I Danmark har ämnet yttrandefrihet figurerat mycket i nyheterna under de senaste veckorna.
I mars i år hotade socialtjänsten (Socialtilsyn Øst) den frispråkiga islamkritikern Jaleh Tavakoli, en dansk-iransk bloggare och författare av boken Public Secrets of Islam, att ta hennes fosterdotter ifrån henne. Detta efter att Tavakoli delat ett filmklipp på internet om våldtäkten och mordet på två skandinaviska kvinnor av Islamiska statens terrorister i Marocko. Hon blev informerad via brev att myndighetens godkännande av henne och hennes make som fosterföräldrar – de hade tagit hand om åttaåringen sedan hon var nyfödd – måste upphävas och att flickan kanske skulle tas ifrån dem, eftersom myndigheten inte ansåg att de "hade nödvändiga kvaliteter för att ta hand om ett barn". I brevet stod det också:
"Som en generellt godkänd fosterfamilj tar man på sig en speciell uppgift i relation till att ta hand om barn med särskilda behov, så att familjens moral eller etik inte får vara tvivelaktig i någon större utsträckning."
I brevet nämnde socialtjänsten att Tavakoli hade blivit åtalad – men inte dömd – under den danska straffrätten – för att hon delat filmen på det jihadistiska mordet på Louisa Vesterager Jespersen. Under dansk lag är det olagligt att "felaktigt visa meddelanden eller bilder som relaterar till någon annans privata angelägenheter eller andra bilder på personen (...) under omständigheter i vilka det kan vara (...) nödvändigt att hålla det borta från allmänheten".
Tavakoli förklarade att hon hade delat filmen för att internationell media rapporterade att den danska kvinnan hade blivit halshuggen, när det inte fanns någon sådan information i dansk media.
Socialmyndigheten skrev till Tavakoli:
"Det kan vara problematiskt för ditt fosterbarn att du, Jaleh, åtalas för ett allvarligt brott som resultat av din filmdelning som en del av ditt offentliga deltagande i debatten (...) det sätt som du, Jaleh har valt att exponera dig och kommunicera på ett politiskt sätt i det aktuella fallet om delandet av en våldsam film (...) och det faktum att du deltar i den offentliga debatten (...) i ledande dansk media, både tryckt och elektronisk, kan äventyra din roll som fosterfamilj (...) att du, Jaleh, som en av de största förebilderna för ditt fosterbarn är så kraftigt exponerad och i samband med detta har skickat vidare en mycket våldsam film, kan utgöra en komplicerad situation för ditt fosterbarn (...) Att du, Jaleh, genom ditt uppförande på sociala medier i detta fall inte agerar som den 'digitala förebild' som en fosterförälder måste vara (...) I detta sammanhang kan dina aktiviteter förvirra och skapa allvarliga tvivel i ett barn om hur man agerar i det digitala universumet (...)"
"Det är det värsta maktmissbruket jag någonsin sett", sa den danska advokaten Karoly Németh, som representerar Tavakoli och hennes make. Socialmyndighetens brev skapade stark ilska i Danmark, inklusive bland politiker på hela det politiska spektrumet. Ministern för barn och sociala förhållanden, Mai Mercado, skrev på Facebook:
"Jag finner inga ord. Jag kan inte gå in på det specifika fallet, vilket enligt vad jag förstår inte är avslutat. Jag måste säga klart och tydligt att om reglerna på något sätt gör att barn i fostervård fastnar [i systemet], så är jag beredd att ändra reglerna omedelbart och jag har redan blivit informerad om att detta kan ändras omgående om det är nödvändigt."
Socialmyndigheten verkar sedan de skickade sitt brev ångra sig. Handläggarna skickade ett nytt brev till Tavakoli och hennes make i vilket de menade att de "skulle vilja notera att den sociala granskningen inte var avsedd att relatera till en fosterfamiljs yttrandefrihet, eftersom fosterfamiljer har samma yttrandefrihet som alla andra medborgare i Danmark."
Fallet är pågående och Tavakoli har fortfarande inte fått något slutgiltigt svar på vad som kommer hända hennes fosterdotter. Det som är chockerande är att en statlig myndighet har hotat att skilja ett fosterbarn från den enda familjen hon har; inte för att det finns minsta lilla misstanke om vanskötsel av barnet, utan för att fostermamman använde sin yttrandefrihet.
I ett annat försök att gå emot yttrandefriheten har den statligt ägda och skattefinansierade nyhetskanalen DR, som inkluderar radio, tv och internet, även känt som dr.dk, kontaktat Facebook i början av april för att framföra sina klagomål om en liten, oberoende dansk mediesajt, 24nyt.dk. Sajten har varit kritisk mot EU, mot konsekvenserna av muslimsk invandring till Danmark och det danska etablissemanget generellt. Efter att DR framfört sitt klagomål till Facebook så raderades Facebooksidan 24nyt.dk. "För en vecka sedan kontaktade DR Facebook och lade fram ett antal fakta och frågor om 24nyts aktivitet på deras plattform, skrev DR i en artikel på deras hemsida.
"Facebook bekräftar i ett sms till DR att de baserat på studien [som DR gjort om 24nyt] har stängt ned 24nyt, men ännu inte förklarat den exakta orsaken."
Senare ändrade DR utan förklaring artikeln så att den inte längre erkände DR:s viktiga roll. Därför stod det nu:
"Facebook säger till DR att de har stängt ned 24nyts Facebooksida på grund av 'icke-bestyrkt och missledande beteende'. Facebook har än så länge inte förklarat vad det faktiskt betyder."
Den sociala medieexperten Johan Farkas vid Malmö högskola har kallat åtgärden för "ovanlig". "Det är högst ovanligt att Facebook raderar en dansk mediesida. Vad jag vet är det första gången ...", sa han.
Kanske ligger en del av förklaringen till DR:s önskan om att få bort den lilla nyhetssidan från Facebook i det faktum att 24nyt.dk var en konkurrent. Enligt en artikel i DR:
"Under det senaste året har 24nyt fått 295 999 likes, reaktioner, delningar och kommentarer på Facebook. DR har kommit fram till detta baserat på uppgifter från Facebook. Därigenom har det relativt unga mediet fått mer engagemang än den dagliga [mainstream]tidningen Børsen, och den närmar sig samma nivå som de [större mainstream]tidningarna Information och Kristeligt Dagblad."
Tajmingen för nedstängningen är också värd att notera. Det allmänna valet i Danmark kommer att äga rum senast den 17 juni 2018. Dessutom har europaparlamentsvalet schemalagts till den 23-26 maj, 2019. 24nyt.dk är inte bara kritiskt mot EU och dansk invandringspolitik utan även mot det politiska etablissemanget i Danmark.
Är det godtagbart för en statligt ägd mediejätte som DR att krossa en liten privat konkurrent som inte har någon statlig finansiering, genom att få dess officiella sida raderad från Facebook? I Danmark verkar i princip ingen i mainstreammedierna eller i det politiska etablissemanget bry sig.
Yttrandefrihetens begränsningar i Danmark blev dock prövade på allra mest dramatiska sätt den 14 april då Rasmus Paludan, ordförande i det lilla antiislamiska partiet Stram Kurs – som försöker ställa upp i det stundande valet – höll en av sina många antiislamiska demonstrationer. Den här gången ägde den rum i Köpenhamnskvarteret Nørrebro som har en hög andel muslimska invånare. Paludan, som kallar sig själv för en "soldat för frihet, beskyddare av de svaga, samhällets väktare, danskarnas ljus", har turnerat runt i Danmark med sina antiislamiska protester under det senaste året. Hans demonstrationer innehåller ofta ett "trick med Koranen". I det kastar antingen Paludan omkring ett exemplar av Koranen, bränner den eller lägger bacon på den. I april tilldelades Paludan en villkorlig dom på 14 dagars fängelse för att han ska ha gjort rasistiska uttalanden om afrikaner i ett filmklipp han lagt upp på internet. Paludan har överklagat domen.
"Det är viktigt att fortsätta tills det inte längre finns muslimer eller andra i detta land som anser att de kan bestämma var gränsen för yttrandefriheten bör gå", förklarade Paludan, som befinner sig under polisskydd efter att ha mottagit dödshot, i en intervju.
"Om folk börjar ändra sina lagliga, demokratiska uttalanden för att någon vill skada dem eller försöka döda dem, ja då har vi ingen demokrati längre. Så det är inte mitt fel överhuvudtaget att det finns ett hot mot min person ... Det finns två saker i Danmark som är fullständigt lagliga, men som ingen vågar göra: Att befläcka Koranen genom att bränna den, kasta den eller lägga bacon i den, och att rita profeten Muhammed. Anledningen är att risken för att bli attackerad eller mördad är mycket hög. Vi anser inte att angripare och mördare ska bestämma var gränsen för yttrandefrihet går, och därför anser vi att det är viktigt att göra just detta."
Demonstrationen på Nørrebro den 14 april varade bara i 15 eller 20 minuter. Paludan, och särskilt polisen som skyddade honom där, blev attackerade av lokala muslimer och vänstervridna aktivister, och Paludan fick föras bort från platsen av säkerhetsskäl. Där följde våldsamma kravaller i området i flera timmar, inklusive anlagda bränder och stenkastning mot polisen. Upploppsmakarna spred senare ut sig i andra delar av Köpenhamn, där det förekom 20 anlagda bränder och 23 gripanden. Som resultat förbjöd polisen Paludan att demonstrera i Köpenhamn i en vecka.
"Yttrandefriheten äventyras allvarligt när våld och kravaller [tillåts] för att stoppa demonstrationer", sa Jonas Christoffersen, chef för det danska institutet för mänskliga rättigheter. "Det är ett problem att Rasmus Paludan inte tillåts uttrycka sig. Det vi har sett är extremt allvarligt i en demokrati där sådana kravaller förekommer", sa han och rådde missnöjda medborgare att protestera mot Paludan med fredliga motdemonstrationer eller att helt enkelt ignorera honom.
"Om tendensen med att folkgrupper som hindrar andra människor från att uttrycka sig genom våld eller kravaller fortsätter så skulle detta kunna avskräcka andra från att yttra sina åsikter. Det kan ha effekten av att folk generellt sett inte kommer att tala eller blir rädda för att tala eftersom de fruktar reaktionerna."
Flera högt uppsatta politiker verkade fördöma Paludan för hans handlingar mer än de som angrep polisen och honom med våld. Även om man tycker att Paludans handlingar var okänsliga och förolämpande mot muslimer så skyddas de av dansk lag. Rätten till yttrandefrihet skyddar minoriteten från majoritetens tyranni. Rogivande, politiskt korrekta yttranden behöver inte skyddas. Statsminister Lars Løkke Rasmussen twittrade efter kravallerna:
"[Jag] är starkt emot Paludans meningslösa provokationer som inte har något annat ändamål än att skapa klyftor. Bemöt honom med argument – inte med våld. Skydda demokratin och yttrandefriheten. Låt inga nedsättande handlingar som riktas mot specifika grupper i DK [Danmark] förstöra vår gemenskap."
Justitieministern Søren Pape Poulsen twittrade:
"En ledsam söndag. Paludans cirkus som bara handlar om att skapa klyftor mellan folk och att provocera, och så andra sidan av mycket våldsamma antidemokrater som är så galna att de kastar sten på polisen. Våld är aldrig lösningen! Använd argument – eller ännu bättre – ignorera Paludan."
Värt att notera var att ingen av ministrarna nämnde uttryckligen vem som låg bakom våldet mot Paludan.
Som en del danska kommentatorer har påpekat är dock det som står på spel här inte Paludan, utan huruvida yttrandefriheten, oavsett vad eller vem den förolämpar, kan garanteras när den möts med våld och kravaller.
Denna fråga verkar redan ha blivit besvarad år 2006, efter de danska karikatyrerna av Muhammed, när kravaller utbröt i den muslimska världen. De resulterade i attacker och till och med anlagda bränder på danska ambassader i vissa muslimska länder, såsom Syrien. De danska serietecknarna mottog dödshot; en av dem blev utsatt för mordförsök. Istället för att ställa sig på de danska serietecknarnas sida så valde många att beteckna yttrandefrihetens värde. Den brittiska utrikessekreteraren Jack Straw, till exempel, kritiserade år 2006 europeiska tidningar för att ha återpublicerat serierna:
"Det finns en yttrandefrihet, det respekterar vi alla. Men det finns ingen skyldighet att förolämpa eller att vara ogrundat inflammerande. Jag anser att ompubliceringen av dessa serier har varit onödiga. De har varit okänsliga. Det har varit respektlöst och det har varit fel."
USA:s utrikesdepartement uttryckte liknande åsikter:
"Dessa serier har som avsikt att förolämpa muslimers tro. Vi alla erkänner och respekterar pressfriheten och uttrycksfriheten till fullo, men den måste gå hand i hand med ansvar hos pressen. Att uppvigla till religiöst eller etniskt hat på detta sätt är inte acceptabelt."
Frågan verkade få sitt slutgiltiga svar tio år senare, när den franska satirtidningen Charlie Hebdo publicerade serier med Muhammed och betalade med många av sina anställdas liv. Tidningens redaktörer sa senare att det inte skulle bli några fler Muhammedserier.
Paludans försök att vrida tillbaka klockan genom att bränna Koranen och liknande kommer förmodligen inte förändra situationen, som det stora antalet poliser som krävdes för att skydda honom tydligt visar. Just därför är det angeläget att man både i Danmark och i hela Europa hindrar yttrandefriheten från att förfalla ytterligare.