I maj uppmanade Frankrike till ökad regeringsgranskning av Facebook. Nu har Facebook gått med på att lämna över identifieringsuppgifterna för franska användare som misstänks för hatpropaganda på plattformen till franska domare, enligt Frankrikes statssekreterare för den digitala sektorn, Cédric O.
Enligt en rapport från Reuters hade Facebook tidigare "avstått från att lämna över identifikationsuppgifter för personer som misstänkts för hatpropaganda eftersom man inte velat göra det under amerikansk-franska juridiska överenskommelser på grund av oro för att länder utan en självständig domarkår skulle kunna missbruka den". Fram tills idag, noterade Reuters, hade Facebook bara samarbetat med den franska domarkåren när det gällde frågor som relaterade till terrorattacker och våldsamma handlingar genom att lämna över IP-adresserna och andra identifierande uppgifter för misstänkta individer till franska domare som lämnat in en formell begäran om det.
Nu verkar dock "hatpropagandan" – som propaganda som inte rättar sig över den nuvarande politiska ortodoxin ofta stämplats som – ha blivit jämförbar med terrorism och våldsbrott. Vad autokratiskt – samtidigt så verkar Cédric O älska det: "Det är en enorm nyhet, det innebär att domstolsprocessen kommer kunna fortskrida som vanligt."
Det är högst troligt att andra länder kommer att vilja ha ett liknande avtal med Facebook; det verkar också troligt att Facebook rättar sig efter det. I maj, till exempel, när Frankrike debatterade om lagstiftning som skulle ge en ny "självständig regulator" befogenhet att bötfälla techföretag med upp till 4 % av deras globala inkomst om de inte gör tillräckligt för att avlägsna "hatiskt innehåll" från sina nätverk, kommenterade Mark Zuckerberg: "Jag är hoppfull om att det [det franska förslaget] kan bli en modell som kan användas över hela EU."
Frankrike är det första och än så länge enda landet som har ingått en sådan överenskommelse med Facebook.
Den nya överenskommelsen skulle kunna signalera slutet på yttrandefriheten på Facebook för franska medborgare. Självcensuren i Europa är redan utbredd: en färsk undersökning i Tyskland visade att två tredjedelar av tyskarna är "mycket försiktiga" med vilka ämnen de diskuterar offentligt – med islam och migranter som det mest tabubelagda. Vetskapen om att ett Facebookinlägg skulle kunna göra att man hamnar framför en domare kommer troligtvis göra det svårt för den som vill tala fritt.
Franska myndigheter befinner sig redan i processen av att göra ett extremt offentligt exempel av vad som kan hända de som använder sin yttrandefrihet på internet. Marine Le Pen, ledare av Rassamblement Nationel, blev nyligen kallad till rätten och kan möta en maximal fängelsedom på tre år och böter på 75 000 euro för att ha spridit "våldsamma budskap som uppviglar till terror eller pornografi eller skadar den mänskliga värdigheten allvarligt". År 2015 hade hon twittrat bilder på hemskheterna som begåtts av IS i Syrien och Irak för att visa vad IS sysslade med.
Om Facebooks avtal med Frankrike replikeras av andra europeiska länder så kommer det som finns kvar av yttrandefriheten i Europa, särskilt på internet, försvinna snabbt.
I början av juli antog Frankrikes nationalförsamling ett utkast till en motion som utformats för att minska hatpropaganda på nätet. Motionen har gått till den franska senaten och skulle kunna bli lagstadgad efter parlamentets sommaruppehåll. Om den blir det så kommer Frankrike bli det andra landet i Europa efter Tyskland som godkänner en lag som tvingar ett socialt medieföretag att censurera sina användare å statens vägnar.
Också i början av juli, i Tyskland – där censurlagen, känd som NetzDG, även kräver att Facebook ska ta bort innehållet inom 24 timmar eller riskera böter på upp till 50 miljoner euro – det federala justitiekontoret bötfällde Facebook med 2 miljoner euro "för den ofullständiga informationen man angett i den publicerade rapporten [transparensrapporten för första halvan av 2018 som är lagstadgad enligt NetzDG] om antalet klagomål som mottagits om olagligt innehåll. Detta gör att allmänheten får en förvrängd bild, både över omfattningen av olagligt innehåll och det sociala nätverkets respons."
Enligt Tysklands federala justitiekontor informerar Facebook inte sina användare tillräckligt om alternativet att anmäla "kriminellt innehåll" i den specifika "NetzDG-anmälan".
"Facebook har två anmälningssystem: vanliga kanaler för feedback och anmälningar å ena sidan och NetzDG:s anmälningsformulär å andra sidan. Användare som vill göra en anmälning om kriminellt innehåll under Network Enforcement Act blir hänvisade till standardkanalerna, sedan den parallella existensen av standardkanaler och NetzDG:s anmälningsformulär inte är tillräckligt transparenta och NetzDG:s anmälningsformulär är för dold ... När sociala nätverk erbjuder mer än en anmälningskanal måste detta vara tydligt och transparent för användarna och klagomålen som mottas via dessa kanaler ska inkluderas i transparensrapporten. Procedurer som hanterar klagomål på olagligt innehåll har trots allt en stor inverkan på transparensen."
Facebook svarade följande:
"Vi vill avlägsna hatpropaganda så snabbt och effektivt som möjligt och arbeta för detta. Vi är säkra på att vår publicerade NetzDG-rapporter är i enlighet med lagen, men som många kritiker har påpekat saknar lagen klarhet."
Medan Facebook hävdar att man bekämpar hatpropaganda på nätet, inklusive att man ska ha avlägsnat miljontals stycken terroristrelaterat innehåll från plattformen, enligt en ny rapport från Daily Beast ligger fortfarande 105 inlägg av Al Qaidas mest ökända terrorister kvar på Facebook och Youtube.
Terroristerna inkluderar Ibrahim Suleiman al-Rubaish, som fängslades för över fem år sedan i Guantanamo Bay för att han hade tränat med al Qaida och stridit tillsammans med talibanerna i Afghanistan mot USA, och Anwar Awlaki, en amerikanskfödd terrorist, som båda dödats av amerikanska drönare. Enligt en amerikansk kontraterroristisk talesman i september 2016:
"Om man tittar på folk som har begått terrorhandlingar eller gripits och gör en undersökning så kommer man fram till att majoriteten av dem har haft någon slags exponering för Awlaki."
Awlaki predikade och spred sitt budskap om jihad i amerikanska moskéer så tidigt som på 1990-talet. Vid Masjid Ar-Ribat al-Islami-moskén i San Diego, mellan 1996 och 2000, närvarade två av de framtida Elfte september-kaparna på hans gudstjänster. Han ska också ha inspirerat flera andra terrorister, såsom Fort Hood-terroristen Major Nidal Malik Hasan, med vem han växlade mejl, och Tsarnaevbröderna som bombade Boston maraton år 2013. Tydligen bryr sig inte Facebook om sådan aktivitet: Daily Beast ska ha hittat filmerna genom enkla sökningar på arabiska och namnen på jihadisterna.
Att Facebook verkar vara "kreativt" selektiva med hur man väljer att följa sina regler är inget nytt. Som man Gatestone Institute tidigare har rapporterat samlade Ahmad Qadan i Sverige in ekonomiska medel till IS offentligt i två år. Facebook raderade bara inläggen efter att Säpo hade tagit kontakt med dem. I november 2017 dömdes Ahmad till sex månaders fängelse för att ha använt Facebook för att samla in pengar för att finansiera vapen till terrorgrupperna IS och Jabhat al-Nustra och för att ha publicerat meddelanden som uppmanade till "allvarliga våldshandlingar primärt eller oproportionerligt riktade mot civila med avsikt att skapa terror bland allmänheten".
I september 2018 avslöjade kanadensisk media att en terrorgruppledare från Toronto, Zakaria Amara, som när han avtjänade sitt straff för att ha planerat al Qaidainspirerade lastbilsbombningar i centrala Toronto hade en Facebooksida där han lade upp fotografier från fängelset och noteringar om vad som gjorde honom till en terrorist. Det var inte förrän kanadensiska nyhetskällor kontaktade Facebook för att fråga om kontot som Facebook raderade Amaras konto "för att det bryter mot våra communityregler".
När ska Facebook – och YouTube – prioritera att ta bort material med terroristen Anwar al-Awlaki, vars uppvigling har inspirerat faktiska terrorister att döda folk?