 Turkiet har hotat att öppna fördämningen för massmigration till Europa om inte turkiska medborgare blir berättigade visumfria resor till EU. Turkiet rymmer för närvarande ett uppskattat antal på 3,5 miljoner migranter och flyktingar – främst syrier, irakier och afghaner. Många av dessa människor skulle förmodligen migrera till Europa om de fick chansen. På bilden: Adiyaman flyktingläger i Turkiet. (Bildkälla: UNHCR) |
Turkiet har hotat att öppna fördämningen för massmigration till Europa om inte turkiska medborgare blir berättigade visumfria resor till EU. EU har gått med på visumliberalisering i ett migrantavtal mellan EU och Turkiet från mars 2016, i vilket Ankara lovade att strypa flödet av migranter till Europa.
Europeiska tjänstemän insisterar på att Turkiet, trots en minskad flyktingström, ännu inte har uppfyllt alla kriterier för visumliberalisering. Dessutom beslutade EU:s utrikesministrar den 15 juli att man skulle pausa diskussionerna med Ankara som en del av sanktionerna mot turkisk olja och gas som borras vid Cyperns kust.
I en intervju med den turkiska tv-kanalen THRT Haber den 22 juli sa den turkiska utrikesmnistern Mevlut Çavuşoğlu att Turkiet skulle backa ur migrantavtalet eftersom EU inte hade lyckats uppfylla kraven om att låta turkiska passinnehavare få visumfri tillgång till 26 europeiska länder. "Vi har gett avslag på återtagandeavtalet", sa han. "Vi kommer inte att vänta vid EU:s dörr."
En dag tidigare anklagade den turkiska inrikesministern Süleyman Soylu europeiska länder för att ha lämnat Turkiet i fred för att hantera migrationsfrågan. I kommentarer som publicerats av den statliga nyhetsbyrån Anadolu Agency varnade han: "Vi står inför den största migrationsvågen i historien. Om vi öppnar fördämningen så kommer ingen europeisk regering kunna överleva i mer än ett halvår. Vi rekommenderar dem att inte pröva vårt tålamod."
Migrationsavtalet, som trädde i kraft den 1 juni 2016, förhandlades snabbt av europeiska ledare i ett desperat försök att få kontroll över en kris i vilken över en miljon migranter strömmade in i Europa år 2015.
Under avtalet lovade EU att betala Turkiet 6 miljarder euro för att godkänna visumfria resor till Europa för Turkiets 82 miljoner invånare, och återuppta tillträdesdiskussioner för Turkiets medlemskap i EU. I utbyte gick Turkiet med på att strypa flödet av migranter till Europa samt ta tillbaka alla migranter och flyktingar som nått Grekland från Turkiet illegalt.
Turkiet rymmer för närvarande ett uppskattat antal på 3,5 miljoner migranter och flyktingar – främst syrier, irakier och afghaner. Många av dessa människor skulle förmodligen migrera till Europa om de fick chansen.
Som svar på Çavuşoğlus kommentarer insisterade EU-talesmannen Natasha Bertaud på att Turkiets fortsatta tillämpning av avtalet mellan EU och Turkiet förblir ett villkor för visumliberalisering.
Turkiska tjänstemän har upprepade gånger anklagat EU för att inte ha hållit sin del av överenskommelsen, särskilt med tanke på visumliberalisering och tillträde till EU.
Under avtalet lovade europeiska tjänstemän att prioritera snabb, visumfri tillgång för turkiska medborgare till Schengens passfria zon till den 30 juni 2016 och att återuppta Turkiets pausade diskussioner om EU-medborgarskap till slutet av juli 2016.
För att kvalificera för visumavstående blev Turkiet fram till den 30 april 2016 tvunget att uppfylla 72 kriterier. Bland dessa fanns: Uppdatera säkerheten för turkiska pass enligt EU:s standard; dela information om förfalskade dokument som använts för att resa in i EU, ge arbetstillstånd åt icke-syriska migranter i Turkiet.
Europeiska tjänstemän menar att trots att Turkiet har uppfyllt de flesta av villkoren så har de inte uppfyllt den viktigaste av alla: Lätta på sina hårda antiterrorlagar som används för att tysta kritiker av den turkiska presidenten Recep Tayyip Erdoğan.
Sedan den misslyckade statskuppen i Turkiet den 15 juli 2016 har över 95 000 turkiska medborgare gripits och minst 160 000 statstjänstemän, lärare, journalister, poliser och soldater har fått sparken eller blivit avstängda från olika statliga institutioner.
Som svar på denna rensning uppmanade EU-parlamentet den 13 mars 2019 till att EU:s förhandlingar med Turkiet skulle skjutas upp. "Medan EU:s tillträdesprocess var i sin linda fanns det en stark motivation för reformer i Turkiet, men det har funnits en stark återgång inom rättsstaten och mänskliga rättigheter under de senaste åren", enligt den antagna texten.
Turkiet blev först lovade medlemskap i EU i september 1963, när man skrev under ett "associationsavtal" som syftade till att etablera en tullunion för att bana väg för ett framtida tillträde till EU. Turkiet ansökte formellt om EU-medlemskap i april 1987 och man började diskutera ett medlemskap i oktober 2005.
Diskussionerna om tillträde för Turkiet sattes på paus i december 2006 efter att den turkiska regeringen vägrade att öppna turkiska hamnar och flygplatser för handel med Cypern. Sedan dess har diskussionerna fortsatt till och från, men processen har dröjt på grund av en politisk opposition från Frankrike och Tyskland, bland andra.
Om Turkiet gick med i EU skulle man ta över Tyskland och bli EU:s största medlem vad gäller befolkning. Som konsekvens skulle EU:s största medlemsstat vara muslimsk. En del europeiska tjänstemän har varnat för att ett turkiskt tillträde skulle få Europa att "implodera" och "islamiseras".
Frankrikes före detta president Nicolas Sarkozy har sagt att Turkiet inte har någon plats i EU. I en intervju från februari 2016 med den franska nyhetskanalen iTélé uttryckte han åsikter som förmodligen delas av många Européer:
"Turkiet har ingen plats i Europa. Det har jag alltid vidhållit, det är baserat på sunt förnuft. Detta betyder inte att jag har något emot turkarna. Vi behöver dem, de är våra allierade i NATO. Men om vi börjar förklara det – att Turkiet tillhör Europa – så kommer europeiska skolelever att få lära sig att den europeiska gränsen ligger i Syrien. Var är det sunda förnuftet? "
"Det är inte bara det. Vad är idén bakom Europa? Europa är en union av europeiska länder. Frågan är mycket enkel. Uett geografiskt perspektiv, är Turkiet ett europeiskt land? Turkiet har bara en kustremsa i Europa, Bosporen. Kan Turkiet ses som ett europeiskt land kulturellt, historiskt och ekonomiskt? Om vi säger det så vill vi att EU ska dö."
Den 9 maj 2019 sa Erdoğan att Turkiet var djupt engagerade i att gå med i EU. Ett uttalande som släpptes av det turkiska utrikesdepartementet noterade:
"Turkiet förblir engagerade i sitt mål med EU-medlemskap och fortsätter sina ansträngningar i detta avseende ... Vår förväntning av EU är att de ska behandla Turkiet på ett jämlikt sätt jämfört med andra kandidatländer och avlägsna politiska barriärer under förhandlingarna som ska vara en teknisk process (...)"
"Även om våra tillträdesförhandlingar är politiskt blockerade fortsätter Turkiet beslutsamt med sina försök till uppfyllande av EU:s krav. På mötet idag har vi angett de nuvarande utvecklingarna i Turkiet och gått med på de steg som ska tas inom den kommande perioden."
"Slutförandet av dialogprocessen för visumliberalisering som kommer att låta våra medborgare resa till Schengenområdet utan visum är vår första prioritet."
Även om Turkiet rättar sig med alla EU:s krav så verkar det osannolikt att turkiska medborgare kommer att få resa visumfritt inom en nära framtid. Den 15 juli kopplade EU:s utrikesministrar framstegen för Turkiska relationer med EU formellt till Cypern. En åtgärd som antagits av Europarådet den 15 juli anger:
"Rådet erinrar om rådets slutsatser av den 18 juni 2019 och Europeiska rådets tidigare slutsatser, särskilt slutsatserna av den 20 juni 2019, och beklagar att Turkiet, trots Europeiska unionens upprepade uppmaningar om att landet ska upphöra med sin olagliga verksamhet i östra Medelhavet, har fortsatt sin borrningsverksamhet väster om Cypern och inlett en andra borrningsverksamhet nordost om Cypern inom cypriotiskt territorialvatten. Rådet erinrar om de allvarliga och omedelbara negativa konsekvenser som sådana olagliga handlingar har för alla förbindelser mellan EU och Turkiet. Rådet uppmanar på nytt Turkiet att avhålla sig från sådana handlingar, agera i en anda av god grannsämja och respektera Cyperns suveränitet och suveräna rättigheter i enlighet med internationell rätt (...)"
"Rådet beslutar mot bakgrund av Turkiets fortsatta och nya olagliga borrningsverksamhet att avbryta förhandlingarna om det övergripande luftfartsavtalet och är enigt om att tillsvidare inte hålla möten i associeringsrådet eller ytterligare möten i högnivådialogerna mellan EU och Turkiet. Rådet stöder kommissionens förslag om att minska föranslutningsstödet till Turkiet för 2020 och uppmanar Europeiska investeringsbanken att se över sin utlåningsverksamhet i Turkiet, särskilt när det gäller lån med statspapper som säkerhet."
Europeiska tjänstemän må vara berättigade att vara hårda mot Turkiet, men Ankara är väl positionerade för att skapa kaos för EU om man väljer att göra det. Europa verkar sannerligen ha hamnat i en omöjlig situation.
Om EU godkänner undantag för viseringskravet så kommer tiotals miljoner turkar få omedelbar och obehindrad tillgång till Europas passfria zon. Kritiker av visumliberaliseringen är rädda för att miljontals turkar kan migrera till Europa. Den österrikiska tidningen Wochenblick rapporterade att 11 miljoner turkar lever i fattigdom och att "många av dem drömmer om att flytta till Centraleuropa".
Andra tror att Erdoğans syn på undantaget för viseringskravet är att det innebär en möjlighet att "exportera" Turkiets "kurdproblem" till Tyskland. Markus Söder, chef för Kristna sociala unionen, det bajerska systerpartiet till Tysklands förbundskansler Angela Merkels Kristdemokratiska union, varnade för att flera miljoner kurder är beredda att fly till Tyskland för att undvika åtal i Erdoğans händer. "Vi importerar en intern turkisk konflikt. I slutändan kommer kanske färre migranter till havs, men fler kommer via flyg."
Å andra sidan, om EU ger avslag på undantaget för viseringskrav, och Turkiet svarar med att öppna upp migrantfördämningen, så kan hundratusentals migranter från Afrika, Asien och Mellanöstern återigen börja strömma in i Europa.
Soeren Kern är en Senior Fellow vid New York-baserade Gatestone Institute.