalister bakom galler. 14 av de 68 journalisterna som sitter fängslade där är kvinnor och de flesta är häktade på grund av anklagelser om statsfientlighet."
Som om detta inte vore illa nog har den turkiska regeringen lagt fram ett "ångerförslag" för parlamentet som, om det går igenom, kommer att låta domstolar "senarelägga straff eller skjuta upp domstolsbeslut" gällande män som gifter sig med minderåriga flickor.
Artikel 103 i den turkiska brottsstrafflagen anger:
"Den som utnyttjar ett barn sexuellt döms till fängelse från tre till åtta år. Sexuell antastning [inkluderar] sexuella närmanden mot barn som är under femton år gamla eller mot de som uppnått femton års ålder men saknar förmågan att förstå juridiska konsekvenser av sådana handlingar."
Det nya lagförslaget, som väntas bli omröstat innan det lokala valet den 31 mars, syftar till att sänka den ålder vid vilken sexuella relationer med ett barn (under äktenskapliga premisser) anses vara ett brott från 15 år till 12. Om det blir godkänt så kommer cirka 10 000 män bli benådade som just nu avtjänar fängelsestraff på grund av sexualbrott.
Erdoğans regering lade fram ett liknande lagförslag år 2016, men detta drogs tillbaka som ett resultat av en motreaktion från kvinnorättsgrupper och allmänheten. Det nutida försöket att lägga fram förslaget till parlamentet för omröstning har också skapat upprördhet bland rättighetsgrupper i Turkiet. TCK (Turkish Penal Code) 103 Women's Platform", en paraplyorganisation för 157 kvinno- och LGBT-grupper, gjorde ett uttalande i januari i vilket de uppmanade regeringen att dra tillbaka motionen. Uttalandet innehöll följande utdrag:
"En sådan amnesti skulle skönmåla... och uppmuntra... illegala 'äktenskap' med barn... Det skulle också avskräcka offren från att söka sig till juridiska mekanismer och återinföra konceptet 'äktenskap med våldtäktsmän' i lagen."
Den 10 mars, två dagar efter att kvinnomarschen i Istanbul löstes upp av polisen, anklagade Erdoğan, som förut har sagt att kvinnor inte är jämlika med män, deltagarna för att ha visat vanvördnad inför islam. Detta är inte överraskande, eftersom islamiska skrifter lär ut att män bestämmer över kvinnor och att kvinnor är värda mindre än män när det gäller till exempel arv och förmågan att vittna i domstol.
Islamisk teologi sanktionerar också våld mot kvinnor, barnäktenskap, sexuellt slaveri och polygami, medan det förnekar kvinnor rätten att fatta ens de mest grundläggande besluten om sina egna liv, såsom de som rör skilsmässa eller klädkoder.
När dessa attityder förekommer och främjas av en auktoritär islamistisk regering som Erdoğans så blir resultatet mindre jämlikhet och mer skymfande av kvinnor.
Trots detta arrangerade Turkiet en konferens i New York den 13 mars – som en del av FN:s 63:e kommissionssession om kvinnors status – med titeln "Den kvinnovänliga politikens roll i stärkandet av nya generationer".
Vid konferensen skröt Turkiets minister för arbete, sociala tjänster och familj, Zehra Zümrüt Selçuk, om sitt lands ansträngningar för att stärka jämlikheten mellan män och kvinnor som hon hävdade innehöll juridiska reformer och en politik med "nolltolerans mot våld mot kvinnor".
Selçuk gick vidare med att presentera sin regerings "Strategiuppsats och handlingsplan för stärkande av kvinnor".
Det faktum att denna konferens ägde rum bara fem dagar efter att kvinnor i Istanbul hindrats från att delta på internationella kvinnodagen – och bara några veckor innan det turkiska parlamentet ska rösta om en lagstiftning som är till fördel för män som gifter sig med små flickor – är ytterligare bevis på hur Erdoğans regim inte talar sanning för västvärlden om Turkiets skenande människorättskränkningar.
Uzay Bulut, en journalist från Turkiet, är en Distinguished Senior Fellow vid Gatestone Institute. Hon är för närvarande baserad i Washington D.C.